Inledning
Regeringen har i propositionen föreslagit förändringar i förmögenhetsbeskattningen som bl a rör arbetande kapital i näringsverksamhet, beskattning av latent skatteskuld på aktier, skattefrihet för huvuddelägare, aktier noterade i utlandet, sambeskattningen, fribeloppet och begränsningsregeln.
Kristdemokraterna redovisar i denna motion sin syn på ovanstående för- slag. De statsfinansiella effekterna av våra förslag redovisas i motionen med anledning av den ekonomiska vårpropositionen.
Arbetande kapital i näringsverksamhet
Beträffande skatteplikten för A-listade aktier i förhållande till skattefriheten för aktier som är noterade på OTC- och O- listorna har Lagrådet allvarliga invändningar. Lagrådet anser att förslagets konsekvenser kan te sig skäligen godtyckliga och att förslaget strider mot det grundläggande intresset av att lika fall behandlas lika. Det finns exempelvis börsbolag som är noterade på O-listan och som har högre marknadsvärde eller vars aktier har större spridning och omsättning än vad som gäller för flertalet bolag, vilkas aktier är inregistrerade på A-listan. Lagrådet påpekar vidare att motsvarande gränsdragning beträffande utländska aktier kan leda till praktiska svårigheter och bli vansklig att bedöma inte minst för de skattskyldiga.
Förslaget medför således att det uppstår en skarp gräns mellan A-liste- noterade och andra bolag. Med den beslutade höjda värderingen av börs- noterade A-aktier från 75 till 100 % av noterade värdet skärps denna gräns ytterligare. Den kostnad som en förmögenhetsskatt på aktieinnehavet för med sig för aktieägarna leder till att växande företag undviker registrering och att företag vars aktier är registrerade på A-listan söker sig därifrån. Exempel härpå finns och det kan förväntas bli flera. Denna effekt förstärks ytterligare av att förmögenhetsskatten på A-listenoterade aktier i sig är kurspåverkande, inte minst vid årsskiftena. Förslaget leder också till att hushållen kommer att minska sina aktieinnehav i börsregistrerade företag till förmån för andra placeringar. Förmögenhetsskatten får en hämmande effekt på riskkapitaltill- förseln. Förutsättningarna för ökad tillväxt och sysselsättning försämras där- med än mer.
Regeringen bör få i uppdrag att återkomma till riksdagen med ett förslag som bättre tillgodoser principen att "lika fall bör behandlas lika".
Beskattning av latent skatteskuld på aktier
I propositionen föreslås att aktier på börsens A-lista tas upp till noterat värde och inte som tidigare till 75 % av noterat värde.
Det finns fler motiv till varför aktier vid förmögenhetsbeskattningen inte ska tas upp till fulla värdet. Det främsta skälet är att det i kursen ligger en latent skatteskuld avseende reavinst vid en framtida försäljning som belastar aktierna. Det är orimligt att beskatta en skatteskuld. I propositionen skriver regeringen att aktier som innehas under en lång tid får en "förhållandevis förmånlig behandling vid inkomstbeskattningen genom att värdestegring på aktien inte beskattas före försäljningen". Detta är en mycket märklig skriv- ning. Om aktien ökar i värde kommer ju även förmögenhetsskatten att öka. Skrivningen synes vidare innebära att regeringen ser det som något negativt att aktier innehas under en lång tid för då får staten inte in någon reavinstskatt under den perioden. Detta är ett mycket inskränkt fiskalt och kortsiktigt tankesätt.
Kristdemokraterna anser att det privata sparandet ska gynnas. Genom opinionsbildning och skatteregler ska sparande uppmuntras. Tyvärr har regeringen fortsatt den politik som undergräver det privata sparandet bl a genom begränsningar av avdragsutrymmet för pensionssparande, genom höjd avkastningsskatt på pensionssparande och genom skärpta regler för förmögenhetsbeskattning av aktier.
