Omkring tre miljoner svenskar har idag någon form av
allergi eller annan överkänslighet. Allergierna har
fördubblats under de senaste 20 åren och allergi är nu vår
största folksjukdom. Framförallt har allergi blivit barnens
folksjukdom. Över vart tredje skolbarn är drabbat.
Astma skördar varje år många liv. Omkring 1 200 personer uppskattas dö
av astma årligen som direkt eller bidragande dödsorsak. Det är dubbelt så
många som i trafiken. Allergiska sjukdomar innebär stora förluster i livs-
kvalitet både för den som drabbas, för anhöriga och för omgivningen. Därför
anser vi att det är dags att på alla politiska plan sätta in kraftfulla åtgärder
för
att motverka orsakerna till allergier och astma. Under allergiåret 1995
uppmärksammades allergifrågan av Folkhälsoinstitutet och många andra
aktörer. Vi anser att forskning och information om allergier och annan
överkänslighet även i fortsättningen ska vara ett prioriterat område.
Samhällsekonomiska
kostnader
De totala samhällsekonomiska kostnaderna till följd av
allergiska besvär beräknas till ca 5,6 miljarder kronor per år,
varav drygt en miljard avser barn och ungdom. Kostnaderna
har totalt ökat med drygt 130 procent i löpande priser under
det senaste decenniet.
Kemikaliesamhället
Aldrig tidigare har vi utsatts för så många nya ämnen på så
kort tid. Antalet kemiska ämnen är mycket stort och ökar
ständigt. I Kemikalieinspektionens produktregister finns ca
50 000 kemiska produkter registrerade. Kemikalierna
påverkar även människornas hälsa, bl.a. i form av allergier.
Den allergiska reaktionen förmedlas av vårt immunsystem,
som reagerar på ämnen som kroppen uppfattar som
främmande. Därför anser vi att substitutionsprincipen, som
säger att man ska välja det minst miljöskadliga alternativet,
måste tillämpas i högre utsträckning.
Inrätta en
allergiombudsman!
Idag saknas en instans att vända sig till för allergiker som har
problem med t.ex. dålig inomhusmiljö. Detta gäller bl.a.
många unga allergiker som har problem med undermåliga
skolmiljöer. Därför föreslår vi att regeringen bör utreda
möjligheten att tillsätta en central myndighet - en s.k.
allergiombudsman dit det är möjligt att vända sig med t.ex.
problem för allergiker i skolmiljöer. Myndigheten skulle
kunna ha en uppbyggnad liknande Barnombudsmannen eller
Diskrimineringsombudsmannen.
För in barnens miljöer i
arbetsmiljölagen!
Många skolor och daghem har dåliga inomhusmiljöer som
drabbar barn med allergier. Därför anser vi att barns miljöer
ska omfattas av arbetsmiljölagen. 1990 genomfördes en mer
omfattande revidering av arbetsmiljölagen som därmed kom
att omfatta barn från första klass. Tidigare omfattades barn
från sjunde klass av arbetsmiljölagstiftningen. Ett av motiven
för att sänka åldersgränsen var att engagera barnen i den
verksamhet som berör deras miljö.
Vi föreslår att arbetsmiljölagen även ska omfatta förskolan. Förskolebarnen
vistats regelbundet i en miljö som omfattas av arbetsmiljölagen, eftersom
vuxna har sin arbetsplats där. Barnen har också sin arbetsplats på samma
ställe utan att åtnjuta stödet av AML. Barn kan inte själva bevaka sina
intressen. Vi föreslår därför att en skyddsorganisation utvecklas och
bemannas med vuxna som blir lokala barnskyddsombud. Barnskydds-
ombuden kan då att utveckla en kompetens så att de kan bistå organisationer
och myndigheter m.fl. med rådgivning och beslutsunderlag då miljöer för
barn planeras och utvecklas, eller då befintliga miljöer ska besiktigas.
Fullfölj allergisaneringen
nu!
Våren 1995 gjordes en överenskommelse mellan regeringen
och Miljöpartiet de gröna om en satsning på 2 miljarder
kronor till miljöåtgärder. Av detta avsattes 1,8 miljarder
kronor till stöd till allergisanering, främst till skolor och
daghem. Till en början inkom inte många ansökningar och
genom en överenskommelse mellan regeringen och
Miljöpartiet de gröna skiftades 800 miljoner kronor från
allergisaneringsbidraget till om- och nybyggnader. När
ansökningstiden för allergisaneringsbidraget utgått hade
ansökningar om drygt 1, 8 miljarder kommit in. Nya
förhandlingar upptogs då mellan regeringen och Miljöpartiet,
men resulterade inte i några ytterligare medel. Samtidigt
valde regeringen att satsa ytterligare på rena
ombyggnadsbidrag. Man valde betong för barnens hälsa.
