Ett väl fungerande beskattnings-, uppbörds- och
folkbokföringsväsende är av grundläggande betydelse såväl
från statsfinansiell som samhällsekonomisk synpunkt.
Beskattningssystemet bygger på kontrolluppgifter och
uppgifter lämnade i självdeklarationerna.
Uppgiftsskyldigheten och kontrollen av att
uppgiftsskyldigheten fullgörs är basen för en effektiv och
likformig beskattning. Det är ett problem att inte samtliga
skattepliktiga inkomster och reavinster som ska deklareras i
Sverige verkligen redovisas i deklarationerna. Det är viktigt
att skattemyndigheterna för att komma åt skattefusk har
effektiva kontrollmöjligheter som är avvägda mot rimliga
rättssäkerhetsgarantier.
Skatteförvaltningen har i likhet med andra förvaltningar rationaliserat sin
verksamhet. Det är viktigt att så sker för att skapa utrymme för bl a
skattekontroll. Statsmakterna har beslutat om ett resurstillskott till
skatteförvaltningen för förstärkning av kontrollen inom vissa angivna
områden. Särskilda medel för förstärkt skattekontroll har tillförts successivt
och innevarande budgetår disponerar skatteförvaltningen 200 miljoner
kronor, på tolvmånadersbasis, för detta ändamål. Särskilda krav har ställts på
de extra medlen och återrapporteringskraven är stränga.
Regeringen förslår i budgetpropositionen att 100 miljoner kronor per år
avsätts till särskilda insatser för att förbättra statens kontrollfunktion.
Kristdemokraterna föreslår att ytterligare 100 miljoner kronor per år
avsätts till skatteförvaltningen för förstärkt skattekontroll. Erfarenheterna
visar att detta anslag ger åtminstone sex gånger så mycket tillbaka.
Kristdemokraterna räknar således med att skatteintäkterna ökar med 600
miljoner kronor per år om detta förslag genomförs.
Tullverket
Tullverket har med anledning av inträdet i Europeiska
unionen ställts inför omfattande förändringar av sin
verksamhet. Arbetsvolymerna har minskat kraftigt vad avser
klarering och ett helt nytt regelverk har införts. Samtidigt har
nya uppgifter tillkommit. Som en följd av detta har verket
omorganiserats och personalstyrkan minskats. Den nya
organisationen trädde i kraft den 1 juli 1995.
De nya arbetsuppgifter som Tullverket fått i och med medlemskapet i EU
är insamlandet av uppgifter till EU:s system för internhandelsstatistik,
Intrastat, kontroll av jordbruksvaror som är berättigade till exportbidrag,
information till näringslivet samt allmänt merarbete till följd av EU-
medlemskapet.
Riksdagen beslutade 1995 om ett besparingsprogram för Tullverket med
288 miljoner under perioden 1995/96-1998 fördelat med 200 mkr under
1995/96 och med 88 mkr under 1997. Den nya organisationen skulle enligt
förutsättningarna omfatta 2.450 årsarbetskrafter vilket inneburit att
personalstyrkan minskats med ca 820 personer. Kristdemokraterna röstade
emot denna kraftiga neddragning och föreslog att Tullverket skulle få
ytterligare 100 miljoner kronor per år, vilket motsvarar ca 300
årsarbetskrafter. De partier i riksdagen, Socialdemokraterna och Miljöpartiet,
som drev igenom beslutet gjorde bedömningen att det kraftiga
besparingsprogrammet inte skulle påverka nivån på kontrollverksamheten
negativt. Hur har det då blivit?
Vid en granskning av Tullverkets neddragningar finner man att Tullverket
inte har lyckats undvika en resursminskning i kontrollverksamheten. Den
fysiska kontrollen har minskats med ca 150 årsarbetskrafter. Vidare har
klareringen minskats med 450 årsarbetskrafter. Eftersom det i
klareringsarbete även ingår kontrollverksamhet har även denna neddragning
påverkat kontrollnivån negativt.
Enligt uppgifter från Tullverket har smugglingen av sprit och andra
alkoholdrycker tilltagit mycket kraftigt under det senaste året. Bara hittills i
år har 300.000 liter beslagtagits jämfört med 50.000 liter under hela 1995.
Vidare är smugglingen av cigaretter och mineraloljor ett stort problem. Det
framstår tydligt att lagstiftningen beträffande införsel av punktskattepliktiga
varor är tämligen tandlös. Det måste bli möjligt att beslagta och förverka
mineraloljor - enbart böter räcker uppenbarligen inte för att hejda
smugglingen.
Bekämpningen av olovlig införsel av narkotika är ett högt prioriterat
område för Tullverket. Från den 1 juli 1996 har en ny lagstiftning trätt i kraft
som permanentar Tullverkets befogenheter beträffande kontroll vid inre
gräns. I samband härmed fick myndigheten rätt att i den brottsbekämpande
verksamheten få tillgång till bokningsuppgifter m m från transportföretagen.
Hittills i år har antalet beslag av narkotika ökat men de beslagtagna
mängderna är mindre.
EU har fattat beslut om kompensatoriska åtgärder som gör det möjligt att
bibehålla kontroller vid inre gräns i andra former än gränskontroll. EU:s
regelverk vad gäller åtgärder på varuområdet är i huvudsak genomfört. De
kompensatoriska åtgärderna kan utformas på olika sätt, bl a i form av skydd
vid yttre gräns och samarbete mellan medlemsländernas tulladministrationer
samt med polis och andra myndigheter. Vidare är underrättelsearbete,
sambandsmän, informationsutbyte och kontroller av leveranser exempel på
möjliga åtgärder. Problemet med de kompensatoriska åtgärderna är, enligt
tulltjänstemän, avsaknaden av möjligheten att avsätta resurser för att
utveckla dessa kontrollmetoder eftersom Tullverket har så lite resurser till
kontrollen i övrigt.
