Kristdemokratiska
utgångspunkter för
skattepolitiken
Kristdemokratisk ekonomisk politik tar utifrån
förvaltarskapstanken sin utgångspunkt i en social och
ekologisk marknadsekonomi och eftersträvar utveckling och
stabilitet i samhällsekonomin. En väl fungerande marknads-
ekonomi bygger på ett samhälle med en grundläggande etisk
samsyn och förutsätter stabila spelregler.
Marknadsekonomins civilrättsliga grundval är frivilliga, ofta
informella, avtal mellan självständiga aktörer. Hederlighet
och personligt ansvarstagande är viktiga fundament. Detta
underlättar ekonomins funktionssätt genom att det sänker
transaktionskostnaderna och därmed leder till ökad
effektivitet i ekonomin.
Marknadsekonomin är i sig inte tillräcklig för att skapa det goda samhället.
Den måste bygga på förvaltarskapets principer. Den kristna förvaltarskaps-
tanken betonar människans personliga och kollektiva ansvar för sig själv,
sina medmänniskor, efterkommande generationer, samt för den fysiska livs-
miljön. Marknadsekonomin måste styras av ett ekologiskt ansvarstagande.
Det måste också avspegla sig i skattepolitiken.
En fri marknadsekonomi kan aldrig av sig själv skapa en acceptabel
inkomstfördelning. Därför är det nödvändigt att utveckla system såväl inom
ett land som mellan länder för att åstadkomma resursöverföringar för en
jämnare inkomstfördelning. Skattepolitiken är ett viktigt instrument för detta.
En målsättning för kristdemokratisk ekonomisk politik är att skapa
förutsättningar för nya jobb och en långsiktigt hållbar ekonomisk utveckling.
Skatternas omfattning och utformning måste stödja en sådan utveckling. En
ökad sysselsättning är en förutsättning för att minska det resursslöseri som
den alltför höga arbetslösheten innebär. Dessutom förstärker det
skatteunderlaget och minskar de offentliga utgifterna. Därmed skapas ökade
möjligheter att förstärka välfärden, vård, social omsorg och åstadkomma en
rättvis fördelning.
Ett gott samhälle byggs utifrån en marknadsekonomi baserad på etiska
principer och styrd av sociala och ekologiska hänsyn. Kristdemokraterna
eftersträvar en ekologisk och social marknadsekonomi, vilket får
konsekvenser för den skattepolitik vi vill föra.
Skatternas
samhällsekonomiska
verkningar
Både teoretiskt och empiriskt kan exempel ges på hur skatter
snedvrider resursanvändningen och minskar effektiviteten i
ekonomin. Hur skadliga skatterna är för tillväxten beror på
hur de tas ut och för vilka ändamål de används. Skatter kan
konstrueras så att de ger olika stora effekter på
skattebetalarnas beteende. Ju större det totala skatteuttaget är
desto svårare blir det att undvika snedvridande effekter.
Ett centralt begrepp i skattedebatten är de s.k. skattekilarna. Innebörden av
detta begrepp är att skatter driver in "kilar" mellan den ersättning som en part
betalar en annan part för en vara eller tjänst och vad den andra parten får ut.
Exempelvis är arbetsgivarens kostnad för en arbetsinsats 2,5 gånger högre än
den lön arbetstagaren får ut netto. Det konsumenten betalar i butiken för en
vara överstiger väsentligt den summa säljaren får. Resultatet av detta blir att
en inte oväsentlig del utbyte av varor och tjänster inte kommer till stånd trots
att de skulle vara till gagn för såväl de inblandade parterna som
samhällsekonomin i stort. Det innebär en välfärdsförlust om inte använd-
ningen av de skattemedel som tas in har fördelar som uppväger dessa nack-
delar.
Tillväxtproblemen under 1970-talet, som bland annat förklarades av fel-
aktigt utformade skattesystem, ledde till att flera skattereformer genomfördes
under 80-talet inom OECD-området i syfte att förbättra resursanvändningen.