Miljöpartiet har vid flera tillfällen försökt få regeringen att ta
ansvar i den här frågan, tyvärr utan resultat.
Vi har en skyldighet att skydda barnen mot dåliga inomhusmiljöer. I Miljö-
partiets motion med anledning av budgetpropositionen föreslår vi därför att
600 miljoner kronor avsätts för dålig inomhusmiljö i allergisanering under
1997.
Födoämnesallergi i
psykiatrin
Att allergi mot födoämnen och kemikalier kan påverka
humör och beteende har länge varit känt. Ny forskning pekar
på att allergier kan påverka centrala nervsystemet och
därmed åstadkomma symptom som trötthet, irritation,
aggressivt beteende, nervositet, depression, schizofreni,
hyperaktivitet och inlärningssvårigheter. De flesta fallen
berör personer mer allergier mot ett antal födoämnen och
kemikalier. Vi anser att forskning inom området allergi och
psykiatri bör vara ett prioriterat område. Vi anser också att
Folkhälsoinstitutet bör bredda sin allergisatsning till att även
omfatta området födoämnen/kemikalier/allergi.
Tandvårdsmaterial
Vi anser att lagstiftning med förbud mot användning av
amalgam bör införas. Resurser måste avsättas för att
kartlägga problemen och förbättra diagnos- och
behandlingsmetoder av amalgamskador. Fortfarande finns
det tandläkare som inte följer överenskommelsen att inte
sätta in amalgam i barns och ungdomars tänder. Vi anser att
patienter och tandläkare bör samarbeta för att få en bättre
hantering och kontroll av dentala material. Vi kräver också
fullständig innehållsdeklaration av dentala material,
obligatorisk biverkningsregistrering och ett produktregister.
På produktregistret kan sedan tandvårdens "FASS" grundas.
Dentala material måste testats före användning med avseende
på biologiska effekter, på ett liknande sätt som läkemedel.
Dessa frågeställningar utvecklas närmare i en särskild motion
om tandvårdsmaterial.
Produkt- och
biverkningsregister
Allt fler kommer att få olika "reservdelar" inopererade.
Miljöpartiet ställer samma krav på dessa produkter som på
läkemedel och anser därför att det krävs forskning på detta
område, samt att ett produkt- och biverkningsregister måste
föras.
Elöverkänslighet
Elöverkänslighet är ett problem som kan komma smygande
utan föraning. Personen kan har arbetat länge med just de
arbetsuppgifter som efter sjukdomsutbrottet blir omöjliga att
utföra. Alla elöverkänsliga uppvisar nästan samma
symptombild med hudproblem som rödflammighet, hetta och
stickningar oftast i kombination med trötthet, kraftlöshet och
huvudvärk. Även om mycket återstår att undersöka, så finns
det idag tillräcklig kunskap för att motivera åtgärder och det
är viktigt att utgå från försiktighetsprincipen. Vi måste
tillämpa byggteknik som gör att de elektromagnetiska fälten
både i hemmet och i arbetsmiljön avskärmas. Ett exempel är
att avskärma fjärrvärmeledningar som kan leda in
vagabonderande strömmar i hus. Frågan om elöverkänslighet
behandlas även i Miljöpartiets bostadspolitiska motion.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att forskning och information om allergier och annan
överkänslighet ska vara ett prioriterat område,
2. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om att inrätta en
allergiombudsman i enlighet med vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i
arbetsmiljölagen att den även omfattar förskolebarnen,1
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om barnskyddsombud,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om födoämnesallergi i psykiatrin,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ett produkt- och biverkningsregister bör inrättas över implantat
i tand- och sjukvård,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om byggteknik för att avskärma elektromagnetiska fält i syfte att
förebygga elöverkänslighet.2
Stockholm den 6 oktober 1996
Gudrun Lindvall (mp)
Per Lager (mp)
Elisa Abascal Reyes (mp)
Eva Goës (mp)
Thomas Julin (mp)
Ragnhild Pohanka (mp)
Birger Schlaug (mp)
Barbro Johansson (mp)
Gunnar Goude (mp)
Annika Nordgren (mp)