Regeringens politik synes vara inriktad på att öka det statskontrollerade och institutionella ägandet av svenskt näringsliv. Genom att metodiskt skattemässigt missgynna privat sparande och förmögenhetsuppbyggande har Socialdemokraterna minskat det riskvilliga kapital som står till förfogande för näringslivet. Institutionerna betalar ingen förmögenhetsskatt på aktier, vilket innebär att förslaget drabbar privata sparare.
Kristdemokraterna avvisar regeringens förslag att skattepliktiga aktier ska tas upp till fulla värdet vid förmögenhetsbeskattningen.
Skattefrihet för huvuddelägare när aktier noteras på A-listan
I propositionen föreslås att skattefriheten för huvuddelägare bör kvarstå när aktier noteras på A-listan. Det sägs att med huvuddelägare avses den som innehar minst 25 % av röstvärdet. Skattefriheten föreslås omfatta A-aktier som var OTC- eller O-aktier eller onoterade vid utgången av år 1991.
Detta förslag är ytterligare ett exempel på godtycke. Skattefriheten bör gälla huvuddelägare oavsett när aktierna noterades på A-listan och oavsett när huvuddelägaren förvärvade aktierna. När man tar ägaransvar handlar det i princip om arbetande kapital på samma sätt som i de bolag som är skatte- befriade. För den ekonomiska utvecklingen i landet är det viktigt med både starka enskilda ägare och institutionella ägare i de börsnoterade bolagen.
Regeringen bör få i uppdrag att återkomma till riksdagen med ett förslag som behandlar huvuddelägare på ett likartat sätt.
Aktier noterade i utlandet
I propositionen föreslås att aktier som är noterade i sitt hemland och som blir marknadsnoterade i något annat land ska bli fullt skattepliktiga.
Under senare år har ett antal små och medelstora svenska företag noterats på den amerikanska OTC-listan NASDAQ. Hösten 1996 startades en europeisk motsvarighet till NASDAQ i Bryssel under namnet EASDAQ. Syftet är att skapa motsvarande finansieringsmöjlighet för i första hand inter- nationellt orienterade högteknologiföretag i EU-länderna.
Det är orimligt att aktier som marknadsnoteras utomlands på motsvarig- heter till den svenska OTC- och O-listan - och som är onoterade i Sverige - ska vara skattepliktiga till skillnad från när marknadsnotering skett i Sverige.
Förmögenhetsskattelagen bör ändras så att i hemlandet onoterade aktier som hade varit skattefria om de inte hade noterats utomlands förblir för- mögenhetsskattefria även om de skulle bli marknadsnoterade i utlandet, utan att där bli inregistrerade vid börs eller motsvarande. Likaså bör huvud- delägare alltid vara skattebefriade oavsett om marknadsnoteringen skett före eller efter 1996.
Regeringen bör få i uppdrag att återkomma till riksdagen med ett sådant förslag.
Slopad sambeskattning
Lagrådet har i sitt yttrande starkt ifrågasatt regeringens förslag att behålla sambeskattningen på förmögenhetsbeskattningens område. Regeringen har i propositionen - trots kritiken - ändå hållit fast vid systemet med sambeskattning med hänvisning till det statsfinansiella läget.
Sambeskattning av förmögenhet är det enda kvarvarande momentet av sambeskattning som finns i nuvarande skattesystem. Förmögenhetsskatten är 1,5 % på den del av den beskattningsbara förmögenheten som överstiger 900.000 kronor. Den skattepliktiga förmögenheten beräknas bl a gemensamt för makar som sammanbott större delen av beskattningsåret. Med makar jämställs de som utan att vara gifta bor tillsammans och har eller har haft barn eller tidigare varit gifta med varandra. Detta innebär att samboende utan barn inte sambeskattas.
