WHO fastslog redan 1946 att hälsa är ett tillstånd av
fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och
inte bara frånvaron av sjukdom eller handikapp. För svenska
kvinnor har hälsoutvecklingen varit positiv vilket kan avläsas
av den ökade medellivslängden, fram till de senaste åren då
männens medellivslängd ökar i snabbare takt.
Svenska kvinnor har i stort sett en god hälsa som dessutom förbättrats.
Andelen personer med i hög grad nedsatt arbetsförmåga på grund av
långvarig sjukdom har ökat bland kvinnor i arbetaryrken under 1980-talet
medan kvinnliga tjänstemän bibehållit sin hälsa. Detta betyder att de
socialekonomiska skillnaderna ökat bland kvinnor. Kvinnor i lägre
socialgrupper har högre dödlighet i hjärt-kärlsjukdomar.
Bemötandet av kvinnor i sjukvården har funnits och finns anledning att
kritisera. Deras sjukdomar som kan uppfattas mera diffusa diagnosticeras ej
och behandling och eftervård är av sämre kvalitet jämförd med den som en
man bemöts med. Kvinnor som insjuknat i hjärtinfarkt får sämre eftervård än
männen, deras infarkter är dessutom svårare att diagnosticera och kräver
särskild uppmärksamhet.
Kvinnor besöker oftare läkare vilket tyder på att de tar kroppens signaler
på allvar. Då sjukvården inte förstår detta måste bemötandet av kvinnor som
söker vård förbättras. Normen i sjukvården är fortfarande mannen. De flesta
normalvärden är fastställda på värnpliktiga män, de flesta läkemedel är
utprovade på män. I detta fall kan då en behandling av en äldre kvinna helt
förfelas då normalvärden anpassats till unga män. Fibromyalgi kan behandlas
i ett betydligt tidigare skede om sjukvården tar de symptom som kvinnorna
påvisar på allvar.
Lindriga psykiska reaktioner hör till livet. De flesta kvinnor upplever då
och då lindrigare psykiska besvär som ångest, oro och sömnbesvär. De kan
som regel betraktas som normala reaktioner på påfrestningar i livet men de
kan medföra stort tillfälligt lidande med ökad risk för långvarig ohälsa.
Omhändertagandet av kvinnor med dessa reaktioner bör ske med noggrannhet
och omtanke. S k lyckopiller får inte förskrivas slentrianmässigt då vi ännu ej
känner de biverkningar de kan medföra. Läkemedel med benzodiazepiner
förskrivs i mindre utsträckning numera, men är fortfarande allt för lätta att
skriva ut till kvinnor med normala psykiska reaktioner som inte kräver denna
tunga behandling. I de fall dessa läkemedel skall förskrivas bör det ske av
specialistläkare och bara i yttersta undantagsfall av andra läkare. Vårdinsatser
för läkemedelsberoende kvinnor måste ske på ett för kvinnorna acceptabelt
sätt. Nedtrappning och stödterapi måste ge kvinnorna möjlighet att komma
ifrån detta beroende som orsakats av allt för lättvindig förskrivning av
beroendeframkallande läkemedel.
Agenda 21-arbetet innebär också ett lokalt ansvar för att folhälsofrågor tas
upp i de lokala handlingsprogram som alla lokala myndigheter rekommen-
derats att ta fram. Människors hälsa måste skyddas och främjas. Beslut
gällande hälsovård, miljövård och samhällsekonomiska förhållanden måste
samordnas. Detta kommer på sikt att kunna motverka de socialekonomiska
skillnader som finns när det gäller kvinnors hälsa. Detta arbete måste
bedrivas i alla våra kommuner om denna effekt skall uppnås. Därför krävs
ökad information till kommunerna om det ansvar som ligger på deras
agerande för att förbättra folkhälsan.
Rökning
Allt fler unga kvinnor röker idag jämfört med under
åttiotalet. Nu börjar också detta slå igenom i cancerfrekvens.
Hos kvinnor är lungcancer den snabbast ökande
tumörsjukdomen. Ökningen sker med 3.8 procent per år. Hos
kvinnor under 55 år har lungcancer till och med blivit
vanligare än bland män i samma ålder. Detta är bara en
början på en utveckling vars grund läggs när allt flera unga
kvinnor röker. Kvinnor drabbas snabbare än män av skador
av rökning.
Rökning framkallar allergier och barn med frekventa förkylningar återfinns
i familjer med rökare. Spädbarnsdödlighet och låga födelsevikter kan också
tillskrivas rökning. Årligen dör ca 10 000 personer i vårt land en för tidig död
på grund av tobaksbruket. Ökade informationsinsatser riktade till unga
kvinnor, åldergränsen på 18 år och behovet av ändrade attityder måste
understrykas i folkhälsoarbetet. Skolan måste bidra med ökade insatser för
att förebygga rökningens skadeverkningar.
