med anledning av prop. 1996/97:100 Ett nytt system för skattebetalningar, m.m.
Inledning
Regeringen har i propositionen bl a föreslagit förändringar
avseende skattebetalningar, regler om F-skattebevis, en
generell och enhetlig betalningsskyldighet för företrädare
och regler för revision. Kristdemokraterna redovisar i denna
motion sin syn på ovanstående förslag.
Kristdemokraterna har flera allvarliga invändningar mot förslagen och
anser att regeringen måste få i uppdrag att omarbeta förslagen och återkomma
till riksdagen med förslag.
Oacceptabelt skattekonto
I propositionen föreslår regeringen att det hos
skattemyndigheten ska finnas ett skattekonto för varje skatt-
eller avgiftsskyldig. Samtliga redovisningar, debiteringar och
betalningar ska registreras på kontot. Främst gäller det F-
skatt, innehållen A-skatt, arbetsgivaravgifter och
mervärdesskatt.
I propositionen föreslår regeringen att betalningar och andra belopp som
ska räknas kontohavaren till godo ska bokföras utan någon avräkningsordning
mellan olika skatter och avgifter på skattekontot. Om det finns en skatte- eller
avgiftsskuld och det behöver anges vilken skatt eller avgift som är betald eller
obetald, ska skulden fördelas proportionellt mellan de skatter som påförts
under den period som är aktuell.
Förslaget om skattekonto skulle kunna vara bra om varje skatt redovisades
för sig. Men så är inte förslaget utformat. Den föreslagna modellen innebär
att inbetalda skatter inte kommer att kunna följas skatt för skatt. Detta gör
att
det för skattskyldiga blir svårt att se vilka skatter som de facto har betalats,
dvs dragits från kontot. Uppkommer en skillnad mellan uppgiven inbetald
skatt och faktisk inbetald skatt, dvs en differens, blir det närmast omöjligt
att
med det nya systemet reda ut vari felet består. I ett rättssäkerhetsperspektiv
är
detta en närmast oacceptabel brist som bör undvikas.
Dagens inbetalningssystem innebär att varje skatt redovisas
för sig på ett eget konto. Med det föreslagna skattekontot ska
alla skatter betalas in på ett och samma konto. Den
samordnade uppbörden innebär att den skattskyldige
antingen har en skattefordran eller en skatteskuld i
förhållande till staten, men skulden kan avse vilken skatt
eller avgift som helst.
Det bör mot den bakgrunden erinras om att Riksrevisionsverket, i sitt
remissvar på utredningsförslaget, som alternativ kunde tänka sig en
samordningsmodell, men där möjligheter finns att identifiera olika skatter och
avgifter även i betalningsströmmarna, eller att kopplingen mellan betalning
och redovisningshandling behålls. RRV tillstyrkte utredningsförslaget under
förutsättning att väl fungerande informationssystem med uppgifter om skatte-
och avgiftsbetalningar kommer att finnas i god tid innan det nya systemet tas
i bruk.
Administrativa hänsyn får aldrig tillåtas väga tyngre än grundläggande
rättssäkerhetsaspekter. Flera tänkbara alternativ måste noggrant utredas och
redovisas innan beslut fattas.
Med den nu föreslagna modellen anonymiseras skatter och avgifter på ett
för medborgaren mycket obehagligt sätt. Inte heller kan en viss betalning
destineras till att avse en viss skatt eller avgift. Den som en gång kommit
efter med en viss skatt blir sen med alla skatter därefter till dess
betalningarna
kommit i kapp debiteringarna.
En grundläggande förutsättning i varje system för betalning av skatt är att
betalningen av varje skatt kan följas och att ett företag vet vilken skatt en
skuld till staten hänförs till, så att eventuella feldebiteringar och oklarheter
kan redas ut om företagets bokföring av inbetalda skatter inte stämmer med
saldot på kontot. Denna brist i regeringens förslag är av så allvarlig och
grundläggande karaktär att förslaget inte kan genomföras.
Kristdemokraterna anser därför att riksdagen bör avslå regeringens förslag
och ge regeringen i uppdrag att utreda och lägga fram en alternativ
skattekontomodell som uppfyller de i motionen ställda kraven.
Enhetlig förfallodag för
mervärdesskatt
I propositionen föreslås att för skattskyldiga med ett
beskattningsunderlag avseende mervärdesskatt som för
beskattningsåret uppgår till högst 40 miljoner kronor skall
förfallodagen för mervärdesskatt vara den 12 i andra
månaden efter redovisningsperioden. I januari och augusti
skall betalning i stället få ske senast den 17.
Men för skattskyldiga med ett beskattningsunderlag som för beskattnings-
året överstiger 40 miljoner kronor skall förfallodagen vara den 26 i månaden
närmast efter redovisningsperioden. Samtidigt slopas den i anslutning till
sommarperioden senarelagda betalningstidpunkten för mervärdesskatten.
Kristdemokraterna anser att betalningstidpunkten för inbetalning av moms
bör vara densamma för större företag som för mindre företag, dvs den 12 i
andra månaden efter redovisningsperioden.
