Den svenska bryggerinäringen sysselsätter ca 3 700 personer
direkt och påverkar sysselsättningen för mångdubbelt fler.
Bryggerinäringen måste ses som en förädlingsindustri inom
livsmedelsbranschen och bör åtnjuta med utländska
konkurrenter likvärdiga villkor för sin verksamhet. På så sätt
kan en industrigren ges möjlighet till naturlig utveckling och
svenska arbetstillfällen försvaras. Det ligger också i svensk
alkoholpolitiks intresse att frestelsen att handla utomlands,
smuggla eller tillverka hemma inte onödigtvis förstärks
genom orimliga skattesatser på öl. Det är därför ett steg
framåt att regeringen nu föreslår en sänkning av skatten på öl
starkare än 2,8 volymprocent till 1:47 kr per volymprocent.
Det svenska EU-inträdet har drastiskt tillspetsat branschens konkurrens-
situation då den svenska ölskatten hittills påtagligt avvikit från omvärldens.
Även fortsättningsvis kvarstår, med det nya förslaget, en betydande skillnad
jämfört med t.ex. Danmark. Detta kan allvarligt påverka branschens
överlevnadsmöjligheter på sikt.
För Sverige är införseln över gränsen från våra grannländer av störst
betydelse, dels för att den redan har en stark tradition, dels därför att
reglerna
tillåter en införsel av 15 liter öl per person från annat EU-land. Detta öl är
beskattat i inköpslandet. För 1995 beräknas den totala införseln av öl till
95 miljoner liter och sannolikt blir mängden för 1996 ännu högre. Privat-
införseln av öl har på sex år sexdubblats med tyngdpunkten på tiden efter
EU-inträdet. Som regeringen säger i budgetpropositionen har gränshandeln
antagit sådana proportioner att det är nödvändigt att vidta motverkande
åtgärder. Det är, enligt vår mening, tveksamt om de av regeringen aviserade
skatteförändringarna är utformade så att den önskade effekten på gräns-
handeln uppnås.
Med en, även efter föreslagen sänkning, kvarstående ogynnsam skatte-
skillnad kan införseln i bästa fall beräknas stagnera på nuvarande nivå.
Erfarenheterna från gränshandeln mellan Danmark och Tyskland och
England och Frankrike bestyrker att en gränshandel av denna storleksordning
uppkommer om skatteskillnaden är mer än försumbar.
Med de föreslagna åtgärderna är följande utveckling sannolik:
Bryggerierna väljer att tillverka ett öl med en styrka precis under
beskattningsgränsen 2,8 volymprocent. Därmed faller försäljningen av folköl
som idag genererar en skatteinkomst till staten på 1 400 miljoner kronor och
utgör 50 procent av bryggeriernas tillverkning. Många som idag väljer lättöl
kommer att gå över till det nya svagare folkölet som dock är starkare än
lättöl. Detta leder till ett ökat alkoholintag per capita. Andra kommer inte att
acceptera den kvalitetssänkning smakmässigt som styrkesänkning innebär
utan väljer att gå till ett starkare öl då den prisskillnaden nu blir marginell.
Även detta leder till att alkoholintaget per capita ökar. Följden av regeringens
förslag kan alltså väl bli att staten tappar skatteinkomster samtidigt som
förändringen leder till ökad alkoholkonsumtion. Problemet med en stor,
delvis helt okontrollerad, privatimport skulle kvarstå, möjligen förstärkt av
en ökad skatt på starksprit i Sverige. Även hotet mot svensk bryggerinäring
och mot arbetstillfällen kvarstår på så sätt.
Det måste, enligt vår mening, vara så att valet av svenskt eller utländskt öl
skall bero på kvalitén på produkten och inte på konkurrenssnedvridande
skattesatser som stimulerar gränshandel. Svensk bryggerinäring skall inte ha
och har inte behov av några fördelar visavi sina konkurrenter men
konkurrensen skall ske på lika villkor. Inte heller är svensk alkoholpolitik
betjänt av åtgärder som ger incitament till ökad alkoholförbrukning utan att
man kommer tillrätta med gränshandeln och den ökande privatinförseln.
De av regeringen föreslagna åtgärderna bör genomföras då de måste ses
som steg på rätt väg men effekterna är samtidigt så svårbedömda att en
kommission bör tillsättas redan våren 1997 för att följa vad som sker så att
man snabbt kan reagera om den föreslagna sänkningen av ölskatten och
höjningen av spritskatten inte minskar gränshandeln och ger de svenska
bryggerierna möjlighet att konkurrera på lika villkor utan enbart leder till ett
ökat alkoholintag.
Som framgått av det anförda så kan det komma att föreligga ett betydande
ekonomiskt bortfall för staten på grund av dels förlust av ölskatteintäkter
från minskad folkölförsäljning, dels kvarstående stor gränshandel. Dessutom
tillkommer bortfallet av arbetstillfällen. Kommissionen bör därför särskilt
beakta möjligheten att genom ytterligare skattesänkning komma åt de
skisserade missförhållandena vad gäller konkurrens och okontrollerad
införsel utan att det stimulerar till ytterligare ökning av alkoholintaget per
capita. Det finns sannolikt, enligt ovan, utrymme för en stegvis sänkning av
ölskatten till en med utlandet mer konkurrenskraftig nivå utan att statens
totala inkomster minskar eller att risken för ökad alkoholkonsumtion stiger.
En stegvis sänkning över några år med en långsam anpassning till nivån i
våra konkurrentländer bör också förta en stor del av de psykologiska
mekanismer som kan leda till en stor försäljningsökning om sänkningen
genomförs i ett steg.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att inrätta en kommission som följer effekterna av de föreslagna
skatteförändringarna inom alkoholområdet.