Så skedde även i Sverige - först i mindre skala 1983 och 1984 och sedan i
och med den stora skattereformen 1990. Två uttalade ambitioner med skatte-
reformen 1990 var att främja arbete och sparande.
Den svenska utvecklingen
Sverige har fortfarande ett av världens högsta skattetryck, ca
52 % av BNP. Historiskt sett har det höga svenska
skattetrycket, och utformningen av skattesystemet, lett till
svag produktivitetsutveckling, blygsamt nyföretagande och
lågt intresse att satsa riskvilligt kapital i svenska företag.
Skattereformen, tillsammans med en rad strategiska
skattesänkningar som genomfördes under
fyrklöverregeringen, förbättrade situationen för företagande
och sparande. De massiva skattehöjningar som den
socialdemokratiska regeringen i rask takt drivit igenom efter
valet går dock i rakt motsatt riktning.
Expansionen av de offentliga utgifterna under de senaste decennierna
krävde ett högt och stigande skattetryck. De höga marginalskatterna minska-
de arbetsutbud och sparande. Företagsbeskattningen motverkade i viktiga
avseenden dynamik och utveckling i näringslivet.
Kombinationen av en internationell högkonjunktur och devalverings-
politiken i början av 1980-talet gav ett felaktigt intryck av att de ekonomiska
problemen var lösta. Under den långvariga högkonjunkturen på 1980-talet
borde finanspolitiken varit stark och statens finanser uppvisat stora över-
skott. Så var ej fallet. I själva verket kan man uttrycka det som att Sverige
hade en "dold" arbetslöshet som var betydligt högre än den redovisade.
Avregleringen av kreditmarknaden före skattereformen i kombination med
en redan hög inflation ledde till ett drivhusklimat där det blev lönsammare att
låna än att spara. Den förda politiken medförde en extremt hög privat
konsumtion på konstlad väg. På kort sikt dolde den obalanserna i de offent-
liga finanserna och de höga skatternas skadliga inverkan på samhällsekono-
min genom bland annat onormalt stora momsintäkter.
Dessa skevheter ledde till en kraftigt minskad produktion, vilket också
medfört en stigande arbetslöshet. Den offentliga sektorns utgifter på grund
av arbetslösheten har ökat samtidigt som inkomsterna minskat. Underskottet
i den offentliga sektorn har ökat kraftigt.
Mål för en kristdemokratisk
skattepolitik
Huvuduppgiften
Skattepolitikens huvuduppgift är att finansiera offentlig
verksamhet. Utifrån de i avsnitt 1 redovisade
kristdemokratiska utgångspunkterna för skattepolitiken är
den också ett viktigt instrument för att uppnå mål som full
sysselsättning, stabil och uthållig tillväxt, rättvis
fördelningspolitik, god miljö och hushållning med
naturresurser. Skattepolitik får inte bara vara att på ett enkelt
sätt tillföra statskassan inkomster, utan den måste vila på en
ideologisk helhetssyn. Samtidigt måste skatterna ha en
utformning som gör att de får en bred acceptans och inte
leder till skatteundandragande och bristande skattemoral.
Skattesystemet måste också vara utformat så att dess
negativa effekter på samhällsekonomin blir så små som
möjligt.
Förebygg målkonflikter
Vid utformningen av skattepolitiken kan olika målkonflikter
uppstå. Exempelvis kan en skattesänkning för företag te sig
orättvis om man samtidigt höjer t.ex. bensinskatten, något
som ska betalas av hushåll med lägre inkomster. Då är det
viktigt att ha ett mer långsiktigt perspektiv och fråga sig om
inte skattesänkningen för företagen i sin tur kan medföra
ökade investeringar, nya jobb tillkommer, vilket i sin tur
genererar nya skatteinkomster och minskade kostnader för
arbetslöshet vilket på längre sikt innebär att utrymme skapas
att sänka det totala skattetrycket.
