Inledning
Regeringen har i propositionen bl a föreslagit förändringar avseende skattebetalningar, regler om F-skattebevis, en generell och enhetlig betalningsskyldighet för företrädare och regler för revision. Kristdemokraterna redovisar i denna motion sin syn på ovanstående förslag.
Kristdemokraterna har flera allvarliga invändningar mot förslagen och anser att regeringen måste få i uppdrag att omarbeta förslagen och återkomma till riksdagen med förslag.
Oacceptabelt skattekonto
I propositionen föreslår regeringen att det hos skattemyndigheten ska finnas ett skattekonto för varje skatt- eller avgiftsskyldig. Samtliga redovisningar, debiteringar och betalningar ska registreras på kontot. Främst gäller det F- skatt, innehållen A-skatt, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt.
I propositionen föreslår regeringen att betalningar och andra belopp som ska räknas kontohavaren till godo ska bokföras utan någon avräkningsordning mellan olika skatter och avgifter på skattekontot. Om det finns en skatte- eller avgiftsskuld och det behöver anges vilken skatt eller avgift som är betald eller obetald, ska skulden fördelas proportionellt mellan de skatter som påförts under den period som är aktuell.
Förslaget om skattekonto skulle kunna vara bra om varje skatt redovisades för sig. Men så är inte förslaget utformat. Den föreslagna modellen innebär att inbetalda skatter inte kommer att kunna följas skatt för skatt. Detta gör att det för skattskyldiga blir svårt att se vilka skatter som de facto har betalats, dvs dragits från kontot. Uppkommer en skillnad mellan uppgiven inbetald skatt och faktisk inbetald skatt, dvs en differens, blir det närmast omöjligt att med det nya systemet reda ut vari felet består. I ett rättssäkerhetsperspektiv är detta en närmast oacceptabel brist som bör undvikas.
Dagens inbetalningssystem innebär att varje skatt redovisas för sig på ett eget konto. Med det föreslagna skattekontot ska alla skatter betalas in på ett och samma konto. Den samordnade uppbörden innebär att den skattskyldige antingen har en skattefordran eller en skatteskuld i förhållande till staten, men skulden kan avse vilken skatt eller avgift som helst.
Det bör mot den bakgrunden erinras om att Riksrevisionsverket, i sitt remissvar på utredningsförslaget, som alternativ kunde tänka sig en samordningsmodell, men där möjligheter finns att identifiera olika skatter och avgifter även i betalningsströmmarna, eller att kopplingen mellan betalning och redovisningshandling behålls. RRV tillstyrkte utredningsförslaget under förutsättning att väl fungerande informationssystem med uppgifter om skatte- och avgiftsbetalningar kommer att finnas i god tid innan det nya systemet tas i bruk.
Administrativa hänsyn får aldrig tillåtas väga tyngre än grundläggande rättssäkerhetsaspekter. Flera tänkbara alternativ måste noggrant utredas och redovisas innan beslut fattas.
Med den nu föreslagna modellen anonymiseras skatter och avgifter på ett för medborgaren mycket obehagligt sätt. Inte heller kan en viss betalning destineras till att avse en viss skatt eller avgift. Den som en gång kommit efter med en viss skatt blir sen med alla skatter därefter till dess betalningarna kommit i kapp debiteringarna.
En grundläggande förutsättning i varje system för betalning av skatt är att betalningen av varje skatt kan följas och att ett företag vet vilken skatt en skuld till staten hänförs till, så att eventuella feldebiteringar och oklarheter kan redas ut om företagets bokföring av inbetalda skatter inte stämmer med saldot på kontot. Denna brist i regeringens förslag är av så allvarlig och grundläggande karaktär att förslaget inte kan genomföras.
Kristdemokraterna anser därför att riksdagen bör avslå regeringens förslag och ge regeringen i uppdrag att utreda och lägga fram en alternativ skattekontomodell som uppfyller de i motionen ställda kraven.
Enhetlig förfallodag för mervärdesskatt
I propositionen föreslås att för skattskyldiga med ett beskattningsunderlag avseende mervärdesskatt som för beskattningsåret uppgår till högst 40 miljoner kronor skall förfallodagen för mervärdesskatt vara den 12 i andra månaden efter redovisningsperioden. I januari och augusti skall betalning i stället få ske senast den 17.
Men för skattskyldiga med ett beskattningsunderlag som för beskattnings- året överstiger 40 miljoner kronor skall förfallodagen vara den 26 i månaden närmast efter redovisningsperioden. Samtidigt slopas den i anslutning till sommarperioden senarelagda betalningstidpunkten för mervärdesskatten.
Kristdemokraterna anser att betalningstidpunkten för inbetalning av moms bör vara densamma för större företag som för mindre företag, dvs den 12 i andra månaden efter redovisningsperioden.
