Biltrafiken är genom förbränningsmotorernas utsläpp av
luftföroreningar ett stort miljöproblem. Samtidigt är bilen för
nästan alla familjer i stort sett oumbärlig. Förutom behovet
av bil för arbetsresor och annan nyttotrafik torde man utan
överdrift kunna säga att bilen är det i särklass viktigaste
verktyget för familjens rörelsefrihet i allmänhet.
Genom införande av lag om avgasrening har på nya bilar mycket av
problemen med luftföroreningar eliminerats. Detta gäller framför allt utsläpp
av kväve- och svavelföreningar. Ett återstående problem är utsläpp av
koldioxid. Dessa utsläpp, som bidrar till den s.k. växthuseffekten, är direkt
relaterade till bilens bränsleförbrukning.
Dieselmotorer har en lägre bränsleförbrukning än bensinmotor av
motsvarande storlek. I allmänhet kan sägas att dieselmotorn har ca 25 procent
högre verkningsgrad än bensinmotorn. Om man tar i beaktande hela
processen från framställningen av dieselolja t.o.m. att den är förbränd i
motorn och jämför detta med en bensinmotor är koldioxidutsläppet 22
procent lägre för dieseln. Detta gäller dagens moderna motorer och
utvecklingen mot ännu snålare dieselmotorer går snabbt framåt.
Den årliga fordonsskatten på dieselbilar fr.o.m. 1994 års modeller är
ungefär dubbelt så hög som för äldre dieselbilar och 3,5 gånger så hög som
för bensinbilar i allmänhet. Denna utformning av bilskatterna missgynnar
dieselbilar i allmänhet och nyare dieselbilar i synnerhet.
Rent allmänt är det önskvärt att Sveriges bilpark förnyas och föryngras. En
sådan förnyelse är bra och önskvärd ur trafiksäkerhetssynpunkt och ur
miljösynpunkt. Den straffbeskattning som i dag åvilar nya moderna
dieselbilar motverkar emellertid en sådan utveckling. Jag anser att
skattesatserna för den årliga fordonsskatten bör ändras så att inte nyare
moderna dieselbilar missgynnas på det sätt som i dag sker.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring i lagen om bilskatt
i enlighet med vad som anförts i motionen.