med anledning av prop. 1996/97:27 Läkemedelsförmåner och läkemedelsförsörjning m.m.
Propositionen ställer förslag om en av de största
förändringarna inom svensk sjuk- och hälsovård. Hela
kostnadsansvaret för läkemedel flyttas över från staten till
landstingen.
Det handlar om en affär på c:a 13 miljarder kronor.
Vänsterpartiet ställer sig bakom denna del av propositionen eftersom det
innebär stora möjligheter till en kostnadseffektivare användning av
läkemedel och en rationellare läkemedelshantering som både patienter och
landsting kan dra fördel av.
Vidare öppnar förslaget, som i huvudsak bygger på HSU2000:s analys, nya
spännande möjligheter till kvalitetsförbättringar genom den föreslagna
satsningen på vårdkedjeterapier och förstärkningen av läkemedels-
kommittéerna.
I andra delar innebär också propositionen framsteg t.ex. i att sällan-
konsumenterna av läkemedel får ta en relativt större andel av kostnaderna
gentemot dem som ofta är sjuka.
På två väsentliga punkter vill vi dock anföra avvikande mening. Det gäller
högkostnadsskyddets storlek och den s.k. fria listan.
1. Högkostnadsskyddets storlek
Vi ansluter oss till HSU2000:s förslag om ett delat
högkostnadsskydd om 1 000 kronor vardera för läkarvård
och mediciner.
Förslaget är noga analyserat och genomtänkt. Det har varit ute på en
omfattande remiss och har överlag fått remissinstansernas godkännande.
Under de senaste två åren har flera förändringar gjorts av högkostnads-
skyddet. Dessutom har förslag kastats fram och dragits tillbaka eller
modifierats.
Samtliga dessa initiativ har tagits av Finansdepartementet och enbart ha
tyckts grundats på budgetmässiga hänsyn. Det föreliggande förslaget om 900
kronor för läkarbesök och 1 300 kronor för läkemedel tycks ha samma
finansiella motiv.
Skillnaden kan tyckas liten gentemot HSU:s förslag. Dock vill vi förorda
det senare eftersom det är mer genomtänkt och har en bättre social profil.
2. Fria listan
Vi motsätter oss att man tar bort den "fria listan" på detta
abrupta sätt.
I HSU2000 öppnar man för resonemang om det önskvärda i att arbeta fram
nationella vårdprogram för vissa sjukdomstyper. Där kan man tänka sig att
"fria läkemedel" kan ingå som en beståndsdel i dessa terapiprogram som man
nu föreslår med utformningen av särskilda diabetesprogram.
Intill dess att man gjort en analys över vilka vårdprogram som kan vara
lämpliga att utveckla bör man behålla den "fria listan" (inklusive
stomihjälpmedel). Det är vår övertygelse att fria läkemedel kan vara lämpliga
att ingå i sådana vårdprogram exempelvis för epileptiker, blödarsjuka,
schizofrena och vissa cancersjuka. Under hand kan man då också utmönstra
vissa inaktuella läkemedel och diagnosgrupper från listan.
Det finns också ett socialt skäl till att vi vill ha en övergångslösning. Den
enskilda grupp som kommer att drabbas hårdast av den föreslagna
läkemedelsreformen är den grupp som hittills haft fria läkemedel. Ingen
annan grupp i samhället kommer att få en höjning av läkemedelskostnaden på
1 300 kronor på ett enda bräde. Samtidigt vet vi att här finns de ekonomiskt
svagaste i samhället, även om naturligtvis enskilda undantag finns. Enligt
SCB:s beräkningar har den ekonomiskt svagaste decilen i samhället fått sin
disponibla inkomst sänkt med 27 % de senaste fem åren, medan den rikaste
tiondelen fått sin inkomst förbättrad med 16 %.
Vi vet att de flesta i gruppen som har stått med på "fria listan" redan är hårt
drabbade i livet och i de flesta fall hör till den ekonomiskt svagaste decilen
som tagit de hårdaste besparingssmällarna. Att nu ytterligare lägga på 1 300
kronor på ett enda bräde närmar sig anständighetens gräns. Samtidigt kommer
troligtvis många företag att bjuda sina "nyckelpersoner" på
högkostnadsskyddet, vilket ger dessa friska, välbeställda och lyckosamma fri
läkarvård och mediciner medan den fattige dyrt får betala.
Finansiering:
Varken HSU2000 eller departementet har gjort någon kalkyl över vad det
kostar att behålla den fria listan eller vad skillnaden i högkostnadsskydd
innebär.
Troligen är det frågan om rätt små belopp.
Vänsterpartiet har i sin budget, under utgiftsområde 9, avsatt 200 miljoner
kronor för att behålla den fria listan och hålla nere högkostnadskyddet på
läkemedel.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar om ett högkostnadsskydd på 1000 kronor för
läkemedel och 1 000 kr för läkarvård,
2. att riksdagen beslutar att den fria listan på läkemedel skall finnas kvar i
enlighet med vad som anförts i motionen.
Stockholm den 7 oktober 1996
Stig Sandström (v)
Charlotta L Bjälkebring (v)
Britt-Marie Danestig-Olofsson (v)
Marie Engström (v)
Ulla Hoffmann (v)
Tanja Linderborg (v)
Alice Åström (v)