Under den senaste tiden har patientavgifterna i sjukvården höjts. Detta har accepterats dels på grund av att den ekonomiska situationen är bekymmersam och ambitionen är att kunna bibehålla viktiga verksamheter. Dels på grund av att det finns ett högkostnadsskydd i vården för att garantera att inte kostnaderna blir orimliga för den enskilde som ofta drabbas av sjukdom och ohälsa. Grundtanken är att de som sällan drabbas av sjukdom ska bära bördorna solidariskt med dem som ofta drabbas.
Eftersom det skett en kostnadsökning för den enskilde såväl för läkarbesök som för medicinkostnader kan det vid ett sjukdomstillfälle ändå sammanlagt bli höga kostnader. Många har i dag en bekymmersam ekonomisk situation. En oförutsedd utgift på 250 kronor kan för många vara ett hinder att söka den vård man har behov av.
Den socialdemokratiska regeringen har successivt lagt bördor på de som redan har det svårt exempelvis stora familjer, ensamstående mammor och pensionärer som enbart har folkpension. För dessa kan kostnadshöjningen medföra att man tvingas avstå nödvändig vård och behandling. Det strider mot hela grundtanken för en solidariskt finansierad sjukvård. Grundprincipen måste vara att ingen ska behöva avstå vård på grund av ekonomiska skäl.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att införa ett kreditsystem så att ingen behöver avstå från vård på grund av ekonomiska skäl.
Stockholm den 3 oktober 1996
Chatrine Pålsson (kd)