Motionen delad mellan flera utskott
Var tredje svensk är allergisk
Omkring tre miljoner svenskar har idag någon form av allergi eller annan överkänslighet. Allergierna har fördubblats under de senaste 20 åren och allergi är nu vår största folksjukdom. Framförallt har allergi blivit barnens folksjukdom. Över vart tredje skolbarn är drabbat.
Astma skördar varje år många liv. Omkring 1 200 personer uppskattas dö av astma årligen som direkt eller bidragande dödsorsak. Det är dubbelt så många som i trafiken. Allergiska sjukdomar innebär stora förluster i livs- kvalitet både för den som drabbas, för anhöriga och för omgivningen. Därför anser vi att det är dags att på alla politiska plan sätta in kraftfulla åtgärder för att motverka orsakerna till allergier och astma. Under allergiåret 1995 uppmärksammades allergifrågan av Folkhälsoinstitutet och många andra aktörer. Vi anser att forskning och information om allergier och annan överkänslighet även i fortsättningen ska vara ett prioriterat område.
Samhällsekonomiska kostnader
De totala samhällsekonomiska kostnaderna till följd av allergiska besvär beräknas till ca 5,6 miljarder kronor per år, varav drygt en miljard avser barn och ungdom. Kostnaderna har totalt ökat med drygt 130 procent i löpande priser under det senaste decenniet.
Kemikaliesamhället
Aldrig tidigare har vi utsatts för så många nya ämnen på så kort tid. Antalet kemiska ämnen är mycket stort och ökar ständigt. I Kemikalieinspektionens produktregister finns ca 50 000 kemiska produkter registrerade. Kemikalierna påverkar även människornas hälsa, bl.a. i form av allergier. Den allergiska reaktionen förmedlas av vårt immunsystem, som reagerar på ämnen som kroppen uppfattar som främmande. Därför anser vi att substitutionsprincipen, som säger att man ska välja det minst miljöskadliga alternativet, måste tillämpas i högre utsträckning.
Inrätta en allergiombudsman!
Idag saknas en instans att vända sig till för allergiker som har problem med t.ex. dålig inomhusmiljö. Detta gäller bl.a. många unga allergiker som har problem med undermåliga skolmiljöer. Därför föreslår vi att regeringen bör utreda möjligheten att tillsätta en central myndighet - en s.k. allergiombudsman dit det är möjligt att vända sig med t.ex. problem för allergiker i skolmiljöer. Myndigheten skulle kunna ha en uppbyggnad liknande Barnombudsmannen eller Diskrimineringsombudsmannen.
För in barnens miljöer i arbetsmiljölagen!
Många skolor och daghem har dåliga inomhusmiljöer som drabbar barn med allergier. Därför anser vi att barns miljöer ska omfattas av arbetsmiljölagen. 1990 genomfördes en mer omfattande revidering av arbetsmiljölagen som därmed kom att omfatta barn från första klass. Tidigare omfattades barn från sjunde klass av arbetsmiljölagstiftningen. Ett av motiven för att sänka åldersgränsen var att engagera barnen i den verksamhet som berör deras miljö.
Vi föreslår att arbetsmiljölagen även ska omfatta förskolan. Förskolebarnen vistats regelbundet i en miljö som omfattas av arbetsmiljölagen, eftersom vuxna har sin arbetsplats där. Barnen har också sin arbetsplats på samma ställe utan att åtnjuta stödet av AML. Barn kan inte själva bevaka sina intressen. Vi föreslår därför att en skyddsorganisation utvecklas och bemannas med vuxna som blir lokala barnskyddsombud. Barnskydds- ombuden kan då att utveckla en kompetens så att de kan bistå organisationer och myndigheter m.fl. med rådgivning och beslutsunderlag då miljöer för barn planeras och utvecklas, eller då befintliga miljöer ska besiktigas.
Fullfölj allergisaneringen nu!
Våren 1995 gjordes en överenskommelse mellan regeringen och Miljöpartiet de gröna om en satsning på 2 miljarder kronor till miljöåtgärder. Av detta avsattes 1,8 miljarder kronor till stöd till allergisanering, främst till skolor och daghem. Till en början inkom inte många ansökningar och genom en överenskommelse mellan regeringen och Miljöpartiet de gröna skiftades 800 miljoner kronor från allergisaneringsbidraget till om- och nybyggnader. När ansökningstiden för allergisaneringsbidraget utgått hade ansökningar om drygt 1, 8 miljarder kommit in. Nya förhandlingar upptogs då mellan regeringen och Miljöpartiet, men resulterade inte i några ytterligare medel. Samtidigt valde regeringen att satsa ytterligare på rena ombyggnadsbidrag. Man valde betong för barnens hälsa. Miljöpartiet har vid flera tillfällen försökt få regeringen att ta ansvar i den här frågan, tyvärr utan resultat.