I praktiken innebär detta att två personer eller t ex ett samboende par utan barn kan förlora flera tusen kronor per år om de gifter sig. Den orättvisa som sambeskattningen leder till beroende på valet av samlevnadsform är oaccepta- bel. Makar och samboende måste beskattas lika när det gäller förmögenhet. Riksskatteverket anser i sin rapport "Förslag till förenklingar i skattelagstiftningen" (RSV Rapport 1995:10) att ett slopande av sambeskatt- ningen av familjs förmögenhet skulle "vara till stor fördel och innebära avse- värda förenklingar i de tekniska systemen". Sambeskattningen innebär betydande kontrollproblem för skattemyndigheterna. Kristdemokraterna anser att sambeskattningen av förmögenhet ska slopas.
Fribeloppet
Regeringen har motiverat höjningen av fribeloppet från 800.000 till 900.000 kronor med hänsyn till de höjda taxeringsvärdena. Problemen med de höjda taxeringsvärdena kräver dock andra mer kraftfulla åtgärder. Därför avvisar Kristdemokraterna förslaget.
Kristdemokraterna anser att systemet med statlig fastighetsskatt på sikt bör avvecklas. I stället bör kommunerna ges möjlighet att ta ut en avgift för täckande av kostnader för gatuunderhåll, brandförsvar och annan kommunal service kopplad till fastigheten.
Som ett första steg har Kristdemokraterna i motioner krävt att skatten sänks från 1,7 till 1,5 % av taxeringsvärdet. Vidare har Kristdemokraterna i sitt budgetalternativ för 1997 anslagit 500 miljoner för att lindra skatten, bl a att fastighetsskatten enbart ska beräknas på en tredjedel av markvärdet ovanför ett taxeringsvärde på 150.000 kronor. Vidare bör sambeskattningen av förmögenhet slopas. Dessa förslag innebär till skillnad från regeringens förslag en möjlighet att få bo kvar.
Begränsningsregeln
I propositionen föreslås att den nuvarande begränsningregeln ska behållas och utvidgas till att beräknas på hushållsnivå. Om skattebeloppet (statlig inkomstskatt, kommunal inkomstskatt samt förmögenhetsskatt) är högre än spärrbeloppet (60 % av beskattningsbar förvärvsinkomst och inkomst av kapital) ska nedsättning ske. Förmögenhetsskatten får dock inte sättas ned till lägre belopp än skatten på 50 % av den skattskyldiges beskattningsbara förmögenhet.
Det är väl känt att kombinationen fastighetsskatt och förmögenhetsskatt i många fall slår mycket hårt mot de skattskyldiga. För att något lindra dessa effekter bör regeringen överväga att även fastighetsskatten ska räknas in i skattebeloppet.
Regeringen skriver i propositionen att förslaget om att även lyfta in fastighetsskatten under begränsningsregeln skulle "leda till att reglerna blir ännu mer komplicerade". Denna argumentering är synnerligen svag. Att avvisa en lindring till förmån för inte minst pensionärer med mycket låga inkomster som bor i högt taxerade och obelånade villor med argumentet komplicerade regler är en mycket ihålig argumentation. Självklart skulle de berörda grupperna välkomna ett sådant förslag.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om arbetande kapital i näringsverksamhet,
2. att riksdagen beslutar att aktier på börsens A-lista tas upp till 75 % av noterat värde vid förmögenhetsbeskattningen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skattefrihet för huvuddelägare,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om aktier noterade i utlandet,
5. att riksdagen beslutar att ge regeringen i uppdrag att snarast möjligt lägga fram förslag om slopad sambeskattning av förmögenhet,
6. att riksdagen beslutar att fribeloppet i förmögenhetsbeskattningen skall vara 800 000 kr,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att fastighetsskatten skall räknas med i den s.k. begränsningsregeln.
Stockholm den 28 april 1997
Michael Stjernström (kd)
Ulf Björklund (kd) Dan Ericsson (kd) Rose-Marie Frebran (kd) Holger Gustafsson (kd) Göran Hägglund (kd) Mats Odell (kd)