Landets gränsskydd är för de flesta en viktig del av vårt trygghetssystem. Det ska skydda oss mot ett oönskat inflöde av droger, alkohol, vapen, ammunition, smittsamma djursjukdomar, radioaktiva ämnen, miljöfarligt avfall, m.m.
I samband med propositionen ang "tullens befogenheter vid den inre gränsen" påpekade vi att det fanns brister och svagheter i den nya lagstiftningen. Dessa brister och svagheter kvarstår. När det tidigare antalet tulltjänstemän minskades med 700 så uttrycktes det från många håll farhågor att gränsskyddet skulle försämras. Den bild som då målades upp var att det i huvudsak var personal med klareringsuppgifter som skulle friställas. Så blev det inte. Bevakningskåren minskades märkbart och många av de unga "vassa" bevakningstjänstemännen blev friställda.
Vi får nu tydliga signaler om att vårt gränsskydd har stora brister, trots att det i EU-omröstningen och vid reduceringen av tjänstemän utlovades ett fortsatt gott gränsskydd.
Vad hjälper det om vi sätter upp regler för införsel av samhälls- och hälsofarliga varor, eller regler som ska hindra utförsel av t.ex. utrotnings- hotade djur eller vissa kulturföremål om vi inte har ett bra gränsskydd. På vissa ställen är det mycket långt mellan de olika bevakningsenheterna, så långt att det är omöjligt att de ska kunna täcka upp för varandra. Ändå är tjänstgöringen sådan att de ska komplettera varandra.
En så stor hamnstad som Gävle har inte en bevakning som täcker hela dygnet och är utan bevakning varannan helg. Sundsvall och Gävle ska täcka upp varandra. Men det är sällan förekommande. Transportsträckan tur och retur mellan de två städerna är ca 44 mil.
Ett annat exempel är Ven, som har dagliga färjeförbindelser med Köpenhamn. Dit har enligt uppgift inte tullen varit en enda gång under 1995. Från Ven åker passagerarna sedan till fastlandet med lokaltrafik, vilket är inrikes resa som inte får kontrolleras.
Det här är bara ett par exempel på hur svag gränskontrollen kan vara. Det hela spetsas nu till av att man av besparingsskäl på vissa orter ytterligare stramar åt när det gäller möjlighet till övertid och att arbeta på obekväm arbetstid.
Trots att bevakningspersonalen minskats och många av de unga tjänste- männen avskedats, samt att dygnstäckningen på vissa orter försämrats, är beslagsstatistiken fortfarande hög. Det ska inte tas som intäkt för att den decimerade bevakningskåren är lika effektiv som den tidigare större bevak- ningskåren. Det kan snarare vara så att den illegala verksamheten märkbart ökat när bevakningen glesnat.
Det kommer även signaler om att transiteringssystemet håller på att rasa samman, att det försvinner så mycket gods att försäkringsbolagen drar sig för att teckna försäkringar.
Det är viktigt att vi politiker får en tydlig bild över vad förändringarna i vårt gränsskydd medfört. Vi föreslår därför att regeringen snarast tillsätter en parlamentarisk grupp med uppgift att studera tullens bevaknings- och kontrollarbete, samt kommer med förslag till förbättringar.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär att den snarast tillsätter en parlamentariskt sammansatt grupp med uppgift att studera hur Tullens bevaknings- och kontrollarbete fungerar, och hur förbättringar kan göras.
Stockholm den 4 oktober 1996
Ragnhild Pohanka (mp) Barbro Johansson (mp)
Gotab, Stockholm 1996