Inom flera kooperativa organisationer förekommer en s. k. federativ uppbyggnad. Det kan sägas motsvara en koncern, men med den väsentliga skillnaden att ägandet i en koncern går uppifrån och nedåt, medan den i en federation går nerifrån och upp.
I svensk lagstiftning beaktas koncerninsatsen i betydande utsträckning. Det gäller inom bl.a. skatterätten och konkurrensrätten. Federationer åtnjuter inte samma hänsynstagande. Riksdagen har tidigare uttalat att olika företags- former så långt som möjligt skall behandlas på ett likvärdigt sätt. Detta bör enligt vår mening också vara analogt tillämpligt vid jämförelse med federationer med koncerner.
Företag med mervärdeskattepliktig omsättning har avdragsrätt för ingående moms. Avdragsrätten för ingående mervärdeskatt är knuten till den juridiska personen, oavsett om denne ingår i en grupp av företag.
I samband med omstruktureringar inom kooperativa organisationer har den situationen uppstått att den mervärdesskattepliktiga omsättningen hamnat i en förening, samtidigt som en annan förening inom samma federation går miste om avdragsrätten för ingående mervärdesskatt. Arbetsfördelningen mellan föreningarna kan t.ex. vara sådan att en medlemsfrämjande verksamhet ligger i en förening, medan den affärsdrivande verksamheten ligger i en annan förening. Därigenom uppstår en i momshänseende kumulativ effekt.
Vi anser att denna situation bör undanröjas genom ändring i mervärdes- skattelagen. Det är därvid av intresse att jämföra dels med vissa bestämmel- ser i mervärdeskattelagen, dels med EU:s sjätte mervärdesskattedirkektiv.
Bestämmelserna i 8 kap. 4 § 5 p. ML innebär i korthet att moderbolaget i en koncern har rätt att utnyttja avdragsrätt för ingående moms som betalats av ett dotterbolag som inte självt har avdragsrätt därför att verksamheten i dotterbolaget inte är momspliktigt. Denna rätt förutsätter bl.a. att dotter- bolaget säljer tjänster till moderbolaget och att dotterbolaget ägs till minst 90 procent av moderbolaget. Motsvarande kvalitativa bestämmelser bör gå att utforma även för federativt uppbyggda företagsgrupperingar.
Enligt EU:s sjätte mervärdesskattedirektiv finns möjlighet till grupp registrering för mervärdesskatt. Ett medlemsland har rätt att registrera och behandla en grupp av företag som ett enda företag i fråga om mervärdesskatt (artikel 4 punkt 4). Som förutsättning gäller att företagen i gruppen är nära förbundna med varandra i finansiellt, ekonomiskt och organisatoriskt hänseende samt att företagen är hemmahörande i landet.
Flera EU-stater har gruppregistrering, men tillämpningen är något olika. Regelmässigt kan dock företag, vare sig de är skattepliktiga eller inte, ingå i en och samma grupp. Därmed undviks mervärdesskatt på gruppens interna tjänster.
I åtskilliga andra avseenden har svensk rätt anpassats till EU-direktiven. Vi anser att även denna regel bör införas i svensk rätt.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bestämmelsen i 8 kap. 4 § 5 mervärdesskattelagen.
Stockholm den 3 oktober 1996
Sören Lekberg (s)
Karin Olsson (s) Reynoldh Furustrand (s) Marianne Carlström (s) Nils T Svensson (s)