I våras föreslog regeringen försämringar för de fristående
grund- och gymnasieskolorna. Nu kommer nästa slag mot
den fria utbildningen. Skatteminister Thomas Östros vill
införa moms på utbildningstjänster.
Enligt lagrådsremissen "Mervärdesskatt inom kultur-, utbildning- och
idrottsområdet" som propositionen grundar sig på, skall alla utbildnings-
tjänster bli momspliktiga från och med den 1 januari 1997. Alla utom grund-
skola, gymnasium, högskola och sådan utbildning som berättigar till studie-
stöd. Dessutom skall studieförbundens studiecirklar undantas, samt kommu-
nala kultur- och musikskolor.
Fristående yrkesutbildning skall däremot momsbeläggas. Regeringen
motiverar detta med att "sådan utbildning i huvudsak tillhandahålls skatte-
skyldiga med avdragsrätt för ingående skatt", det vill säga juridiska personer.
Detta är inte sant eftersom yrkesutbildning i mycket stor utsträckning
bedrivs av privatpersoner.
Ett exempel på konsekvenserna av förslaget gäller RMI-Berghs Reklam
och Marknadsinstitut, en skola med betydande verksamhet inom just
yrkesutbildning. De har totalt ca. 200 elever per år. De är ett aktiebolag. De
måste gå ihop ekonomiskt. Helst skall de kunna visa ett överskott så att de
kan investera i utveckling av utbildningar och i teknisk utrustning. I den
meningen är de naturligtvis kommersiella.
Fem av 30 linjer är "erkända". De utbildningarna skall undantas från
mervärdesskatt. För de andra utbildningarna kommer kostnaderna att öka med
25 procent om förslaget genomförs.
Mer än hälften av eleverna betalar med egna, skattade pengar. Antag att en
elev betalar 50 000 kronor i studieavgift. För att göra det måste han med 50
procents marginalskatt tjäna det dubbla, det vill säga 100 000 kronor.
Arbetsgivaren betalar utöver detta 32 000 kronor i sociala avgifter. Varje
gång en elev betalar 50 000 kronor får stat och kommun 82 000 kronor. Med
mervärdesskatten kommer den synliga studieavgiften att öka till 62 500
kronor. "Studieavgiften" till det allmänna kommer att öka till hela 107 000
kronor. Av de totala kostnaderna på 157 000 kronor kommer alltså mindre än
en tredjedel att gå till skolan, medan mer än två tredjedelar går till stat,
kommun och landsting.
Med den kalkylen skall RMI-Berghs och alla andra skolor som betraktas
som "privaträttsliga subjekt" konkurrera med de offentligrättsliga subjektens
"gratisutbildningar". Det är ett hån mot alla människor som av olika skäl valt
att studera på fristående skolor, oftast parallellt med sitt ordinarie arbete.
På RMI-Berghs är kostnaden för en plats på en av de "erkända" - enligt
lagrådsremissen icke momspliktiga - utbildningarna till exempel grafisk
formgivning, cirka 110 000 kronor per år och elev. Driftsbidraget från staten
uppgår till 35 000 kronor. Studieavgiften, som eleven betalar, är 47 500
kronor. Den resterande delen upp till 110 000 kronor täcks av intäkter från de
icke erkända utbildningarna. Samtidigt får offentligrättsliga Konstfacks-
skolan, 175 000 kronor för varje årselev på sin linje i grafisk formgivning.
Var finns konkurrensneutraliteten?
På Beckmans skola arbetar man också med en mycket snäv kalkyl. Ett snålt
statsbidrag och pressade studieavgifter täcker inte driftskostnaden. Även här
finns icke erkända deltidsutbildningar som skall ge överskott för att helheten
skall gå ihop.
Om kostnaden för de icke erkända utbildningarna ökar med 25 procent
kommer sannolikt intresset eller möjligheten att studera på dessa utbildningar
att minska på ett sådant sätt att förslaget till den utökade mervärdesskatten på
utbildningar hotar existensen för flera skolor med den här typen av blandad
verksamhet. I sin förlängning innebär detta naturligtvis inget annat än att
underlaget till den tänkta ökade skatteinkomsten avsevärt kommer att minska.
Bland annat är det skolor som RMI-Berghs, Beckmans, Forsbergs, IHM,
Eductus, Marknadsinstitutet, MEU i Lund och Folkuniversitetet som kommer
att drabbas. Eller, mer korrekt, deras elever. Det är studenterna som är de
stora förlorarna.
Ingen fristående skola skulle finnas om det inte fanns ett behov på
marknaden. Ingen elev skulle betala dyra studieavgifter för att få studera på
dessa skolor om hans eller hennes studiebehov kunde tillfredsställas på
offentliga "gratisskolor". De fristående skolorna står för en stor del av
nytänkandet inom utbildningsområdet. Här prövas idéer som offentliga skolor
på grund av regelverk inte får eller förmår genomföra.
Förslaget om att momsbelägga utbildningstjänster är utformat som en ren
straffskatt på fristående utbildningar. Det visar att regeringen inte har insett
att det finns ett behov av konkurrens och nytänkande även inom
utbildningsområdet.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ta bort moms på utbildningstjänster.