Vi har en skyldighet att skydda barnen mot dåliga inomhusmiljöer. I Miljö- partiets motion med anledning av budgetpropositionen föreslår vi därför att 600 miljoner kronor avsätts för dålig inomhusmiljö i allergisanering under 1997.
Födoämnesallergi i psykiatrin
Att allergi mot födoämnen och kemikalier kan påverka humör och beteende har länge varit känt. Ny forskning pekar på att allergier kan påverka centrala nervsystemet och därmed åstadkomma symptom som trötthet, irritation, aggressivt beteende, nervositet, depression, schizofreni, hyperaktivitet och inlärningssvårigheter. De flesta fallen berör personer mer allergier mot ett antal födoämnen och kemikalier. Vi anser att forskning inom området allergi och psykiatri bör vara ett prioriterat område. Vi anser också att Folkhälsoinstitutet bör bredda sin allergisatsning till att även omfatta området födoämnen/kemikalier/allergi.
Tandvårdsmaterial
Vi anser att lagstiftning med förbud mot användning av amalgam bör införas. Resurser måste avsättas för att kartlägga problemen och förbättra diagnos- och behandlingsmetoder av amalgamskador. Fortfarande finns det tandläkare som inte följer överenskommelsen att inte sätta in amalgam i barns och ungdomars tänder. Vi anser att patienter och tandläkare bör samarbeta för att få en bättre hantering och kontroll av dentala material. Vi kräver också fullständig innehållsdeklaration av dentala material, obligatorisk biverkningsregistrering och ett produktregister. På produktregistret kan sedan tandvårdens "FASS" grundas. Dentala material måste testats före användning med avseende på biologiska effekter, på ett liknande sätt som läkemedel. Dessa frågeställningar utvecklas närmare i en särskild motion om tandvårdsmaterial.
Produkt- och biverkningsregister
Allt fler kommer att få olika "reservdelar" inopererade. Miljöpartiet ställer samma krav på dessa produkter som på läkemedel och anser därför att det krävs forskning på detta område, samt att ett produkt- och biverkningsregister måste föras.
Elöverkänslighet
Elöverkänslighet är ett problem som kan komma smygande utan föraning. Personen kan har arbetat länge med just de arbetsuppgifter som efter sjukdomsutbrottet blir omöjliga att utföra. Alla elöverkänsliga uppvisar nästan samma symptombild med hudproblem som rödflammighet, hetta och stickningar oftast i kombination med trötthet, kraftlöshet och huvudvärk. Även om mycket återstår att undersöka, så finns det idag tillräcklig kunskap för att motivera åtgärder och det är viktigt att utgå från försiktighetsprincipen. Vi måste tillämpa byggteknik som gör att de elektromagnetiska fälten både i hemmet och i arbetsmiljön avskärmas. Ett exempel är att avskärma fjärrvärmeledningar som kan leda in vagabonderande strömmar i hus. Frågan om elöverkänslighet behandlas även i Miljöpartiets bostadspolitiska motion.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att forskning och information om allergier och annan överkänslighet ska vara ett prioriterat område,
2. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om att inrätta en allergiombudsman i enlighet med vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i arbetsmiljölagen att den även omfattar förskolebarnen,1
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om barnskyddsombud,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om födoämnesallergi i psykiatrin,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ett produkt- och biverkningsregister bör inrättas över implantat i tand- och sjukvård,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om byggteknik för att avskärma elektromagnetiska fält i syfte att förebygga elöverkänslighet.2
Stockholm den 6 oktober 1996
Gudrun Lindvall (mp)
Per Lager (mp) Elisa Abascal Reyes (mp) Eva Goës (mp) Thomas Julin (mp) Ragnhild Pohanka (mp) Birger Schlaug (mp) Barbro Johansson (mp) Gunnar Goude (mp) Annika Nordgren (mp)
1Yrkande 3 hänvisat till AU.
2Yrkande 7 hänvisat till BoU.