Alkoholbruk
Kvinnor dricker allt mera alkohol och i allt lägre åldrar.
Folkölet står för en stor andel av den alkohol som flickor,
kvinnor konsumerar. Starkölet är den dryck som dominerar
de äldre tonåren och vin finns alltmera i det sociala
umgänget bland yrkesverksamma kvinnor. Detta avspeglar
sig också i det sjukdomspanorama som kvinnor med olika
problem söker läkare för. Kvinnor kan inte dricka samma
mängd alkohol som män, deras skador kommer tidigare utan
att de i egentlig mening behöver missbruka alkohol.
Högkonsumtion ger dessa skador. Det tar ca 5-6 timmar för
en normalviktig kvinna att förbränna 8 cl starksprit, och 13
timmar en flaska rödvin.
Unga flickor utnyttjas ofta i sitt berusade tillstånd. Mariakliniken i
Stockholm som har en ungdomsmottagning får i stor utsträckning ta emot allt
flera unga flickor som berusat sig främst på folköl. Dessa flickor behöver inte
så stor mängd för att bli redlöst berusade.
Ungas alkoholbeteende går i allt högre utsträckning ut på att berusa sig och
man blandar ofta alkohol med olika läkemedel och narkotiska preparat.
Ändrade attityder och ökad självkänsla kan förhindra flickor att falla in i
detta
beteende. Förebilder behövs då vilket innebär att föräldrarnas ansvar måste
tas på allvar. På många sätt märks dock att denna generations föräldrar själva
konsumerade mellanöl i stora kvantiteter och är mera toleranta till sina barns
alkoholbruk.
Kvinnor som blivit alkoholberoende döljer mycket skickligt detta innan
omgivningen inser detta. Män överger oftast sina missbrukande hustrur och
antalet självmord är högt bland denna grupp kvinnor. Deras barn får ta ett
mycket stort ansvar för sin mamma och deras barndom innebär ofta isolering
och rädsla. Ca 100 000 barn växer upp i hem med föräldrar som missbrukar
alkohol. Dessa barn behöver stöd och kunskap om att de inte är ensamma
som har denna situation. Allt flera frivilligorganisationer genomför särskilda
program, i samma former som Vändpunkten vid Ersta visat som en
användbar väg att nå dessa barn.
Gravida kvinnor skall enligt alla rekommendationer avstå helt från alkohol
under graviditeten. Detta anser man vara så självklart att man de senaste åren
inte tagit denna informationsinsats på allvar inom mödravården. För de
gravida kvinnor som har kända alkoholproblem innebär inte med säkerhet
graviditeten att man avstår från alkohol. Ca 100 barn föds i vårt land med
fetalt alkoholsyndrom, skador som aldrig går att vårda bort och som
invalidiserar barnet för resten av livet. Mödrar med missbruksproblem som
fött barn behöver allt stöd som kan ges. Deras eget beroende gör dem ofta
helt olämpliga som vårdnadshavare till barn med skador orsakade av
alkoholbruket. Känslomässigt förmår de inte binda barnet till sig och barnet
får en mycket torftig uppväxt som innebär stora sociala problem under
uppväxtåren och resten av livet. Tyvärr saknas kunskap om dessa
förhållanden, även dessa kvinnor kan dölja sitt tillstånd. Det är därför mycket
viktigt att mödrahälsovård och barnhälsovård behålls och förstärks.
Psykologiskt stöd måste också ges dessa familjer liksom ökad samverkan
mellan sjukvårdande och sociala myndigheter.
Narkotikamissbruk
I Sverige missbrukade 1992 dagligen mellan 14 000-19 000
personer narkotika. De senaste årens rapporter om beslag
och omhändertagna personer tyder på att antalet missbrukare
stiger. 1992 var det främst personer över 25 år som
missbrukade narkotika. De senare åren har nya preparat
lockat flera yngre att pröva narkotika. Inte minst rökheroin
har ökat antalet heroinister som tidigare avstått på grund av
att de inte klarat injektionerna av heroinet. Detta är
alarmerande då unga flickor röker allt mera och det är en
förutsättning för att pröva rökheroin. Den största andelen
prostituerade använder också narkotika, dels för att
underhålla ett missbruk, dels för att stå ut med
livssituationen. Därför är utnyttjandet av prostituerade ett
sätt att främja narkotikamissbruk och ge ökade inkomster till
narkotikasmugglare.
Svensk narkotikapolitik har varit framgångsrik. Den behöver allt stöd i ett
internationellt perspektiv där det finns krav på legalisering av vissa
narkotiska preparat. Inte minst i vårt grannland Danmark lockas flera svenska
ungdomar att etablera ett missbruk då tillgängligheten på narkotika är så god.
