Motion till riksdagen
1996/97:So237
av Birthe Sörestedt m.fl. (s)

Dosering av läkemedel


Läkemedelsanvändningen i Sverige visar stora skillnader
mellan könen. Orsaker till och konsekvenser i könsolikheter
är ofullständigt kända. Även om graden av ohälsa vore
identisk mellan könen, t.ex. när det gäller hjärtsvikt eller
förhöjt blodtryck - innebär detta inte att kvinnor och män
nödvändigtvis ska ges lika behandling, t.ex. samma
medicinering och i lika doser. För att kunna anpassa vården
så att den tillgodoser både mäns och kvinnors särskilda
vårdbehov, behövs könsspecifika uppgifter om
vårdåtgärdernas medicinska effektivitet och säkerhet.
Läkemedelsanvändningen kan bl.a. redovisas som antal receptexpedi-
tioner, mängd tabletter etc. eller mängd verksamma beståndsdelar, kostnader,
andel av befolkningen som använder läkemedel osv. I studier av läkemedels-
användning har ett system med s.k. definierade dagliga dygnsdoser (DD)
utvecklats. I normalfallet fastställs endast en dygnsdos och den avser
"genomsnittlig" vuxen. För läkemedel som endast används av barn, fastställs
en dygnsdos anpassad till barn. Särskilda könsbundna dygnsdoser före-
kommer inte. Däremot har DD för läkemedel som endast används av
kvinnor, såsom P-piller, givetvis en kvinnoanpassad dos. Förutsättningen för
att ange könspecifika dygnsdoser är att kunskapen om läkemedlets öde i
kroppen är känt relaterat till kön, vilket oftast inte är fallet.
En kartläggning av hur läkemedel doseras i förhållande till ålder (över och
under 65 år) och kön vid behandling av högt blodtryck visar inga tydliga
mönster i dosering. Dosolikheterna varierar så att understundom yngre män
har de lägsta doserna, för andra läkemedel de äldre kvinnorna. I FASS, som
är den informationskälla föreskrivare oftast använder vid läkemedelsförskriv-
ning finns mycket få underlag för att ge olika stora doser till män och
kvinnor. För några få läkemedel rekommenderas dosering relaterat till
kroppsvikt eller kroppsyta, vilket bör föranleda olika dosering för kvinnor
och män. I övrigt förekommer mycket sällan någon information överhuvud
taget om i vad mån män och kvinnor har samma eller olika förmåga att
tillgodogöra sig läkemedel. Denna avsaknad av könsspecifik information
överensstämmer med det faktiska kunskapsläget. I USA är det numera ett
krav att vid kliniska läkemedelsprövningar inkludera både kvinnor och män
och att i underlaget för godkännande av läkemedel också analysera materialet
könsspecifikt.
I Sverige finns inte motsvarande lagstiftningskrav.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om könsspecifik information och analys vad gäller läkemedel.

Stockholm den 3 oktober 1996
Birthe Sörestedt (s)
Inger Segelström (s)

Monica Green (s)

Agneta Brendt (s)

Siw Wittgren-Ahl (s)

Elisebeht Markström (s)

Eva Arvidsson (s)

Berit Andnor (s)




























Gotab, Stockholm  1996