Om inte denna förändring genomförs kommer företagen att tvingas fort- sätta att betala in mervärdesskatt till staten redan innan de fått betalt av sina kunder. Detta är principiellt fel och medför likviditetsproblem för många företag. Företagen fungerar genom momsredovisningssystemet som statens uppbördsmän och skall ges rimliga förutsättningar att klara denna uppgift utan att det ska påverka deras möjligheter att klara sin ordinarie verksamhet. Ett ytterligare skäl är vikten av enkla och enhetliga regler.
Nej till ändrad innebörd av förfallodagen och höjd förseningsavgift
I propositionen föreslås att förfallodagens innebörd ändras för skatter och avgifter som ingår i skattekontosystemet. De skall ha bokförts på skattemyndighetens konto senast på förfallodagen.
Detta förslag försämrar företagares rättssäkerhet. Att inbetalningstiden ska vara när t.ex. en skatt har kommit till statens konto och inte när den betalats innebär att företagare inte vet när en betalning senast ska göras för att uppfylla lagens krav. Samtidigt införs en avgift på 1 000 kronor för den som inte skickar in redovisningen av preliminär skatt och moms i tid. Det är orimligt att på detta sätt låta företagaren sväva i ovisshet om betalningen har kommit fram i rätt tid eller ej. Kristdemokraterna avvisar regeringens förslag om en ändrad definition av förfallodagens innebörd från inbetalningdag till bokföringsdag.
En förseningsavgift på 1 000 kronor står inte i rimlig proportion till den försummelse som den skattskyldige gör sig skyldig till om en deklaration inte kommer in i tid. Dagens förseningsavgift om 100 kronor som tillämpas vid endast någon dags försening är nog.
Kristdemokraterna avvisar regeringens förslag om höjd förseningsavgift.
Nya regler för beräkning av F-skatt och särskild A-skatt
I propositionen föreslår regeringen att reglerna för schablondebitering av F-skatt och särskild A-skatt inte bör ändras.
Preliminär F-skatt och särskild A-skatt tas ut med ett belopp motsvarande 110 % av den slutliga skatt som påförts den skattskyldige året före inkomståret. Understiger den slutliga skatten den ursprungligen debiterade F- skatten eller särskilda A-skatten tas preliminär skatt i stället ut med 105 %.
Schablondebiteringen ger skattemyndigheterna en förenklad och arbets- besparande hantering. Procentsatserna för uttag av F-skatt och särskild A- skatt har emellertid under senare tid kommit att ändras ofta. Orsakerna härtill är variationer i den förväntade ekonomiska utvecklingen.
Kristdemokraterna anser att någon uppräkning inte bör göras av den preliminära F-skatten vid schablondebitering eftersom inflationen i stort sett är noll och att procentsatsen därför bör bestämmas till 100.
Lättare att få F-skattebevis
I propositionen föreslår regeringen att regleringen om F- skattebevis skärps. Kristdemokraterna anser att skattemyndigheterna i dag är alltför restriktiva när det gäller möjligheten för en nyföretagare att få ett F-skattebevis. Det borde vara ett viktigt led i att uppmuntra till nyföretagande att lätt få tillgång till ett F-skattebevis. Detta gäller även om företagandet består i t ex konsultverksamhet på fritiden vid sidan om en traditionell anställning.
Det kan tyckas vara en självklarhet att alla som vill vara företagare ska ha möjlighet att vara det, om affärsidén är lönsam. Men så är det inte i Sverige i dag. Tvärtom beviljas inte F-skattebevis när myndigheterna inte tror att den person som söker kommer att bedriva näringsverksamhet. Lagen bör i stället ändras så att alla som vill ha ett F-skattebevis också ska få ett sådant.
Nej till utökat företrädaransvar
I propositionen föreslås att betalningsskyldighet avseende skatter och avgifter för den som företräder en juridisk person skall kunna komma i fråga beträffande alla skatter och avgifter som ingår i skattekontosystemet.
En av fördelarna med aktiebolag är möjligheten att hålla sin personliga ekonomi skild från företagets. Nu vill regeringen urholka den möjligheten.
Företrädare för ett bolag är i normalfallet styrelseledamöter och VD som direkt eller genom närstående äger aktier i bolaget. Redan i dag kan före- trädare för ett aktiebolag bli personligen ansvariga för moms, arbetsgivar- avgifter, innehållen men inte betald A-skatt och vissa punktskatter. Företrädaransvaret gäller om man fortsatt driften av företaget trots att det funnits risk för att bolaget inte skulle kunna betala sina skatter.
Regeringen vill nu utvidga företrädaransvaret till att omfatta alla skatter och avgifter som ingår i skattekontosystemet. Företagaren blir personligen ansvarig för bolagets alla skatter. Det innebär att staten, till skillnad från leverantörer och andra fordringsägare, aldrig ska kunna göra några förluster i en konkurs. Har bolaget inte betalat får företagaren själv betala. Det är märkligt att regeringen i propositionen inte för något resonemang om hur detta påverkar företagarklimatet i Sverige. Det är alldeles uppenbart att ett utökat företrädaransvar utarmar aktiebolagsformen och dämpar företagarnas riskvilja. Detta kommer att få en negativ påverkan på sysselsättningen i Sverige.
