Det svenska medlemskapet i Europeiska unionen har haft många positiva effekter för det svenska samhället och den svenska ekonomin. I vissa avseenden kan vi dock befara negativa konsekvenser om Sverige driver anpassningen alltför långt. Ett sådant område är alkoholpolitiken. Den svenska alkoholpolitiken har byggt på flera delar, varav begränsat privat vinstintresse och höga priser har varit två viktiga komponenter.
I och med EU-medlemskapet har vinstintresset släppts in på betydligt fler områden än tidigare, t.ex. import- och partihandelsområdena. Detaljhandels- monopolet har dock kunnat bibehållas.
I samband med medlemskapsförhandlingarna fick Sverige ett undantag som innebär att vi får begränsa mängden alkoholdrycker som får föras in i landet utan att svensk punktskatt betalas. De överenskomna mängderna är 1 liter starksprit eller 3 liter starkvin, 5 liter vin och 15 liter öl. I det informa- tionsmaterial som spreds inför folkomröstningen beskrevs undantaget som mer eller mindre permanent; för att det skulle upphöra krävdes Sveriges medverkan i ministerrådet. Utrikesdepartementets handelsavdelning beskrev t.ex. undantaget så här i sitt informationsmaterial om EU-avtalet: "Dessa regler skall gälla under en övergångsperiod i två år. 1996 skall frågan prövas på nytt. Eftersom beslut i dessa frågor kräver enhällighet, får Sverige som medlem ett avgörande inflytande över införselbestämmelserna."
Sekretariatet för Europainformation skrev i sin informationsbroschyr om alkoholpolitik och EU: "I förhandlingarna om ett medlemskap i EU har Sverige fått undantag så att vi inte ska tvingas till en kraftig minskning av priserna och därmed en ökad försäljning av alkohol."
I samband med diskussionen om ett svenskt medlemskap i Europeiska unionen publicerade Folkhälsoinstitutet och CAN (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning) en rapport om effekterna av lägre alkoholpriser och slopat försäljningsmonopol. I rapporten, som togs fram av en internationell forskargrupp, beskrivs ett antal olika scenarier. En sänkning av de svenska alkoholpriserna till ungefär dansk nivå beräknas i rapporten innebära en ökning av den alkoholrelaterade dödligheten med cirka 1 000 personer per år och en ökning av antalet misshandelsfall med ungefär 5 000 per år.
Är då inte farhågorna för vad som skulle hända med slopade eller kraftigt liberaliserade införselbestämmelser överdrivna? Utvecklingen i Danmark sedan början av 1970-talet kan tjäna som en fingervisning om vad vi kan förvänta oss av en liberalare alkoholpolitik. I slutet på 1960-talet var alkoholkonsumtionen i Sverige och Danmark ungefär lika stor. Idag dricker danskarna betydligt mer än vad vi gör. Det som är än mer intressant är att se på utvecklingen av alkoholskador i Danmark. Medan skadorna t.o.m. minskat i Sverige är de idag betydligt fler i Danmark än tidigare.
Försäljning av alkoholhaltiga drycker, liter 100 % alkohol:
Sverige: år 1970 5,8; år 1994 5,3
Danmark: år 1970 6,8; år 1994 9,9
Uppgifter från CAN, Alkohol- och narkotikautvecklingen i Sverige. Rapport 96/1996.
Dödlighet i kronisk leversjukdom och cirrhos per 100 000 invånare i Danmark:
män: år 1977 12,0; år 1982 13,3; år 1987 18,4
kvinnor: år 1977 6,8; år 1982 8,6; år 1987 9,1
Uppgifterna hämtade från SOU 1994:25, bilaga 11
Regeringen har i budgetpropositionen föreslagit en kraftig sänkning av ölskatten med hänvisning till den gränshandel som uppstått redan i och med de nuvarande bestämmelserna. Samtidigt pågår en diskussion med EU-kommissionen kring det undantag Sverige fick i samband med förhandlingarna om medlemskap.
Erfarenheterna från Danmark och de vetenskapliga rapporter som beskrivit effekterna av sänkta alkoholpriser visar att införselbegränsningarna är av avgörande betydelse för den svenska folkhälsan. De har också en stor betydelse för att hindra ytterligare socialt lidande i alkoholens spår. EU- kommissionens krav på anpassning från Sveriges sida strider inte bara mot vad som sades till svenska folket före folkomröstningen, det innebär också att låga alkoholskatter i ett medlemsland tillåts att allvarligt påverka hälsoläget i ett annat medlemsland.
Regeringen bör därför avvisa tankarna på högre gränser för införsel av alkohol, åtminstone så länge inte miniminivåerna för alkoholdrycker i EU:s punktskattedirektiv höjs avsevärt.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om betydelsen av bibehållna införselbegränsningar för alkoholdrycker.
Stockholm den 3 oktober 1996
Ronny Olander (s)