Förbättrat skydd för personer som anlitar psykologer
Nuvarande lagstiftning som rör psykologers yrkesutövning
och som därmed ger skydd för personer som anlitar
psykolog, avser i stort sett endast verksamheten inom hälso-
och sjukvårdens område. Lagstiftningen rörande psykologer
och annan hälso- och sjukvårdspersonal i Sverige är i
huvudsak generellt utformad och gäller i tillämpliga delar för
all hälso- och sjukvårdspersonal.
De viktigaste lagarna är:
Lag om behörighet att utöva yrke inom hälso- och sjukvården m.m.
(behörighetslagen) SFS 1984:542. Enligt 9 § behörighetslagen gäller ett
skydd för yrkestiteln psykolog och psykoterapeut enligt följande:
§ 9. I verksamhet på hälso- och sjukvårdens eller tandvårdens område får inte
någon ... 3. ge sig ut för att vara psykolog eller psykoterapeut utan att ha
legitimation för yrket eller, såvitt gäller psykologtiteln, utan att genomgå
sådan praktisk tjänstgöring som psykolog som anges i 2 §.
Om någon, som saknar behörighet enligt första stycket 3 att använda titeln
psykolog eller psykoterapeut, har förvärvat en titel som kan förväxlas med
dessa, skall denna titel anges i verksamhet som avses i första stycket på ett
sätt som tydligt skiljer den från psykolog- och psykoterapeuttitlarna.
För vissa andra grupper inom hälso- och sjukvården gäller ett
starkare skydd för yrkesutövningen.
Behörig att utöva yrke som barnmorska, läkare och tandläkare är enligt 6 §
behörighetslagen "den som har legitimation för yrket eller särskilt förordnats
att utöva yrket". Endast den som har legitimation som läkare eller tandläkare
får yrkesmässigt bedriva enskild verksamhet.
Särskilda regler för psykologer finns i Socialstyrelsens föreskrifter och
allmänna råd om legitimation som psykologer (SOSFS 1996:13). Socialsty-
relsens föreskrifter och allmänna råd innehåller bl.a. regler om grunder för
psykologlegitimation, PTP-tjänstgöring samt regler för legitimation av
psykologer med utländsk utbildning.
En annan viktig lag som gäller psykologers yrkesutövning inom hälso- och
sjukvården är lag om åligganden för personalen inom hälso- och sjukvården
(åliggandelagen) SFS 1994:953. Av åliggandelagen framgår bl.a. att den som
tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen
- ska arbeta i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet
(2 §)
-
- själv ska bära ansvaret för hur han eller hon fullgör sina arbetsuppgifter
(6 §)
-
- har tystnadsplikt i privat vårdverksamhet (8-11 §§)
-
- omfattas av tillsyn av Socialstyrelsen (12-17 §§).
-
Enligt lag om disciplinpåföljd m.m. på hälso- och
sjukvårdens område (SFS 1994:954) kan hälso- och
sjukvårdspersonalen ställas till ansvar inför Hälso- och
sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) vid försumlighet i
yrkesutövningen.
Andra viktiga lagar avseende psykologers yrkesutövning inom hälso- och
sjukvården är lag om tillsyn över hälso- och sjukvården, patientjournallagen,
hälso- och sjukvårdslagen och sekretesslagen.
I övriga nordiska länder omfattas personer som anlitar psykolog av ett mer
omfattande skydd i lagstiftningen, dels genom att också psykologverksamhet
utanför hälso- och sjukvården skyddas, dels genom att lagstiftningen i större
utsträckning än i Sverige skyddar psykologers klienter från att inte råka ut för
att arbetsuppgifter utföres av personer utan tillräcklig utbildning.
Psykologverksamheten i Norge regleras genom "Lov om godkjenning m.v.
av psykologer". "Psykologloven" omfattar all psykologverksamhet och inne-
håller regler om förutsättningen för godkännande som psykolog, möjlighet till
skydd av vissa metoder och hjälpmedel m.m. Psykologverksamheten i
Finland regleras i "Lagen om yrkesutbildad personal inom hälso- och
sjukvården". Denna lagstiftning omfattar trots sitt namn även psykologers
yrkesutövning utanför hälso- och sjukvården. Lagen innebär en ensamrätt för
psykolog ("legitimerad yrkesutbildad person") att utöva yrket och använda
yrkesbeteckningen. Andra än legitimerade yrkesutbildade får inte utföra
sådana uppgifter som hör till yrket i fråga eller använda yrkesbeteckningen.
I såväl Norge som Finland innebär lagstiftningen ett väsentligt större skydd
för den enskilde klienten än vad fallet är i Sverige.
Motiv för en särskild
"psykologlag"
Psykologer utövar i dag yrket inom ett stort antal områden
vilka ej omfattas av någon lagstiftning som ger skydd för den
enskilde, alternativt att den gällande lagstiftningen är
otillräcklig. Exempel på sådana områden är
- Arbetsmarknadsverket
-
- Skolan
-
- Förskolan
-
- Kriminalvården
-
- Rättsväsendet (forensisk psykologi)
-
- Konsultområdet
-
- LSS-området
-
- Försvaret
-
Inom dessa områden faller endast sådana uppgifter som
omfattas av lagen om åligganden för personal inom hälso-
och sjukvården resp. lagen om disciplinpåföljd m.m. på
hälso- och sjukvårdens område under Socialstyrelsens resp.
Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnds tillsyn.
Med utgångspunkt från klient- och samhällsintresset är det av stor
betydelse att såväl "kvacksalveri" som skadlig (oetisk) användning av
psykologisk kunskap motverkas även i övrigt inom dessa och andra områden.
Den kan konstateras att den nuvarande lagstiftningen i Sverige sannolikt
ger allmänheten, myndigheter och andra klienter det sämsta skyddet i Norden
mot oseriös yrkesutövning inom psykologområdet. Detta förhållande är
särskilt anmärkningsvärt med hänsyn till den stora betydelse/inverkan psyko-
logers yrkesutövning har på såväl individ- som grupp- resp. organisations-
nivå. I dag uppträder personer med otillräcklig utbildning under yrkesbeteck-
ningen psykolog resp. används psykologiska metoder av icke-psykologer
inom ett stort antal områden t.ex. skolan (s.k. "lekarbete" utfört av special-
lärare), organisationskonsult/urvalsområdet (testanvändning), rättsväsendet
("vittnespsykologer").
En samlad lagstiftning - psykologlag - avseende all psykologverksamhet
skulle skapa förutsättningar för en väsentlig förbättring av skyddet för
allmänheten mot oseriös och skadlig psykologverksamhet samt ge utgångs-
punkter för en effektivisering av tillsynsverksamheten.
En sådan samlad tillsynslagstiftning finns redan i dag för vissa andra
yrkesgrupper t ex veterinärer, advokater och revisorer.
Ett förslag till samlad tillsynslagstiftning avseende psykologyrket med
bibehållen statlig auktorisation bör därför föreläggas riksdagen.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en samlad tillsynslagstiftning avseende allt psykologarbete i en
psykologlag.