Nuvarande lagstiftning som rör psykologers yrkesutövning, och som därmed ger skydd för personer som anlitar psykolog, avser i stort endast verksamheten inom hälso- och sjukvårdens område.
De viktigaste lagarna som rör psykologer och annan hälso- och sjukvårdspersonal är:
1. Lag om behörighet att utöva yrke inom hälso- och sjukvården m.m. (behörighetslagen) SFS 1984:542. Enligt denna lag gäller ett skydd för yrkestiteln psykolog enligt följande:
§ 9 I verksamheten på hälso- och sjukvårdens eller tandvårdens område får inte någon
... ge sig ut för att vara psykolog eller psykoterapeut utan att ha legitimation för yrket eller, såvitt gäller psykologtiteln, utan att genomgå sådan praktisk tjänstgöring som psykolog som anges i 2 §. Om någon som saknar behörighet enligt första stycket 3 att använda titeln psykolog eller psykoterapeut, har förvärvat en titel som kan förväxlas med dessa, skall denna titel anges i verksamhet som avses i första stycket på ett sätt som tydligt skiljer den från psykolog- och psykoterapeuttitlarna.
För vissa andra grupper inom hälso- och sjukvården gäller ett starkare skydd för yrkesutövningen.
Behörig att utöva yrke som barnmorska, läkare och tandläkare är enligt behörighetslagens 6 § "den som har legitimation för yrket eller särskilt förordnats att utöva yrket". Endast den som har legitimation som läkare eller tandläkare får yrkesmässigt bedriva enskild verksamhet.
2. Särskilda regler för psykologer finns i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om legitimation som psykologer (SOSFS 1996:13). Dessa innehåller bl.a. regler om grunder för psykologlegitimation, PTP-tjänstgöring samt regler för legitimation av psykologer med utländsk utbildning.
3. En annan viktig lag som gäller psykologers yrkesutövning inom hälso- och sjukvården är lagen om åligganden för personal inom hälso- och sjukvården (åliggandelagen) SFS 1994:953. Av denna lag framgår bl.a. att den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen:
- ska arbeta i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet (2 §) - - själv ska bära ansvaret för hur han eller hon fullgör sina arbetsuppgifter (6 §) - - har tystnadsplikt i privat vårdverksamhet (8-11 §§) - - omfattas av tillsyn av Socialstyrelsen (12-17 §§) - 4. Enligt lagen om disciplinpåföljd m.m. på hälso- och sjukvårdens område (SFS 1994:954) kan hälso- och sjukvårdspersonal ställas till ansvar inför Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) vid försumlighet i yrkesutövningen.
5. Andra viktiga lagar avseende psykologers yrkesutövning inom hälso- och sjukvården är lagen om tillsyn över hälso- och sjukvården (tillsyns- lagen), patientjournallagen, hälso- och sjukvårdslagen samt sekretesslagen.
I övriga nordiska länder omfattas personer som anlitar psykolog av ett mer omfattande skydd i lagstiftningen, dels genom att också psykologverksamhet utanför hälso- och sjukvården skyddas, dels genom att lagstiftningen i större utsträckning än i Sverige skyddar psykologens klienter från att råka ut för att arbetsuppgifter utföres av personer utan tillräcklig utbildning.
I Norge regleras psykologverksamheten i "Psykologloven", som bl.a. innehåller möjligheter till skydd av vissa metoder, hjälpmedel m.m.
Finlands lagstiftning ger ensamrätt för "legitimerad yrkesutbildad person" att utöva yrket och använda yrkesbeteckningen.
Behov av en särskild "psykologlag"
Psykologer utövar idag yrket inom ett stort antal områden som ej omfattas av någon lagstiftning som ger skydd för den enskilde, alternativt att den gällande lagstiftningen är otillräcklig. Exempel på sådana områden är:
Arbetsmarknadsverket
Skola och förskola
Kriminalvården
Rättsväsendet (forensisk psykologi)
Konsultområdet
LSS-området
Socialtjänsten
Försvaret
Inom dessa områden faller endast sådana uppgifter som omfattas av lagen om åligganden för personal inom hälso- och sjukvården respektive lagen om disciplinpåföljd m.m. på hälso- och sjukvårdens område under Socialstyrelsens respektive Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnds tillsyn.
Med utgångspunkt från såväl klient som samhällsintresse är det av stor betydelse att skadlig (oetisk) användning av psykologisk kunskap motverkas även i övrigt.
Den svenska lagstiftningen ger idag sannolikt det sämsta skyddet i Norden mot oseriös yrkesutövning inom psykologområdet. Personer med otillräcklig utbildning uppträder under yrkesbeteckningen "psykolog" t.ex. i skolan ("lekarbete"), som organisationskonsulter (testanvändning) och i rätts- väsendet ("vittnespsykologer").
Vi anser att en samlad lagstiftning - en psykologlag - avseende all psykologverksamhet skulle skapa förutsättningar för en väsentlig förbättring av skyddet för allmänheten mot oseriös och skadlig psykologverksamhet samt ge möjligheter till en effektivare tillsynsverksamhet. En sådan samlad tillsynslagstiftning finns redan idag för vissa andra yrkesgrupper, t.ex. veterinärer, advokater och revisorer.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en samlad tillsynslagstiftning avseende allt psykologarbete - en psykologlag - i enlighet med vad som anförts i motionen.
Stockholm den 7 oktober 1996
Gullan Lindblad (m) Liselotte Wågö (m)