Fisket är en viktig förutsättning för en levande skärgård. Det
är ett av skälen till att det är nödvändigt att stimulera en
livskraftig fiskenäring. Ett övergripande mål för
fiskeripolitiken måste vara en ansvarsfull hushållning med
fisketillgångarna bl.a. så att den biologiska mångfalden
bevaras. Andra viktiga mål är att verka för tillgång på fisk av
god kvalitet och utveckling av konkurrenskraftiga företag
inom fisket och vattenbruket.
Sverige deltar fullt ut i EU:s gemensamma fiskeripolitik från den 1 januari
1995. Den består av resurs-, marknads- och strukturpolitik. EU har slagit fast
mål och regler för den omstrukturering som pågår sedan 1994. Syftet är att
uppnå en varaktig balans mellan fiskeresurserna och deras nyttjande. EU-
stödet på fiskets område ges i huvudsak inom ramen för det strukturstöd som
kan hänföras till mål 5a, anpassningen av fiskerisektorns struktur. Det är
också enligt Kristdemokraternas mening angeläget att undersöka
möjligheterna att utnyttja EU:s stöd för landsbygdsutveckling, det s.k. 5b-
stödet, för fiskeberoende områden.
Skatteavdrag för
yrkesfiskare
På grund av kraftigt sjunkande marknadspriser, dåligt
torskfiske i Östersjön och höga investeringskostnader har en
stor utslagning av fiskeföretag ägt rum under senare år.
Det svenska fisket verkar på en internationell marknad, där fiskefartygen
landar och säljer fisk i ett flertal länder. Konkurrensen blir därför hård.
Sveriges bristande tillträde till Nordsjön innebär i sig en konkurrensnackdel i
förhållande till Norge och Danmark. Läget förvärras ytterligare av dessa
länders gynnsammare skattevillkor, med särskilda skatteavdrag för
yrkesfiskare. Det svenska fisket måste därför få likvärdiga villkor med sina
konkurrentländer.
Danmark antog den 19 december 1992 en lag om särskilt skatteavdrag för
yrkesfiskare. Lagen har godkänts av EU-kommissionen. Licensierade danska
yrkesfiskare har rätt till ett skatteavdrag på 190 DKK per påbörjad havsdag
med minst 12 timmars varaktighet. Skatteavdraget får maximalt uppgå till
41 800 DKK per år. Det norska skatteavdraget liknar det danska men ligger
på en ännu högre nivå.
Det danska och det norska skatteavdraget grundar sig på den
välfärdsförlust som yrkesfisket innebär. Långa frånvaroperioder från hemmet,
med fiske i bl.a. olika utländska zoner, innebär att yrkesfiskarna i ringa
utsträckning kan utnyttja den sociala service som ställs till skattebetalarnas
förfogande.
Utredningen kring skattevillkoren för svenska yrkesfiskare måste få till
resultat att svenska fiskare får jämbördiga villkor med yrkesfiskare i de
nordiska grannländerna.
Annars kommer alltfler svenska fiskare att slås ut i den allt hårdare
konkurrensen. Det svenska yrkesfisket utgör en viktig näring i Sverige, inte
minst i kustregionerna. Det bör uppmärksammas att det blivit allt svårare att
rekrytera ungdomar till yrket, beroende på krävande arbetsförhållanden samt
låga och osäkra inkomster. Det kan inte ligga i svenskt intresse att
fiskenäringen krymper i Sverige och alltmer tas över av våra grannländer,
som har en avsevärt bättre tillgång till fiskevatten och dessutom mycket
bättre skattevillkor. Att stimulera fiskenäringen genom att skapa rimliga
skattevillkor är ett måste. Det är angeläget att dessa åtgärder nu vidtas för
att
undvika att många yrkesfiskare drivs ut i arbetslöshet. Påpekas bör också att
skatteutskottet har anmodat regeringen att framlägga förslag i frågan om
skatteavdrag för yrkesfiskare.
Utjämningskassa
Fiskeinkomsterna varierar starkt mellan olika år på grund av
olika stora fångstmängder. Den stora variationen i inkomst är
ett problem för yrkesfiskarna. En rimlig kompensation vore
därför att fiskarna fick möjlighet till avsättningar mellan
olika år enligt den modell som råder för skogsbruket, det s.k.
skogskontot.
Regler för "grön diesel"
Fartyg som är klassade som skepp, d.v.s. längre än 12 meter,
har rätt att använda s.k. grön diesel och därmed erhålla den
skatterabatt som följer med denna. Fartyg under denna
storlek har inte denna möjlighet. Detta skapar ojämlikheter
ur konkurrenssynpunkt mellan fiskebåtar som används
yrkesmässigt. Fiskebåtar under 12 meter kan ges denna
rättighet i efterskott. Detta innebär dock att dessa
yrkesfiskare måste lägga ut stora summor i förväg, med de
likviditetsproblem detta kan medföra. Det är rimligt att alla
fiskebåtar, som används yrkesmässigt, ges samma villkor.
Därför bör också fiskebåtar under 12 meter ges rätt att
använda grön diesel.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om möjligheten att utnyttja EU:s stöd för landsbygdsutveckling, 5b-
stöd, för fiskeberoende områden,1
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om nödvändigheten av jämlika skattevillkor för svenska fiskare i
förhållande till fiskare i konkurrentländerna,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att inrätta ett fiskekonto i utjämnande syfte, liknande det s.k.
skogskontot,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om jämbördiga villkor för fiskebåtar som används yrkesmässigt så att
även båtar under 12 meter ges rätt att använda grön diesel.
Stockholm den 7 oktober 1996
Ingrid Näslund (kd)
Åke Carnerö (kd)
Chatrine Pålsson (kd)
Dan Ericsson (kd)