Aborttalen har åter ökat. Under första halvåret 1996 gjordes
296 fler aborter än motsvarande period förra året. Orsakerna
är inte klarlagda, men det finns skäl att tro att den massiva
mediekampanjen mot p-piller under slutet av 1995 kan vara
en del av förklaringen.
När medierna blåser upp larmrapporter (som i sig kan ha en verklig grund)
om att p-piller är farliga verkar det omöjligt att nå ut med fakta om att
oönskade graviditeter faktiskt kan medföra en ännu större risk. Det går enligt
vår mening att förebygga aborter. Samhället har svikit sitt ansvar att ge unga
människor kunskap om att det finns metoder för att förhindra graviditet även
efter samlag. Den möjligheten har funnits sedan 1960-talet.
Först 1993 blev metoden med hormonell post-coital antikonception, i
dagligt tal kallad "dagen efter-piller", officiellt godkänd. RFSU-kliniker runt
om i landet har hjälpt unga kvinnor med denna metod sedan 1980-talet.
Klinikerna har arbetat med att försöka nå ut med kunskapen och för att
påverka myndigheterna att godkänna metoden. De hormoner som används är
av samma typ som i kombinerade p-piller, men i en annan dosering. Follinett
är ett sådant p-piller.
Detta är ingen abort. Ingen kan med säkerhet avgöra i ett så tidigt skede
om en graviditet föreligger eller ej. Och denna metod är givetvis att föredra
framför en abort. Ändå har kunskaperna om metoden inte förts ut på ett
tillräckligt sätt. Fortfarande händer det att unga kvinnor får veta att de hade
kunnat få "dagen efter-piller" först när de kommer för att göra ett
graviditetstest. Vad kan då skälet vara till att samhället inte har satsat på
att
sprida kunskap om preventiva nödlösningar? Metoden är väl beprövad
utomlands och medför inte några svårare kända biverkningar. Kostnaden är
minimal jämfört med abort.
Det framstår som om tystnaden om "dagen efter-piller" har rent moraliska
förtecken: Har man slarvat så skall det inte vara så lätt som att ta ett piller
efteråt. I Danmark har myndigheterna en mer positiv inställning. I början på
detta år gick Sundhetsstyrelsen ut med en stor kampanj för att öka
kunskaperna om möjligheten till prevention i efterhand.
Varför kan inte Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet göra något liknande
här? 1995 registrerades "dagen efter-pillret" tetragynon. Förpackningen
innehöll fyra tabletter, vilket är rekommenderad dos. Tidigare klippte
barnmorskor och läkare fyra follinett från en p-pillerkarta. Alternativet var
att
skriva recept på en hel karta p-piller. Att tetragynon registrerades hade
betydelse för att läkemedlet blev förpackat i rätt dos, och var dessutom en
markering att metoden var officiellt godkänd. Den sista juli i år togs
tetragynon bort ur sortimentet, eftersom försäljningssiffrorna var för dåliga.
Så nu får barnmorskorna återgå till att klippa follinett. Det kan hända att
några får recept på en hel karta, alltså fem gånger fler tabletter än vad som
behövs.
Från ungdomsmottagningarna vet vi att många unga flickor inte har råd att
akut gå och hämta dessa piller. Det bästa för kvinnorna vore givetvis om det
fanns en allmän policy att den som behöver "dagen efter-piller" får dem
direkt på den mottagning hon besöker.
Indragningen av tetragynon, avsaknaden av riktlinjer för den praktiska
hanteringen och samhällets bristande marknadsföring av metoden ger intryck
av att samhället inte är så intresserat av att kvinnor i nödsituationer
tillämpar
prevention i efterhand. Det är synd, för större kännedom om metoden kunde
minskat aborttalen. Och skadeverkningarna av framtida mediekampanjer mot
p-piller skulle kanske lindras.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär att en utredning görs av
Socialstyrelsen om förmedlingen av gratis preventivtabletter (dagen efter-
piller) vid landets ungdomsmottagningar.