En annan vanlig målkonflikt vid utformningen av skattesystemet är å ena
sidan kravet på en rättvis beskattning och å andra sidan kravet på enkelhet,
likformighet och begriplighet. Ett högt skattetryck i kombination med
krångliga regler riskerar att urgröpa förtroendet för skattesystemet och
urholkar därmed också skattemoralen.
En viktig uppgift för kristdemokratisk skattepolitik är att verka för ett
skattesystem som så långt som möjligt är långsiktigt stabilt, är någorlunda
enkelt, främjar en god ekonomisk utveckling och därmed minskar
målkonflikter och en urholkad skattemoral.
Successivt sänkt skattetryck
Det svenska skattetrycket måste sänkas. Skatterna får dock
inte sänkas så att det rubbar den samhällsekonomiska
balansen eller leder till problem med finansieringen av en
god utbildning, vård och omsorg. Skattetrycket bör inte
överstiga 50 % av BNP och på längre sikt måste skatterna
sänkas under denna nivå. I samband med en skatteväxling
där skatter på arbete växlas mot skatter på energi,
miljöfarliga utsläpp och ändliga naturresurser kan successivt
krympande miljöskattebaser på ett naturligt sätt bidra till en
sänkning av skattetrycket.
Europaperspektivet
Med en fri gränshandel och fri rörlighet av varor, tjänster,
personer och kapital är det inte möjligt att hålla en väsentligt
högre eller annorlunda skattestruktur än i grannländerna.
Mervärdesskatten
Inom Europeiska unionen, EU, pågår ett intensivt arbete med
ett system för mervärdesskatten som kan ersätta den
nuvarande övergångsordningen. Som en första åtgärd har
kommissionen föreslagit att en ram på mellan 15 och 25
procent ska gälla under åren 1997 och 1998 för att förhindra
att skillnaderna mellan medlemsländerna ökar. Ett system
med ursprungsmärkning skulle aktualisera frågan om ett
clearingförfarande mellan länderna för att säkerställa de
nationella skatteunderlagen. Ytterligare frågor på
mervärdesskatteområdet gäller skatteplikten för guld och
skattesatserna för vissa jordbruksvaror med låga skattesatser.
Vidare har frågan om en lägre mervärdesskatt på tjänster
tagits upp i olika sammanhang.
Kommissionen har under våren 1996 presenterat en promemoria om
harmonisering på skatteområdet. Kravet på enhälliga skattebeslut och den
splittrade behandlingen av skattefrågor har gjort det svårt att få till stånd en
harmonisering. Aktuella frågor gäller bland annat synen på skattekonkurrens
mellan länderna, subsidiaritetsprincipens tillämpning på skatteområdet och
risken för att medlemsländerna förlorar sin suveränitet i en allt mer global
ekonomi.
Inom EU:s regeringskonferens diskuteras bland annat en övergång till
majoritetsbeslut när det gäller skatter på miljöområdet. Kristdemokraterna
anser att det är ett starkt svenskt intresse att övergå till majoritetsbeslut på
detta område, bland annat därför att det skulle förbättra möjligheterna att få
till stånd en gemensam minimiskattesats på koldioxidutsläpp. Detta skulle
vara ett avgörande steg mot en miljövänligare utveckling i Europa. Eftersom
Sverige redan har miljöskatter skulle en europeisk miniminivå för koldioxid
samtidigt förbättra svenska företags konkurrenssituation.
Punktskatterna
De punktskatter som har harmoniserats inom EU har med
gränshandel att göra. De skatter som har harmoniserats gäller
för tobak, olja och alkoholprodukter. De grundläggande
principerna är att produkterna ska beskattas där de
konsumeras och att underlätta rörlighet.
