Svensk sjukvård är i kris. Landstingen har en dålig ekonomi
och måste spara mer än 10 miljarder kronor de närmaste
åren. Samtidigt ökar behovet av vård och omsorg med en allt
äldre befolkning. Den snabba medicinska utvecklingen
ställer helt nya krav på vården.
Moderata samlingspartiet har länge förespråkat en allmän obligatorisk
hälsoförsäkring, senast i den moderata kommittémotionen "En allmän hälso-
försäkring" 1996/97:So207.
En försäkringslösning har många fördelar. Pengarna följer patienten och
patientens behov styr vårdens utformning, vilket tvingar fram en flexibilitet i
vårdorganisationen. En flexibel organisation är en förutsättning för en
anpassning till ständigt nya behandlingsmetoder. Försäkringen omfattar alla
och landstingsskatten omvandlas till en särskild sjukvårdsavgift. Alla får vård
oavsett ekonomisk styrka.
Nackdelen med en försäkringslösning, likväl som med de flesta sjukvårds-
system som är förknippade med valfrihet, är kontroll av kostnaderna. Det
mest påtagliga exemplet är det amerikanska sjukvårdssystemet som har
betydligt högre sjukvårdsutgifter jämfört med andra länder. När samhällets
pengar följer patienten - och patienten inte betalar med egna pengar minskar
priskänsligheten något som vårdproducenten kan utnyttja.
Den öppna vården är
kostnadsdrivande
Överkonsumtion av vård i den slutna vården är ovanlig.
Däremot är överkonsumtion vanlig i den öppna vården vilket
inte minst högkostnadsskyddet visar. Enligt studier som
gjorts i Stockholms läns landsting 1993 ökar andelen besök i
den öppna vården med nästan 30 procent när patienterna
erhåller frikort. Andelen besök som görs med frikort har ökat
från 14 procent 1990 till 27 procent 1994.
Ett sätt att minska onödig konsumtion av öppen vård är att öka självrisken
genom högre patientavgifter. Man kan naturligtvis låta patienterna betala hela
kostnaden hos doktorn. Samtidigt har vi i Sverige sedan länge haft låga
patientavgifter och frikort.
Problemet är som nämnts ett konstant tryck mot en kostnadsdrivande
överkonsumtion i den öppna vården. Det är inte bara läkarbesöket som kostar
utan den stora kostnaden kan var diagnostiska undersökningar såsom
datortomografi eller avancerad röntgenteknik. Även en del laboratorietester är
mycket dyra.
Medborgarkonto - ett
modifierat
högkostnadsskydd
Vi vill därför föreslå ett modifierat högkostnadsskydd - ett
medicinskt sparkonto eller medborgarkonto - i den öppna
vården. Detta går mycket väl att kombinera med en allmän
hälsoförsäkring. Idén kommer från Singapore.
Alla medborgare avsätter ca tre procent av lönesumman skattefritt till att
bygga upp ett individuellt konto till ett givet tak. När patienten blir sjuk
används pengar från kontot till att betala den öppna vården, såväl
sjukvårdande behandling som diagnostik. Kontots tak kan lämpligen sättas
till ett basbelopp och kombineras med ett golv. Om medborgarkontots
behållning vid årets slut överstiger taket återbetalas överskottet till
individen
efter skatteavdrag.
Patienten förfogar själv över
sina pengar till sjukvård
Miniminivån för den årliga insättningen kan exempelvis vara
en sjättedel av ett basbelopp och om individens lön är så låg
att insättningen blir lägre än miniminivån så lägger staten till
pengar upp till golvet. Om patienten har överskridit kontot
vid årets slut så återförs det till noll genom en insättning från
staten. Det blir lönsamt att inte konsumera för mycket vård
samtidigt som staten kompenserar kostnader vid hög
vårdkonsumtion.
Systemet innehåller ett moment av obligatoriskt tvångssparande på ett
personligt konto, men ersätter den skatt som idag betalas för att täcka
samhällets utgifter för den öppna vården. Medan samhället fördelar
skattepengar efter politiska prioriteringar förfogar den enskilde helt själv
över
de tvångssparade medlen på medborgarkontot.
I verkligheten fungerar kontot som ett högkostnadsskydd motsvarande en
sjättedel av basbeloppet per år. Detta kan jämföras med dagens
högkostnadsskydd som ligger på 2 200 kronor samt landstingskatt motsvar-
ande en till två skattekronor. Medborgarkontots omfattning kan mycket väl
utvidgas att inkludera exempelvis all form av dagkirurgi och läkemedel.
Genom att pengarna följer patienten stimuleras alternativa vårdgivare och vi
ser framför oss en betydligt större andel privat sjukvård jämfört med idag.
Detta är inte minst viktigt för sjukvårdspersonalen. Flera av dessa fördelar har
tagits upp i motionen.
I motion 1996/97m621 av Leif Carlson och Margareta E Nordenvall (m)
föreslås ett medborgarkonto för äldreomsorgen. Den stora fördelen med ett
medborgarkonto är att patientens ställning i vården stärks och patienten kan
själv styra kostnaderna. Den patient som ofta uppsöker sjukvården, även om
det inte alltid är medicinskt befogat, får göra det - men får betala själv. Den
kroniskt sjuka patienten har ett väl fungerande högkostnadsskydd. Den
politiska uppgiften skall inte vara att ransonera sjukvård - patienten måste
själv få välja vad hon eller han vill betala för. Vi anser därför att det är
angeläget att se över möjligheten att införa ett medborgarkonto i den öppna
vården.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om medborgarkonton inom den öppna vården,
2. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om lämplig utformning
av medborgarkonton inom den öppna vården i enlighet med vad som anförts i
motionen.