Forskning på aborterade foster
I Sverige reagerar vi starkt mot plågsamma djurförsök och vill stoppa dem, eftersom försöksdjuren liksom människor är levande varelser med förmåga att känna smärta, har ett egenvärde och har rätt att leva efter sin natur. Försöksdjuren berövas sina naturliga rättigheter och offras för människans påstådda nytta utan chans att kunna försvara sig.
En forskargrupp i Lund har i samarbete med forskare från Boston använt vävnad från aborterade foster för att sedan transplantera den på råttor och kaniner (SvD 11 juni 1994). Då har man tagit bland annat näthinneceller från tre till tio veckor gamla foster. I detta sammanhang kan tilläggas att det mänskliga fostret efter tre veckor redan har ett hjärta som slår. Vid tio veckors ålder kan fostret känna smärta och är känsligt för beröring, ljus, värme och oljud.
I en ansökan till Forskningsetiska kommittén på Karolinska institutet har forskare också ansökt om att få använda en tång i stället för vacuumsug vid abort för att på så vis "få ut" fostren levande, för att därefter kunna göra experiment på levande foster (GT 20 november 1987).
Logiskt sett kan vi inte tillåta experiment på foster om vi inte vill göra det på djur. Värnar vi djuren måste vi också värna om den lilla människan. Vi anser det oetiskt att använda aborterade foster för experimentell forskning och kräver en utredning om hur hanteringen av aborterade foster sker i samband med forskning samt att tydliga regler fastslås för att värna det mänskliga livet från all form av experiment.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en grundlig utredning görs av hur hanteringen av aborterade foster sker i samband med forskning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att tydliga regler fastslås för forskare i syfte att värna det mänskliga livet från all form av experiment.
Stockholm den 3 oktober 1996
Eva Goës (mp) Tuve Skånberg (kd)