med anledning av prop. 1996/97:5 Forskning och samhälle
Epidemiologisk forskning
Epidemiologi brukar definieras som läran om sjukdomars
utbredning och uppkomst hos befolkningen. Epidemiologisk
forskning ger svar på frågor som vem som drabbas av olika
ohälsoproblem, vilka orsaker som kan ha ett samband med
ohälsan t.ex. miljöfaktorer eller läkemedel, hälsoproblemens
konsekvenser och hur ohälsoproblemen skall kunna
förebyggas.
I Sverige har vi med hjälp av t.ex. cancer-, läkemedelsbiverknings- och
missbildningsregistreringen kommit en rad hälsorisker på spåren och med
hjälp av olika epidemiologiska metoder kunnat utreda om larm om risker
varit sanna eller falska. Med epidemiologiska metoder kan vi också studera
konsekvenserna av olika behandlingsåtgärder och interventionsinsatser.
Sverige har sett i ett internationellt perspektiv mycket goda förutsättningar
att producera god epidemiologisk forskning genom de patientdatabaser vi har
samt att möjligheterna att nå patienterna är förhållandevis goda.
Den epidemiologiska forskningen möter dock en rad problem som behöver
lösas.
En arbetsgrupp inom de medicinska och socialvetenskapliga forsknings-
råden har här kommit med förslag om hur man bör gå vidare för att stärka den
epidemiologiska forskningen. Detta omnämns helt kortfattat i regeringens
proposition 1996/97:5 Forskning och samhälle där regeringen föreslår att
Socialvetenskapliga forskningsrådet skall få i uppdrag att i samråd med
berörda utarbeta ett nationellt forskningsprogram för forskning om ojämlikhet
i ohälsa. Detta är enligt min åsikt ett alltför snävt synsätt när det gäller att
utnyttja den epidemiologiska forskningens möjligheter.
Forskning om hälsorisker borde ha betonats betydligt tydligare i den
forskningspolitiska propositionen. Man tar t.ex. upp problemet elallergi men
inte de tandhälsoproblem som en del patienter har och tillskriver sina
tandfyllningar. Man tar inte upp behovet av studier av risker med olika
behandlingsmetoder och exponering för olika miljöfaktorer. Det finns en rad
frågeställningar inom läkemedelsområdet som skulle behöva utredas med
epidemiologisk metodik, t.ex. om vissa blodtryckssänkande medel ökar
risken för cancer eller ej.
Vi har ont om epidemiologer i Sverige. Därför behöver utbudet av
kvalificerad forskarutbildning i epidemiologi ökas. Vi behöver fler
doktorandtjänster. I länder som USA och England har epidemiologien en
mångårig tradition medan den är en ung disciplin i Sverige. Internationella
gästforskare borde stimuleras att tillbringa tid vid forskningsinstitutioner i
Sverige och vid våra nationella register som cancerregistret, läkemedelsbi-
verkningsregistret och missbildningsregistret för att tillföra oss sina kunska-
per och erfarenheter.
För att säkra kvaliteten på svensk epidemiologisk forskning behövs en
internationell utvärdering av den forskning som nu bedrivs och använd-
barheten av de nationella registren. Regeringen bör ta initiativ till en sådan
utredning liksom till övriga ovan föreslagna åtgärder.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om epidemiologisk forskning om hälsorisker,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om forskarutbildning i epidemiologi,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om internationella gästforskare,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utvärdering av svensk epidemiologisk forskning.