Sverige har idag 24 internationella flygplatser. Enligt uppgifter från
tulltjänstemän har vi idag ej tillfredsställande kontroll vid dessa flygplatser.
Kontroll utövas endast vid vissa tillfällen och tidpunkter. På en del
flygplatser kontrollerar tulltjänstemän eller poliser endast på kontorstid.
Detta är enligt Kristdemokraternas uppfattning inte acceptabelt. Sverige
måste förbättra kontrollen på de internationella flygplatserna.
Sverige förhandlar för
närvarande om medlemskap
i Schengen
Syftet med Schengenavtalet är att skynda på avvecklandet av
personkontroller inom Europeiska unionen. Schengenavtalet
omfattar tio EU-länder varav sju var med när de inre
gränskontrollerna försvann den 26 mars 1995. De sju länder
(Tyskland, Frankrike, Spanien, Portugal, Belgien,
Nederländerna och Luxemburg) som avskaffade den inre
gränskontrollen i mars måste istället få till stånd en ny
kontrollmetodik för tull och polis, de så kallade
kompensatoriska åtgärderna.
En viktig åtgärd är att få till stånd ett fungerande internationellt samarbete.
Det handlar t ex om utländska medborgares tillträde till Schengenområdet,
polissamarbete över gränserna, bl a informationsutbyte och rätten att följa
efter och gripa brottslingar över gränserna, förstärkt kontroll av
persontrafiken för att hindra olaglig import av narkotika och narkotiska
läkemedel.
För Sveriges del innebär ett medlemskap i Schengen bl a ett krav på
permanent kontroll vid våra internationella flygplatser. Vidare ska resande
inom EU och resande från tredje land separeras från varandra. Detta kommer
ställa krav på en ny organisation och omfattande ombyggnationer. Enbart
ombyggnaden av flygplatser kommer att bli kostsam. Det kommer att kosta
ca 100 miljoner kronor för Arlanda och 36 miljoner kronor för Landvetter.
Till detta kommer kostnader för den utökade kontroll som tulltjänstemän och
passpolis ska utföra.
I och med det svenska medlemskapet i EU får begreppen yttre och inre
gräns betydelse. Yttre gräns är mot länder utanför EU och inre gräns är mot
EU-länder. I och med Sveriges geografiska läge, med mycket lång kust är
den svenska kusten och de svenska hamnarna en del av den yttre gränsen. De
svenska hamnar som har reguljär trafik med andra EU-länder är dock inre
gräns. Vi får dock inte förledas att tro att risken för narkotikasmuggling
skulle vara större vid de yttre gränserna. Det bör framhållas att 89 % av all
införd narkotika i Sverige kommer från ett annat EU-land! Detta innebär att
Sverige i fortsättningen måste ha en mycket god gränskontroll vid såväl inre
som yttre gräns.
Vi måste vara bättre rustade för att bekämpa internationell kriminalitet och
narkotikahandel. Brottsligheten tenderar att bli allt mer organiserad och
vittförgrenad. Samhället måste svara upp mot detta genom bl.a. större
samverkan mellan tull och polis, ökade befogenheter för tull och polis,
utvecklad och datoriserad polisiär underrättelsetjänst, gränsöverskridande
polisiärt samarbete samt bättre yttre gränskontroll.
Den ökade fria rörligheten inom EU ökar möjligheterna för smugglare.
Risken för upptäckt kan befaras minska om inte motåtgärder sätts in. Det
måste finnas en stark motkraft som förstärker gränskontrollen beträffande
smuggling av narkotika, vapen m.m. Det är värt att påpeka att hela 80 % av
tullbeslagen görs med tjänstemännens erfarenhet som grund jämfört med 15
% som resultat av tips, spaning och underrättelse.
Anslaget till denna verksamhet bör utökas jämfört med regeringens
förslag.
Om en förstärkning inte görs riskerar samhällets kostnader bli mycket
större än regeringens kortsiktiga besparingar. I narkotikans spår följer
brottslighet och ett ökat vårdbehov. För att en heroinist ska kunna finansiera
sitt missbruk genom stöld måste han/hon stjäla för 10 000 kronor per dag. Ett
annat vanligt sätt att finansiera missbruk är prostitution. En narkotika-
missbrukare kostar samhället ca 900 000 kronor per år. En tulltjänsteman
kostar ca 300 000 kronor.
Den främsta orsaken till de problem som finns inom Tullverket har att göra
med den alltför stora neddragningen av resurser som riksdagen har beslutat
om. Utredarna och beslutsfattarna överskattade möjligheten att minska
Tullverkets resurser samtidigt som man underskattade de resursbehov som
EU-medlemskapets olika förändringar förde med sig. De problem som nu
finns är i princip inte andra än de som redan hösten 1994 gick att förutse.
Kristdemokraterna förslår därför att anslaget till Tullverket ökas med 100
miljoner kronor för att förstärka kontrollen av illegal införsel av bl a
narkotika, vapen, sprit, tobak och övriga punktskattepliktiga varor.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en förändrad lagstiftning för införsel av
punktskattepliktiga varor för att hejda smuggling,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en förbättrad kontroll vid Sveriges internationella flygplatser,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att bekämpa internationell kriminalitet,
4. att riksdagen med följande ändringar i förhållande till regeringens
förslag för budgetåret 1997 anvisar anslagen under utgiftsområde 3
Skatteförvaltning och uppbörd enligt följande uppställning:
Anslag
Regeringens
förslag
Anslagsförändri
ng