Det är ett känt faktum att många platser i vården upptas av
patienter som har felmedicinerat. En tidigare undersökning
pekade på att det kan vara så många som 15%. Det kan vara
läkemedelsmissbruk, olyckliga kombinationer av läkemedel
utskrivna av olika läkare, det kan vara över- eller
underdosering mm.
Vård- och läkemedelskostnader är tunga poster för samhället. Därför är det
viktigt att samarbetet mellan apotekspersonal och läkare förbättras, så att
viktig information kan utbytas på ett smidigare sätt.
Tillsammans skulle de här två grupperna med sina för varandra så viktiga
kunskaper kunna göra viktiga insatser för folkhälsan och motverka onödig
sjukdom och lidande. Tillsammans skulle de även i tid kunna motverka en del
av alla de fall av läkemedelsmissbruk som finns.
Idag är det den rådande lagstiftningen som sätter stopp för ett viktigt och
nödvändigt samarbete. Två yrkesgrupper som arbetar med samma
patient/kund, som styrs av samma lag om tystnadsplikt får inte tala med
varandra om de inte har patientens/kundens samtycke.
Det finns en rad fallbeskrivningar som visar på den omöjliga situation som
uppstår då tystnadsplikten förhindrar ett förfarande som för de flesta ses som
en självklarhet för att kunna hjälpa patienten och förhindra exempelvis
läkemedelsmissbruk.
Exempel: En läkare kontaktas av en patient som säger att han/hon brukar få
Sobriltabletter. Läkaren får då inte fråga apoteket om man där känner till om
patienten erhåller detta preparat från någon annan läkare. Det får bara ske
efter patientens medgivande, vilket knappast är aktuellt i den situationen att
patienten fått recept av flera läkare.
Apoteket har inte heller rätt att meddela läkare om de märker att en patient
går runt till flera olika läkare och skaffar recept på beroendeframkallande
läkemedel.
Vi ser det som en självklarhet att det med hänsyn till patienten och
samhällsekonomin ska finnas ett nära samarbete mellan läkare och
apotekspersonal. Tystnadsplikten bör vara till för att hindra spridning av
känslig information till obehöriga, inte till att bakbinda två yrkesgrupper som
tillsammans arbetar för patientens bästa och vars kompetens kompletterar
varandra. Därför bör lagen ändras så att läkare och apotekspersonal inom
ramen för en gemensam tystnadsplikt kan samarbeta och utbyta information,
även när det gäller en namngiven patient.
I vissa fall är personal som har tystnadsplikt, skyldig att rapportera vissa
händelser till annan myndighet. Därför ser vi det som naturligt att det finns en
skyldighet för apotekspersonal och läkare att informera varandra när det är
uppenbart att en patient skaffar sig recept på beroendeframkallande
läkemedel hos ett flertal olika läkare, eller vid situationer där det finns
anledning att befara att läkemedelssammansättningen kan orsaka ohälsa hos
patienten..
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att förändra lagstiftningen så att det skapas möjligheter till ett
bättre samarbete mellan läkare och apotek,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skyldighet att i vissa situationer lämna information mellan
apotekspersonal och läkare.