Om inte denna förändring genomförs kommer företagen att tvingas fort-
sätta att betala in mervärdesskatt till staten redan innan de fått betalt av
sina
kunder. Detta är principiellt fel och medför likviditetsproblem för många
företag. Företagen fungerar genom momsredovisningssystemet som statens
uppbördsmän och skall ges rimliga förutsättningar att klara denna uppgift
utan att det ska påverka deras möjligheter att klara sin ordinarie verksamhet.
Ett ytterligare skäl är vikten av enkla och enhetliga regler.
Nej till ändrad innebörd av
förfallodagen och höjd
förseningsavgift
I propositionen föreslås att förfallodagens innebörd ändras
för skatter och avgifter som ingår i skattekontosystemet. De
skall ha bokförts på skattemyndighetens konto senast på
förfallodagen.
Detta förslag försämrar företagares rättssäkerhet. Att inbetalningstiden ska
vara när t.ex. en skatt har kommit till statens konto och inte när den betalats
innebär att företagare inte vet när en betalning senast ska göras för att
uppfylla lagens krav. Samtidigt införs en avgift på 1 000 kronor för den som
inte skickar in redovisningen av preliminär skatt och moms i tid. Det är
orimligt att på detta sätt låta företagaren sväva i ovisshet om betalningen har
kommit fram i rätt tid eller ej. Kristdemokraterna avvisar regeringens förslag
om en ändrad definition av förfallodagens innebörd från inbetalningdag till
bokföringsdag.
En förseningsavgift på 1 000 kronor står inte i rimlig proportion till den
försummelse som den skattskyldige gör sig skyldig till om en deklaration inte
kommer in i tid. Dagens förseningsavgift om 100 kronor som tillämpas vid
endast någon dags försening är nog.
Kristdemokraterna avvisar regeringens förslag om höjd förseningsavgift.
Nya regler för beräkning av
F-skatt och särskild A-skatt
I propositionen föreslår regeringen att reglerna för
schablondebitering av F-skatt och särskild A-skatt inte bör
ändras.
Preliminär F-skatt och särskild A-skatt tas ut med ett belopp motsvarande
110 % av den slutliga skatt som påförts den skattskyldige året före
inkomståret. Understiger den slutliga skatten den ursprungligen debiterade F-
skatten eller särskilda A-skatten tas preliminär skatt i stället ut med 105 %.
Schablondebiteringen ger skattemyndigheterna en förenklad och arbets-
besparande hantering. Procentsatserna för uttag av F-skatt och särskild A-
skatt har emellertid under senare tid kommit att ändras ofta. Orsakerna härtill
är variationer i den förväntade ekonomiska utvecklingen.
Kristdemokraterna anser att någon uppräkning inte bör göras av den
preliminära F-skatten vid schablondebitering eftersom inflationen i stort sett
är noll och att procentsatsen därför bör bestämmas till 100.
Lättare att få F-skattebevis
I propositionen föreslår regeringen att regleringen om F-
skattebevis skärps. Kristdemokraterna anser att
skattemyndigheterna i dag är alltför restriktiva när det gäller
möjligheten för en nyföretagare att få ett F-skattebevis. Det
borde vara ett viktigt led i att uppmuntra till nyföretagande
att lätt få tillgång till ett F-skattebevis. Detta gäller även om
företagandet består i t ex konsultverksamhet på fritiden vid
sidan om en traditionell anställning.
Det kan tyckas vara en självklarhet att alla som vill vara företagare ska ha
möjlighet att vara det, om affärsidén är lönsam. Men så är det inte i Sverige i
dag. Tvärtom beviljas inte F-skattebevis när myndigheterna inte tror att den
person som söker kommer att bedriva näringsverksamhet. Lagen bör i stället
ändras så att alla som vill ha ett F-skattebevis också ska få ett sådant.
Nej till utökat
företrädaransvar
I propositionen föreslås att betalningsskyldighet avseende
skatter och avgifter för den som företräder en juridisk person
skall kunna komma i fråga beträffande alla skatter och
avgifter som ingår i skattekontosystemet.
En av fördelarna med aktiebolag är möjligheten att hålla sin personliga
ekonomi skild från företagets. Nu vill regeringen urholka den möjligheten.
Företrädare för ett bolag är i normalfallet styrelseledamöter och VD som
direkt eller genom närstående äger aktier i bolaget. Redan i dag kan före-
trädare för ett aktiebolag bli personligen ansvariga för moms, arbetsgivar-
avgifter, innehållen men inte betald A-skatt och vissa punktskatter.
Företrädaransvaret gäller om man fortsatt driften av företaget trots att det
funnits risk för att bolaget inte skulle kunna betala sina skatter.