Det är vidare anmärkningsvärt att regeringen vill föregripa Aktiebolags- kommitténs arbete. Den ska bl a utreda frågor som rör ansvarsgenombrott. Det hade varit mer rimligt att kommittén fått göra en samlad bedömning av i vilken utsträckning aktieägare och bolagsorgan skall kunna åläggas personligt betalningsansvar för bolagets skulder.
Kristdemokraterna avvisar regeringens förslag till utökat företrädaransvar.
Nej till ändrade regler för revision
Kristdemokraterna har under en lång tid arbetat för att bekämpa den ekonomiska brottsligheten. Vi har hävdat att kampen mot den ekonomiska brottsligheten måste prioriteras om vi i längden ska kunna överleva som rättssamhälle och som ett demokratiskt samhälle. Det får inte bli så att myndigheterna koncentrerar sin verksamhet mot "småtjuvarna" och låter den avancerade brottsligheten operera relativt ostört. Vi har fört kampen mot den ekonomiska brottsligheten främst utefter tre linjer; genom förslag på nya lagar och förbättring av de nuvarande lagarna, genom att föreslå en ny organisation samt genom en förändrad syn på ekobrotten, straffen måste bli strängare och mer verksamma.
Samtidigt som man bör arbeta på att få fram bättre metoder och system inom beskattningen för att motverka skatteundandragande och effektivisera kampen mot ekonomisk brottslighet är det mycket viktigt att inte rättssäkerheten vid beskattningen får stå tillbaka när nya åtgärder övervägs.
Rättssäkerheten kräver regler som är så fasta och klara att medborgarna kan förutse och förstå konsekvenserna av sina handlingar och bedöma var gränsen går mellan vad som är tillåtet och förbjudet.
Sverige behöver en kraftig förstärkning av rättssäkerheten. En total översyn av rättssystemet för att garantera rättssäkerheten är nödvändig.
I propositionen föreslår regeringen att reglerna för skattekontroll, främst revisionsreglerna, "ska bli effektivare". Skattemyndigheterna ska ges möjlighet att göra överraskningsrevisioner, revision av löpande period och hos tredje man.
I dag måste skattemyndigheterna föranmäla revision hos ett företag och för att göra en överraskningskontroll krävs domstolsbeslut. Det ska myndig- heterna slippa redan den 1 november i år enligt regeringens förslag.
När som helst ska revisorerna kunna gå in på ett företag och göra revision och även kontrollera årets bokföring, något som är förbjudet i dag. Dessutom ska myndigheterna kunna göra revision hos tredje man, t ex leverantörer eller kunder. Någon misstanke om brott behöver inte föreligga.
Dessa förslag innebär ett nedmonterande av rättssäkerheten i Sverige.
Den gällande lagstiftningen för skattekontroll trädde i kraft den 1 juli 1994. 1995 års skatteflyktskommitté, som hade till uppgift att se över denna lagstiftning, lade fram sina förslag i betänkandet Översyn av revisionsreglerna (SOU 1996:79). Förslagen har fått kraftig kritik. Remisskritiken går bl a ut på att lagstiftningen varit i kraft så kort tid att några säkra slutsatser inte går att dra om problem i tillämpningen av reglerna och att snabba ändringar påverkar stabilitet, tillit och legitimitet för skattesystemet som sådant. Det underlag som kommittén haft att grunda sina förslag på har också ansetts otillräckligt. Förslagen har också ansetts innebära en alltför kraftig förskjutning till den enskildes nackdel. De enda remissinstanser som är positiva är Riksskatteverket och Kooperativa förbundet.
Mot denna bakgrund avvisar Kristdemokraterna regeringens förslag till ändrade revisionsregler.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen avslår regeringens förslag till skattekonto,
2. att riksdagen begär att regeringen utreder och lägger fram en alternativ skattekontomodell som uppfyller de i motionen ställda kraven,
3. att riksdagen beslutar att betalningstidpunkten för inbetalning av moms bör vara densamma för större företag som för mindre företag dvs. den 12 i andra månaden efter redovisningsperioden,
4. att riksdagen avslår regeringens förslag om förfallodagens innebörd,
5. att riksdagen avslår regeringens förslag om höjd förseningsavgift,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändrade regler för beräkning av F-skatt och särskild A-skatt,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjligheten att få F-skattebevis,
8. att riksdagen avslår regeringens förslag om utökat företrädaransvar,
9. att riksdagen avslår regeringens förslag om ändrade revisionsregler.
Stockholm den 7 maj 1997
Michael Stjernström (kd)
Ulf Björklund (kd) Dan Ericsson (kd) Rose-Marie Frebran (kd) Holger Gustafsson (kd) Göran Hägglund (kd) Mats Odell (kd) Rolf Åbjörnsson (kd)