I vårt förändrade samhälle intar kvinnorna allt högre tjänster
på arbetsmarknaden. Kvinnor konkurrerar med männen på
männens villkor, samtidigt som ansvaret för hem och barn
fortfarande ligger i huvudsak på kvinnan. Kvinnor är på
grund av detta utsatta för en ökad mängd stressjukdomar.
Antalet kvinnor som får hjärtinfarkter ökar drastiskt, men kvinnor har
svårare att klara en infarkt. Det är också svårt att få rätt medicindosering
bl.a.
för hjärtbesvär.
Doseringen av medicin vid olika sjukdomstillstånd utgår från den manliga
kroppen, och det saknas normer för medicindosering för kvinnokroppen. Det
har gjorts undersökningar av hur väl en man tål olika mediciner och
doseringsmängd men motsvarande undersökningar för kvinnor saknas.
Trots att vi nu befinner oss i slutet av 1900-talet har ingen förändring skett.
Under 80-talet ökade ohälsotalet för kvinnor, medan det minskade för män.
Trots att kvinnors särskilda hälsoproblem nu uppmärksammas, saknas det
normer för medicindosering baserade på kvinnokroppen. Därför behövs det
snarast direktiv för hur dessa normer skall tas fram.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att medicinsk
forskning snarast skall ta fram doseringsnormer för medicin till kvinnor
baserade på den kvinnliga kroppen.
Stockholm den 27 september 1996
Barbro Johansson (mp)
Ewa Larsson (mp)
Thomas Julin (mp)
Ragnhild Pohanka (mp)