Omställningen av vårt energisystem till uthålliga och
förnybara energibärare inom de ramar som natur och
människa tål har börjat och måste med nödvändighet
fortsätta. För att undvika en för hela jorden förödande
växthuseffekt måste i-ländernas koldioxidutsläpp på sikt
minska med hela 60 % enligt IPCC (Intergovernmental Panel
on Climate Change).
Den svenska riksdagen har godkänt klimatkonventionen som
undertecknades under FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio de
Janeiro. Med klimatkonventionen har Sverige förbundit sig att till år 2000
stabilisera koldioxidutsläppen till 1990 års nivå för att därefter minska
utsläppen. För att klara detta krävs kraftfulla åtgärder.
Ett sätt att minska koldioxidutsläppen är att låta koldioxidneutrala
biobränslen ersätta fossila bränslen. Etanol är ett sådant koldioxidneutralt
biobränsle. Ett argument som använts mot etanolen har dock varit att
energiförbrukningen vid framställningen varit för hög.
Omställningen till bioenergi och andra förnybara energibärare har kommit
långt på värmesidan där idag ca 40 % av förbrukningen är baserad på
biobränslen. För elproduktionen är användningen av bioenergi liten. Den
ligger endast på ett par procent. Detta beror på svaga styrmedel, men framför
allt på den goda tillgången på vattenkraftsel och kärnkraftsel.
Vad gäller drivmedel till bilar, bussar och lastbilar är vårt beroende av
fossila bränslen som olja och diesel nästan hundraprocentigt. Samtidigt är det
just inom transportsektorn som prognoserna anger den största ökningen i
förbrukningen av fossila bränslen och koldioxidutsläpp. Därför är det särskilt
viktigt att vi snabbt ökar produktionen av biodrivmedel och i bred skala
introducerar dessa på marknaden.
Erfarenheterna från de pilotförsök med etanoldrivna bussar, lastbilar och
personbilar som pågår idag på svenska vägar och i städer är mycket goda.
Allt fler bussbolag, åkerier, enskilda företag och privatpersoner efterfrågar nu
etanol som drivmedel. Även vissa oljebolag och biltillverkare börjar visa ett
uppvaknande intresse.
Det pågår också en inte obetydlig verksamhet med RME (Raps-Metyl-
Ester) som bränsle. RME är ett utmärkt biodrivmedel som kan ersätta diesel i
speciella fordonsflottor eller användas som kvalitetshöjande inblandnings-
komponent i diesel. Man har i undersökningar kunnat visa att man genom
enkla motorjusteringar väsentligt kan sänka de tidigare höga utsläppen av
kväveoxider (No) vid användningen av RME.
I Sverige och övriga Nordeuropa är spannmål av industrikvalitet den mest
konkurrenskraftiga råvaran för att producera drivmedelsetanol. I andra länder
är majs (USA), sockerrör (Brasilien), eller sockerbetor (Syd- och
Mellaneuropa) de viktigaste råvarorna för etanol. Från 1 hektar spannmål (ca
6 ton) kan man framställa över 2000 liter etanol och 2 ton proteinfoder till
djur. Härutöver får vi halm som kan användas som bränsle vid
etanolframställning eller i ett värmeverk. Vid etanolframställning bildas
också ren koldioxid vilken efterfrågas som industrigas. På sikt kan andra
råvaror för framställning av drivmedelsetanol bli aktuella, bland annat halm,
salix, skogsbiprodukter och pappersavfall. Ett omfattande utvecklingsarbete
pågår för att få fram en teknik som kan omvandla sådana cellulosahaltiga
råvaror till etanol. Tekniken med cellulosabaserad etanol väntas inte vara
färdigutvecklad förrän en bra bit in på 2000-talet. Då har vi å andra sidan
tillgång till en mycket stor inhemsk råvarubas. Vill vi komma igång under
1990-talet skall vi utnyttja den spannmålsareal som i dagsläget inte används i
livsmedelsproduktionen.
Etanolen är för dyr och en introduktion på marknaden kan inte motiveras
samhällsekonomiskt. Om Sveriges regering, i likhet med Frankrikes, kan ta
bort drivmedelsskatten på etanol under åtminstone en 10-årsperiod bedöms
också produktionen av drivmedelsetanol från spannmål kunna bli
företagsekonomiskt lönsam. Beaktar man därtill etanolens miljöfördelar och
de många arbetstillfällen som en inhemsk drivmedelsproduktion ger så är det
såväl samhällsekonomiskt som budgetmässigt lönsamt för staten att satsa på
detta.
För att Sverige skall kunna uppfylla miljökonventionens mål att stabilisera
koldioxidutsläppen år 2000 till 1990 års nivå krävs kraftfulla åtgärder. En
marknadsintroduktion av spannmålsetanol är ett viktigt steg i det arbetet.
Institutet för vatten- och luftvårdsforskning (IVL) har gjort en studie som
visar att energiutbytet är betydligt bättre vid användning av spannmålsetanol
än då fossil diesel används. Förhållandet mellan insatt fossil oljeenergi och
erhållen förnybar är 1:6. Därtill framgår av IVL-rapporten att utsläppen av
växthusgaser är avsevärt mycket mindre (-80 %) då spannmålsetanol används
jämfört med då diesel används. Vad gäller utsläpp av försurande gaser ger
etanolen något mindre utsläpp än diesel. Med högre skördar kan utsläppen av
försurande gaser reduceras väsentligt i framtiden.
Ökad användning av spannmålsetanol skulle ge stora miljövinster. Därtill
skapas flera arbetstillfällen i landet, minskat importberoende av fossila
bränslen samtidigt som efterfrågan från marknaden, i form av bussbolag,
åkeriföretag och enskilda, kan tillgodoses.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skattebefrielse på etanol.