De mineraloljor som omfattas av harmoniseringen är de som används som
motorbränsle och för uppvärmning. Det finns dock ett 70-tal olika undantag
från mineraloljedirektivet. Kommissionen vill tidsbegränsa alla undantagen
och införa minimiregler.
Punktskatterna i EU:s medlemsländer har harmoniserats i mindre grad än
mervärdesskatterna. Olikheterna (skattesatser utöver miniminivå för de tre
huvudgrupperna tobak, olja och alkoholprodukter) beskär i hög grad
medlemsländernas skattepolitiska handlingsfrihet. Varje gång en medlems-
stat höjer en viss punktskatt måste den beakta att produktion och skatte-
intäkter riskerar att förloras till grannländer som har en lägre skattesats för
samma produkt eller till konkurrerande produkter.
Kristdemokraterna anser att punktskatter på alkohol och tobak ska höjas
minst i takt med inflationen.
En annan viktig fråga som rör alkoholprodukter och EU är gemenskapens
regler för införsel av alkohol till Sverige. I förhandlingen om medlemskap i
EU fick Sverige, Danmark och Finland en rättighet att ha mer restriktiva
regler för införsel av bland annat alkoholdrycker än medlemsstaterna i övrigt.
Kommissionen anser att detta undantag ska upphöra den 1/1 1997. Förhand-
lingar om fortsättningen pågår mellan Sverige och EU. Kristdemokraterna
anser att Sverige ska hävda ett fortsatt undantag.
Energiskatter
Energibeskattningen ska utformas så att miljöbelastande
energislag beskattas hårdast medan introduktionen av
miljövänliga och förnybara energislag premieras.
En skatteväxling ska eftersträvas där skatten på arbete sänks samtidigt som
skatten på energi, miljöfarliga utsläpp och ändliga naturresurser höjs.
Inom EU:s medlemsstater som helhet har den direkta skattesatsen för
lönearbetande arbetskraft ökat med ungefär en femtedel under åren 1980 och
1993 medan motsvarande indikator för andra produktionsfaktorer -
huvudsakligen egenanställd arbetskraft och kapital - minskade med mer än
en tiondel. Det innebär att skattebördan har förskjutits mot det mindre rörliga
beskattningsunderlaget - arbetskraften - så att det har varit möjligt att
återvinna den skatt som förlorats genom urholkningen av de andra mer
rörliga beskattningsunderlagen.
Det finns skäl att sänka beskattningen på arbetskraft i syfte att främja
sysselsättningen inom medlemsstaterna. Att reducera skattebördan för arbets-
kraften skulle i viss mån kunna vara självfinansierande. Men för att undvika
ökade budgetunderskott har medlemsstaterna genom skatteomstruktureringar
prioriterat behovet att finansiera nettokostnaderna av skattereduceringen på
arbetskraft, antingen genom utnyttjande av alternativa inkomstkällor eller
utgiftsneddragningar. Alternativa beskattningsformer är till exempel nya eller
höjda miljö- och energiskatter.
Under en längre tid har inom EU pågått ett arbete som syftar till gemen-
samma bestämmelser om koldioxidskatt. Olika förslag har diskuterats under
åren. Senast har kommissionen i maj 1995 presenterat ett reviderat
direktivförslag. Inom ramen för en gemensam beskattningsstruktur skulle
varje land fritt få bestämma om skattenivån, med möjlighet att sätta ned
denna till noll. Förslaget har diskuterats i rådet under 1995. Under våren
1996 har rådet uppmanat kommissionen att komma med ett nytt förslag på
hur energi ska beskattas så att det bidrar till att minska utsläppet av
koldioxid. Kristdemokraterna driver sedan länge kravet på att den svenska
regeringen ska verka för en europeisk miniminivå för koldioxidskatt.
Aktuella kristdemokratiska ställningstaganden
För fler jobb i små företag
Beskattning av riskvilligt kapital
Skattereduktionen för riskkapitalinvesteringar är ett sätt att få
fram privat riskkapital med den större risk det innebär att
köpa aktier i små, onoterade företag och kravet att binda sin
investering i fem år.
