Diabetes mellitus är ett starkt växande folkhälsoproblem i
Europa. Enligt färska beräkningar riskerar uppemot 20
miljoner människor att drabbas av diabetes. Sverige ligger
tvåa i världsstatistiken efter Finland vad gäller
insjuknandefrekvens i barn- och ungdomsdiabetes. De
regionala skillnaderna är betydande men man kan uppskatta
antalet människor i vårt land som lider av sjukdomen till ca
250 000, dvs. omkring 3 % av befolkningen. Därtill kan
antas att ytterligare 50 000-100 000 personer har en icke
diagnostiserad diabetes.
Diabetes är den bakomliggande orsaken till en rad komplikationer och
följdsjukdomar som njurskador, ögonskador, skador på nerver och blodkärl
samt hjärt- och kärlsjukdomar.
En arbetsgrupp med representanter för Socialstyrelsen, Svenska Diabetes-
förbundet, Svensk Förening för Diabetologi, Svenska Endokrinolog-
föreningen och Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård har
kartlagt diabetesvårdens omfattning, kvalitet och struktur i åtta län i Sverige.
Den bild man ger av svensk diabetesvård är i flera avseenden positiv. Läkare
och sjuksköterskor med direkt ansvar för diabetespatienter har oftast
genomgått en rad diabeteskurser. De har hög kompetens och arbetar som
regel vårdlagsvis. Samtidigt drar gruppen slutsatsen att betydande samhälls-
ekonomiska vinster skulle kunna uppnås med en ökad satsning på före-
byggande vård.
Som exempel kan nämnas att kostnaderna för förebyggande behandling av
diabetiska fotsår uppgår till ca 50 000 kronor, medan de totala kostnaderna
för amputation till följd av fotsår belöper sig till omkring 340 000 kronor. Av
de pengar som satsas på diabetesvård går ca 80 % till ren reparation av
skadorna medan endast 20 % avser förebyggande vård. Detta måste betraktas
som slöseri med knappa resurser.
I flera europeiska länder har man för detta ändamål tillsatt s.k. task forces
med uppgift att lämna konkreta förslag till kvalitetssäkring och förbättring.
Svenska Diabetesförbundet har tillskrivit Socialstyrelsen med förslag om
finansiering av en sådan nationell samrådsnämnd, men fått avslag på sin
framställning. Förbundet har självt bekostat stora delar av kartläggnings-
arbetet och är också berett att bidra med en del av kostnaderna för en
nationell samrådsnämnd.
WHO och IDF (Internationella Diabeteskonferensen) har med anledning
av diabetessjukdomarnas betydande inverkan på folkhälsan antagit ett
gemensamt program för att höja kvaliteten på diabetesvården i Europa.
Programmet antogs vid en konferens i S:t Vincent i Italien och antog namnet
"The Saint Vincent Declaration".
Representanter för svenska sjukvårdsmyndigheter fanns på plats, men
Sverige har av någon anledning aldrig undertecknat deklarationen.
Trots att diabetikerna som första patientgrupp nu kommer att erbjudas s.k.
vårdkontrakt utformade utifrån ett nationellt vårdprogram råder bland
diabetiker en stark oro över att Sverige inte ställt sig bakom denna
internationella deklaration. Oron kom bl.a. till uttryck vid en konferens för
diabetiker på temat "Diabetikernas fysiska och psykiska hälsa", arrangerad
av Malmöhus läns Diabetikerförening den 27 och 28 september i år, och tog
sig bl.a. uttryck i ett uttalande ställt till regeringen.
Vid behandling av en motion i detta ämne vid 1995/96 års riksmöte
framhåller socialutskottet (1995/96:SoU13) betydelsen av det nationella
vårdprogrammet men förbigår helt motionens (1994/95:So459) plädering
för en svensk anslutning till Saint Vincentdeklarationen. Denna deklaration
nämns överhuvudtaget inte i utskottsutlåtandet.
Såväl sociala och medicinska skäl som hänsynen till en bättre hushållning
med knappa ekonomiska resurser talar för en ännu kraftfullare satsning på
förebyggande diabetesvård. Som ett led i denna målsättning anser vi
samtidigt att Sverige skall underteckna Saint Vincentdeklarationen vilket
skulle stärka vår trovärdighet som ett socialt föregångsland på det
internationella planet.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en ökad satsning på förebyggande diabetesvård som lever upp till
Saint Vincentdeklarationen.
Stockholm den 4 oktober 1996
Bengt Silfverstrand (s)
Lena Larsson (s)
Bo Nilsson (s)
Annika Nilsson (s)
Christin Nilsson (s)