Det svenska medlemskapet i Europeiska unionen har haft
många positiva effekter för det svenska samhället och den
svenska ekonomin. I vissa avseenden kan vi dock befara
negativa konsekvenser om Sverige driver anpassningen
alltför långt. Ett sådant område är alkoholpolitiken. Den
svenska alkoholpolitiken har byggt på flera delar, varav
begränsat privat vinstintresse och höga priser har varit två
viktiga komponenter.
I och med EU-medlemskapet har vinstintresset släppts in på betydligt fler
områden än tidigare, t.ex. import- och partihandelsområdena. Detaljhandels-
monopolet har dock kunnat bibehållas.
I samband med medlemskapsförhandlingarna fick Sverige ett undantag
som innebär att vi får begränsa mängden alkoholdrycker som får föras in i
landet utan att svensk punktskatt betalas. De överenskomna mängderna är 1
liter starksprit eller 3 liter starkvin, 5 liter vin och 15 liter öl. I det
informa-
tionsmaterial som spreds inför folkomröstningen beskrevs undantaget som
mer eller mindre permanent; för att det skulle upphöra krävdes Sveriges
medverkan i ministerrådet. Utrikesdepartementets handelsavdelning beskrev
t.ex. undantaget så här i sitt informationsmaterial om EU-avtalet: "Dessa
regler skall gälla under en övergångsperiod i två år. 1996 skall frågan prövas
på nytt. Eftersom beslut i dessa frågor kräver enhällighet, får Sverige som
medlem ett avgörande inflytande över införselbestämmelserna."
Sekretariatet för Europainformation skrev i sin informationsbroschyr om
alkoholpolitik och EU: "I förhandlingarna om ett medlemskap i EU har
Sverige fått undantag så att vi inte ska tvingas till en kraftig minskning av
priserna och därmed en ökad försäljning av alkohol."
I samband med diskussionen om ett svenskt medlemskap i Europeiska
unionen publicerade Folkhälsoinstitutet och CAN (Centralförbundet för
alkohol- och narkotikaupplysning) en rapport om effekterna av lägre
alkoholpriser och slopat försäljningsmonopol. I rapporten, som togs fram av
en internationell forskargrupp, beskrivs ett antal olika scenarier. En sänkning
av de svenska alkoholpriserna till ungefär dansk nivå beräknas i rapporten
innebära en ökning av den alkoholrelaterade dödligheten med cirka 1 000
personer per år och en ökning av antalet misshandelsfall med ungefär 5 000
per år.
Är då inte farhågorna för vad som skulle hända med slopade eller kraftigt
liberaliserade införselbestämmelser överdrivna? Utvecklingen i Danmark
sedan början av 1970-talet kan tjäna som en fingervisning om vad vi kan
förvänta oss av en liberalare alkoholpolitik. I slutet på 1960-talet var
alkoholkonsumtionen i Sverige och Danmark ungefär lika stor. Idag dricker
danskarna betydligt mer än vad vi gör. Det som är än mer intressant är att se
på utvecklingen av alkoholskador i Danmark. Medan skadorna t.o.m. minskat
i Sverige är de idag betydligt fler i Danmark än tidigare.
Försäljning av alkoholhaltiga drycker, liter 100 % alkohol:
Sverige: år 1970 5,8; år 1994 5,3
Danmark: år 1970 6,8; år 1994 9,9
Uppgifter från CAN, Alkohol- och narkotikautvecklingen i
Sverige. Rapport 96/1996.
Dödlighet i kronisk leversjukdom och cirrhos per 100 000
invånare i Danmark:
män: år 1977 12,0; år 1982 13,3; år 1987 18,4
kvinnor: år 1977 6,8; år 1982 8,6; år 1987 9,1
Uppgifterna hämtade från SOU 1994:25, bilaga 11
Regeringen har i budgetpropositionen föreslagit en kraftig
sänkning av ölskatten med hänvisning till den gränshandel
som uppstått redan i och med de nuvarande bestämmelserna.
Samtidigt pågår en diskussion med EU-kommissionen kring
det undantag Sverige fick i samband med förhandlingarna
om medlemskap.
Erfarenheterna från Danmark och de vetenskapliga rapporter som beskrivit
effekterna av sänkta alkoholpriser visar att införselbegränsningarna är av
avgörande betydelse för den svenska folkhälsan. De har också en stor
betydelse för att hindra ytterligare socialt lidande i alkoholens spår. EU-
kommissionens krav på anpassning från Sveriges sida strider inte bara mot
vad som sades till svenska folket före folkomröstningen, det innebär också att
låga alkoholskatter i ett medlemsland tillåts att allvarligt påverka hälsoläget
i
ett annat medlemsland.
Regeringen bör därför avvisa tankarna på högre gränser för införsel av
alkohol, åtminstone så länge inte miniminivåerna för alkoholdrycker i EU:s
punktskattedirektiv höjs avsevärt.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om betydelsen av bibehållna införselbegränsningar för
alkoholdrycker.