Motionen delad mellan flera utskott
En hållbar utveckling
Inom miljöpolitiken talar man ofta om behovet av en hållbar utveckling, en utveckling som inte hotar miljön och de ekologiska systemen. På motsvarande sätt kan man tala om en hållbar utveckling inom hälsopolitiken. Den omfattar på makronivå en samhällsutveckling - och på individnivå levnadsvanor - som inte undergräver utan befrämjar möjligheterna för oss människor att leva ett hälsosamt liv. På individnivå innebär detta inte att man i alla lägen försöker minimera olika hälsorisker. Ett riskfritt liv är både en omöjlighet och ett ytterst torftigt framtidsperspektiv. Det handlar i stället om att finna rimlig balans mellan olika intressen och mål, där man tydliggör de hälsomässiga konsekvenserna av olika beslut och utvecklingstrender. Det finns en fara i att pedagogiska försök till "hälsofostran" kan uppfattas som styrning, som ett försök till ökad social kontroll. Självrespekt är i sig själv ett uttryck för mänsklig värdighet, och att ta hand om sig själv är genomgående den viktigaste formen av medicinska åtgärder. Denna kan bara kompletteras, aldrig ersättas av konventionell läkarvård.
I välfärdslandet Sverige tar vi idag nästan alltid för givet att möjligheterna att leva ett hälsosamt liv stadigt kommer att förbättras. Det upplevs som en naturlig del av den ekonomiska och sociala utvecklingen. En samhälls- utveckling lik den vi ser idag, vilken präglas av stora och i många fall ökande klasskillnader i hälsa är ur ett folkhälsoperspektiv en ohållbar utveckling. En stor utmaning under de närmaste årtiondena blir att försöka bryta detta mönster. Främst kan detta ske genom förbättringar av hälsans villkor bland de stora grupper som idag utsätts för de största hälsoriskerna och samtidigt ofta har de minsta möjligheterna att själva välja bort onödiga hälsorisker. Många av de påverkbara orsakerna till våra sjukdomar finns i vår livsstil och i vår miljö. Detta går att påverka med riktade förebyggande åtgärder.
Tyngdpunkten bör förskjutas från dagens traditionella skolmedicinska behandling av människor som redan hunnit bli sjuka till en medveten förändring av livsstil och miljö. Alternativmedicin och eventuell forskning runt denna bör i detta sammanhang kunna bli en sammanbindande länk.
En helhetssyn på ekonomi, miljö och hälsa
En viktig folkhälsopolitisk uppgift inför år 2000 är att bygga en brygga mellan skolmedicin, miljömedicin och alternativmedicin. Utgångspunkter bör bl.a. vara att inom forskning utgå från ett hälsoekologiskt synsätt där man ser människan som en integrerad del av det ekologiska systemet, och där speciell uppmärksamhet ägnas åt att fånga upp tidiga varningssignaler i den omgivande miljön av möjlig betydelse för folkhälsan.
I ett historiskt och globalt perspektiv framgår tydligt att den ekonomiska utvecklingen, och därmed fördelningspolitiken, är av strategisk betydelse ur ett folkhälsoperspektiv. Det finns idag stor anledning att i ett hälsoperspektiv diskutera och analysera förändringar av skatte- och transfereringssystem samt effekten av olika lönepolitiska strategier.
Alternativmedicin och skolmedicin med gemensam målsättning
Önskvärdheten av en humanekologiskt orienterad hälsovård blir särskilt tydlig när man konfronteras med läkarkårens konkreta arbetssituation, en arbetssituation vars förutsättningar varierar beroende på var i Europa man befinner sig. Synen på samspelet mellan å ena sidan ekologisk medicin och alternativa behandlingsformer och å andra sidan traditionell skolmedicin varierar kraftigt beroende på var man befinner sig i världen. Inom Europa finns det gott om alternativ till traditionell sjukvård. Tyskland är t.ex. ett föregångsland vad gäller alternativmedicinens position. Där är samarbetet mellan traditionell sjukvård och alternativmedicinska behandlingsmetoder mycket god. T.ex. har man samma ersättningssystem vid traditionell som vid alternativ sjukvård. Även i Danmark har man en liberal syn på alternativa behandlingsmetoder. I Sverige har vi i stället en lång tradition av mer styvmoderlig inställning till alternativa behandlingsformer.
Utbildning av nyckelpersoner
Distriktssköterskor och läkare tillhör några av de grupper av sjukvårdspersonal som i sin dagliga verksamhet är nyckelpersoner vad gäller information till patienter. Enligt hälso- och sjukvårdslagen, 2 a §, skall patienten ges upplysning om de olika behandlingsmetoder som står till buds. I dagsläget är det inte självklart att dessa informatörer har god kunskap om de möjligheter som alternativ- medicinens företrädare kan erbjuda. Det är naturligtvis ur patienternas synvinkel otillfredsställande. Miljöpartiet anser därför att all utbildning av sjukvårdspersonal bör innehålla adekvat information om och beskrivning av alternativ- medicinska behandlingsmetoder.
I de fall anställda inom offentlig sjukvård använder sig av alternativ- medicinska behandlingsmetoder bör Socialstyrelsen kunna bistå med ett regelsystem som redovisar de minimikrav på kompetens och kunskap som Socialstyrelsen anser lämpliga.