Insatser mot narkotika och andra droger som alkohol som alltid finns med
i missbruksbilden måste därför intensifieras. Det förstärkta samarbetet med
frivilligorganisationerna är ett sätt att nå ungdomar i riskzonen och att
förebygga att flera hamnar i ett missbruk. Kvinnoorganisationernas
samarbetsråd i alkohol och narkotikafrågor KSAN arbetar främst mot unga
kvinnor i drogförebyggande projekt. Inte minst universitetsstuderande
kvinnor måste uppmärksammas i detta arbete. De utgör en riskgrupp med
ökad alkoholkonsumtion under studietiden och en allmänt tämligen liberal
syn på exempelvis cannabismissbruk.
Samlevnad och sexualitet
Samlevnad och sexualitet är områden som betyder mycket
för kvinnors livskvalitet och hälsa. Det ökade sexuella våldet
innebär destruktiva inslag för de kvinnor som drabbas.
Sexuellt överförda sjukdomar, oönskade graviditeter,
sexuellt tvång och förtryck uppmärksammas allt mera.
Många psykiska problem senare under livet kan förklaras av
sexuellt utnyttjande och våld under uppväxtåren och senare.
Antalet aborter under första halvåret 1996 har ökat med 2 procent jämfört
med motsvarande tid förra året. En anmärkningsvärt hög ökning av aborterna
har inträffat i Norrbotten. Förklaringen till detta kan möjligtvis sökas i höga
arbetslöshetstal och rädsla för p-piller efter rapporter rörande ökad risk för
blodproppsbildning. Stor uppmärksamhet måste fästas vid denna uppgång
och ungdomsmottagningarnas arbete måste få fortsatt stöd om vi skall
förhindra ett ökat antal tonårsaborter.
Preventivmedel till lägre kostnader för tonåringar prövas med viss
framgång av vissa landsting. Detta måste noga följas, kanske det finns andra
åtgärder som kan komplettera detta. Endast 20-30 procent av sexuellt aktiva
tonåringar skyddar sig vid sitt första samlag.
Den abortlag vi har i Sverige ger kvinnor rättighet att själva välja att
avbryta en graviditet fram till 18 graviditetsveckan. Ökad tillgång till
fosterdiagnostik ger idag möjlighet att tidigt i graviditeten erhålla besked om
vissa egenskaper hos det väntade barnet. Det är av högsta vikt att dessa
informationer inte utnyttjas kommersiellt och att de bara efterfrågar
egenskaper som av ärftliga skäl kan överföras till det väntade barnet. Frågor
rörande skydd för det ofödda barnet måste på allvar beaktas då de
diagnostiska metoderna förfinas och är användbara allt tidigare under
graviditeten.
Anorexi och bulimi
Ätstörningar som anorexi (självsvält) och bulimi (hetsätning)
är psykiska problem som uppmärksammats allt mera på
senare år. Dessa problem drabbar främst flickor. De kan
uppstå genom ett komplicerat samspel mellan biologiska,
psykologiska, sociala, kulturella faktorer men med stora
individuella variationer. I Sverige beräknas ca 1 procent av
flickor i åldrarna 15-24 år ha anorexi och enligt
internationella studier har 1-3 procent bulimi. Dödligheten
bland anorektiker är ca 4 procent.
Det är angeläget att ätstörningar upptäcks och behandlas tidigt. Reklamen
med allt smalare modeller bidrar på ett olyckligt sätt till kroppsfixering som
är helt onaturlig. Dessa unga flickor behöver andra förebilder.
Särskild rådgivning är nödvändig för att behandling av dessa problem skall
bli framgångsrik.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bemötande av kvinnor i sjukvården,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om beroendeframkallande läkemedel,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökad information till kommunerna om deras ansvar för att
förbättra folkhälsan,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av informationsinsatser till unga kvinnor om rökningens
skadeverkningar,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skydd för barn i familjer med missbruksproblem,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av att behålla och förstärka mödra- och barnhälsovården,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om intensifierade insatser mot narkotika och andra droger som
alkohol,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om fortsatt stöd till ungdomsmottagningarna för att förhindra fler
tidiga aborter,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om fosterdiagnostik vid tidig graviditet,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om upptäckt och behandling av ätstörningar.
Stockholm den 3 oktober 1996
Ingbritt Irhammar (c)
Rigmor Ahlstedt (c)
Marianne Andersson (c)
Margareta Andersson (c)
Birgitta Carlsson (c)
Birgitta Hambraeus (c)
Karin Israelsson (c)
Ingrid Skeppstedt (c)
Karin Starrin (c)
Görel Thurdin (c)
Kerstin Warnerbring (c)
Marie Wilén (c)