Regeringen vill nu utvidga företrädaransvaret till att omfatta alla skatter
och avgifter som ingår i skattekontosystemet. Företagaren blir personligen
ansvarig för bolagets alla skatter. Det innebär att staten, till skillnad från
leverantörer och andra fordringsägare, aldrig ska kunna göra några förluster i
en konkurs. Har bolaget inte betalat får företagaren själv betala. Det är
märkligt att regeringen i propositionen inte för något resonemang om hur
detta påverkar företagarklimatet i Sverige. Det är alldeles uppenbart att ett
utökat företrädaransvar utarmar aktiebolagsformen och dämpar företagarnas
riskvilja. Detta kommer att få en negativ påverkan på sysselsättningen i
Sverige.
Det är vidare anmärkningsvärt att regeringen vill föregripa Aktiebolags-
kommitténs arbete. Den ska bl a utreda frågor som rör ansvarsgenombrott.
Det hade varit mer rimligt att kommittén fått göra en samlad bedömning av i
vilken utsträckning aktieägare och bolagsorgan skall kunna åläggas personligt
betalningsansvar för bolagets skulder.
Kristdemokraterna avvisar regeringens förslag till utökat företrädaransvar.
Nej till ändrade regler för
revision
Kristdemokraterna har under en lång tid arbetat för att
bekämpa den ekonomiska brottsligheten. Vi har hävdat att
kampen mot den ekonomiska brottsligheten måste prioriteras
om vi i längden ska kunna överleva som rättssamhälle och
som ett demokratiskt samhälle. Det får inte bli så att
myndigheterna koncentrerar sin verksamhet mot
"småtjuvarna" och låter den avancerade brottsligheten
operera relativt ostört. Vi har fört kampen mot den
ekonomiska brottsligheten främst utefter tre linjer; genom
förslag på nya lagar och förbättring av de nuvarande lagarna,
genom att föreslå en ny organisation samt genom en
förändrad syn på ekobrotten, straffen måste bli strängare och
mer verksamma.
Samtidigt som man bör arbeta på att få fram bättre metoder och system
inom beskattningen för att motverka skatteundandragande och effektivisera
kampen mot ekonomisk brottslighet är det mycket viktigt att inte
rättssäkerheten vid beskattningen får stå tillbaka när nya åtgärder övervägs.
Rättssäkerheten kräver regler som är så fasta och klara att medborgarna kan
förutse och förstå konsekvenserna av sina handlingar och bedöma var gränsen
går mellan vad som är tillåtet och förbjudet.
Sverige behöver en kraftig förstärkning av rättssäkerheten. En total översyn
av rättssystemet för att garantera rättssäkerheten är nödvändig.
I propositionen föreslår regeringen att reglerna för skattekontroll, främst
revisionsreglerna, "ska bli effektivare". Skattemyndigheterna ska ges
möjlighet att göra överraskningsrevisioner, revision av löpande period och
hos tredje man.
I dag måste skattemyndigheterna föranmäla revision hos ett företag och för
att göra en överraskningskontroll krävs domstolsbeslut. Det ska myndig-
heterna slippa redan den 1 november i år enligt regeringens förslag.
När som helst ska revisorerna kunna gå in på ett företag och göra revision
och även kontrollera årets bokföring, något som är förbjudet i dag. Dessutom
ska myndigheterna kunna göra revision hos tredje man, t ex leverantörer eller
kunder. Någon misstanke om brott behöver inte föreligga.
Dessa förslag innebär ett nedmonterande av rättssäkerheten i Sverige.
Den gällande lagstiftningen för skattekontroll trädde i kraft
den 1 juli 1994. 1995 års skatteflyktskommitté, som hade till
uppgift att se över denna lagstiftning, lade fram sina förslag i
betänkandet Översyn av revisionsreglerna (SOU 1996:79).
Förslagen har fått kraftig kritik. Remisskritiken går bl a ut på
att lagstiftningen varit i kraft så kort tid att några säkra
slutsatser inte går att dra om problem i tillämpningen av
reglerna och att snabba ändringar påverkar stabilitet, tillit
och legitimitet för skattesystemet som sådant. Det underlag
som kommittén haft att grunda sina förslag på har också
ansetts otillräckligt. Förslagen har också ansetts innebära en
alltför kraftig förskjutning till den enskildes nackdel. De
enda remissinstanser som är positiva är Riksskatteverket och
Kooperativa förbundet.
Mot denna bakgrund avvisar Kristdemokraterna regeringens förslag till
ändrade revisionsregler.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen avslår regeringens förslag till skattekonto,
2. att riksdagen begär att regeringen utreder och lägger fram en alternativ
skattekontomodell som uppfyller de i motionen ställda kraven,
3. att riksdagen beslutar att betalningstidpunkten för inbetalning av moms
bör vara densamma för större företag som för mindre företag dvs. den 12 i
andra månaden efter redovisningsperioden,
4. att riksdagen avslår regeringens förslag om förfallodagens innebörd,
5. att riksdagen avslår regeringens förslag om höjd förseningsavgift,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ändrade regler för beräkning av F-skatt och särskild A-skatt,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om möjligheten att få F-skattebevis,
8. att riksdagen avslår regeringens förslag om utökat företrädaransvar,
9. att riksdagen avslår regeringens förslag om ändrade revisionsregler.