Möjlig registrering för samtliga alternativmedicinska utövare
Dagens regler innebär att en alternativmedicinsk utövare kan behandla och diagnosticera alla typer av sjukdomar och tillstånd. Detta gäller såväl fysiologiska som psykologiska tillstånd, undantaget är endast ärenden som faller under kvacksalverilagen. Samtidigt har ingen statlig instans någon som helst kontroll över och insyn i de alternativmedicinska utövarnas verksamheter. Detta är en oacceptabel situation med tanke på patienternas säkerhet och integritet. En registrering och uppföljande tillsyn av samtliga alternativmedicinska utövare skulle till stor del kunna lösa dessa problem.
Miljöpartiet föreslår att en möjlighet till registrering införs för samtliga personer eller företag som i någon form använder alternativmedicinska behandlings- och diagnosmetoder.
Registreringen skall skötas av en särskild enhet vid Socialstyrelsen som även skall handha det färdiga registret och informera om detta. I samman- hanget är det viktigt att denna registrering inte uppfattas som någon form av auktorisation eller legitimering. Registreringen hos Socialstyrelsen skulle kunna ges vissa sanktionsmöjligheter mot alternativmedicinska utövare som ej uppfyller registreringskraven.
En registrering skulle innebära att den som blir registrerad förbinder sig att hålla en kundförteckning, att föra journalanteckningar, att inneha ett fullgott försäkringsskydd samt att rapportera skador eller biverkningar till Social- styrelsen. Utövarna skulle även förbinda sig att följa sekretesslagen.
Miljöpartiet anser även att Socialstyrelsen bör ges i uppdrag att skapa ett samordningsorgan för alternativmedicinska frågor. Detta organ skulle i första hand stå för information till allmänhet, myndigheter och sjukvårdspersonal. Idag råder ett informations- och kunskapsunderskott vad gäller utvecklingen inom alternativmedicinen. Ett sådant forum skulle effektivt kunna förändra informationsbilden genom sin lättillgänglighet och genom att på sikt utvecklas till en nationell "kunskapsbank" inom området.
Forskningsinsatser
Miljöpartiet anser att Forskningsrådsnämnden bör ges i uppdrag att initiera vederhäftig forskning rörande alternativmedicinska behandlingsåtgärder. Ny forskning, speciellt med inrikting på hur skolmedicinska undersöknings- och behandlingsmetoder kan förbättras genom aktiv samverkan med alternativmedicinska behandlingsmetoder, är i dagsläget den länk som saknas för att de medicinska disciplinernas strävan efter en helhetssyn skall kunna bli verklighet.
Momsbefrielse för alternativmedicinsk behandling på läkarremiss
En medicinsk behandling som klassificeras som sjukvård är i dagsläget momsbefriad. Eftersom den offentliga sjukvården idag i allt större utsträckning börjat tillägna sig alternativmedicinska synsätt och behandlingsmetoder föreligger en klar ojämlikhet. Vissa patientgrupper i vissa landsting kan ta del av alternativmedicinska behandlingar för samma kostnad som annan läkarvård, medan andra patienter får lägga ut stora belopp för att kunna ta del av likartade behandlingar. Att ta bort momsen innebär med all säkerhet att trycket på vanlig medicinsk behandling i viss mån minskar. Vilka alternativmedicinska metoder som skall momsbefrias bör utredas och därefter följas upp av Socialstyrelsen. En förutsättning för att momsbefrielse på sikt skall komma ifråga är att behandlingen utförts på remiss från läkare.
Ekologi - livsstil - hälsa
Miljöpartiet anser att ett särskilt ämne med namnet "livskunskap" borde införas i grundskolan. Ungdomar i högstadiet skulle då kunna erhålla grundläggande kunskap om förutsättningarna för samt egenredskap för ett hälsosamt liv i en hälsosam miljö. Ofta är bara kunskapsbristen i dessa frågor inkörsporten till negativa livs- och hälsospiraler.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att ett hälsoekologiskt synsätt genomsyrar den livsstilsforskning som initieras framöver,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att all utbildning av sjukvårdspersonal bör innehålla information runt alternativmedicinska behandlingsmetoder,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur Socialstyrelsen skulle kunna ges i uppdrag att utveckla ett nationellt informationscenter runt alternativmedicin,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att samtliga alternativmedicinska utövare bör ges möjlighet till registrering,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av forskningsinsatser som knyter samman skolmedicinska och alternativmedicinska behandlingsinsatser,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av momsbefrielse för alternativmedicinska behandlingar,1
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att inom anslaget E 1 Socialvetenskapliga forskningsrådet: Forskningsmedel ramanslag i utgiftsområde 9 bör 3 miljoner kronor avsättas för alternativmedicinsk forskning,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ett grundskoleämne som innehåller undervisning i livsstil- ekologi-hälsa bör införas.2
Stockholm den 5 oktober 1996
Ragnhild Pohanka (mp)
Marianne Samuelsson (mp) Ewa Larsson (mp) Thomas Julin (mp) Eva Goës (mp) Bodil Francke Ohlsson (mp) Annika Nordgren (mp) Per Lager (mp)
1 Yrkande 6 hänvisat till SkU.
2 Yrkande 8 hänvisat till UbU.
Gotab, Stockholm 1996