Vi beräknar kostnaden till 900 miljoner kronor 1997 och därefter 1 000
miljoner kronor per år.
Dubbelbeskattningen bort
Riskkapitalförsörjningen är ett av huvudproblemen för
mindre och medelstora företag. Kristdemokraterna föreslår
därför att dubbelbeskattningen på riskkapital avskaffas i två
steg. 1997 sänks utdelningsskatten till 15 procent för att från
och med 1998 helt avskaffas. Därmed uppnås likvärdiga
villkor mellan riskfritt sparande i bank och risksparande i
aktiebolag. Inkomsterna minskar 1997 med 3 250 miljoner
kronor och 3 000 miljoner kronor 1998 och de följande åren.
Royaltyskatt bort
Innovationsklimatet måste förbättras. Sverige har en
onormalt stor export av patent och uppfinningar som istället
exploateras i andra länder. Kristdemokraterna vill öka
exploatering och produktion av patent och uppfinningar i
Sverige och föreslår därför att royaltyinkomster befrias från
skatt de två första åren. Beräknat inkomstbortfall 50 miljoner
kronor.
Återgång till tidigare
momsredovisningsperioder
En åtgärd som vittnar om bristande förståelse för
företagandets villkor är beslutet att tidigarelägga
redovisnings- och betaltidpunkterna för moms från den 5:e i
andra månaden till den 20:e i månaden efter
redovisningsperioden. Åtgärden försämrar företagens
likviditet. Det måste dessutom anses principiellt felaktigt att
man ska betala moms för varor eller tjänster innan man själv
fått betalt av kunderna. Den nu föreslagna återställaren av
momsperioden gäller endast för företag med en
årsomsättning under 40 miljoner kronor. Vi föreslår en
återgång för samtliga företag till de tidigare reglerna för
momsinbetalning. Månadsredovisningen accepteras.
Inkomsterna beräknas minska med 140 miljoner kronor
1997, 280 miljoner kronor 1998 och 420 miljoner kronor
1999.
För fler jobb i
tjänstesektorn
Hemtjänst
Tjänstesektorn bedöms vara den stora framtida
tillväxtsektorn. Försäljningen av tjänster kommer i framtiden
få ett allt större utrymme i relation till varuproduktion- och
försäljning. För att detta skall ske måste den ekonomiska
diskriminering som idag finns av tjänsteföretag minska.
Diskrimineringen består i att arbete idag generellt beskattas
hårdare än kapital. Tjänsteföretagen har allmänt varit högre
beskattade än industriföretagen under senare år. Stimulanser
för att påskynda utvecklingen av antalet tjänsteföretag skulle
få stora effekter på antalet nya jobb. Ett ökat utrymme för
tjänstesektorn är angeläget också ur
resurshushållningssynpunkt.
Cirka 45 procent av allt arbete som utförs sker i hemmen. Hushållssektorn
har alltså en stor potential vad gäller nya jobb. Genom de höga så kallade
skattekilarna är den vita marknaden för denna typ av hushållstjänster i stort
sett utplånad. Svartjobben inom sektorn är dock mycket omfattande.
Vi vill, som en första åtgärd, genom direkta statliga bidrag stimulera vissa
tjänster till hushållen enligt den modell som permanentats i Danmark. Syftet
är att alla hushåll skall ha råd att köpa tjänster, exempelvis städning, tvätt
och trädgårdsarbete. I denna modell med direkt statligt bidrag skulle vi också
vilja inbegripa privat barnomsorg och hälsovård. En sådan inriktning skulle
medföra ökad konkurrens inom ett område som idag domineras av
kommunal verksamhet. Kostnaden för staten är beräknad till 300 miljoner
1997, 600 miljoner 1998 och 900 miljoner 1999.
Skattereduktion på byggnadsarbete
på bostadshus (ROT) m.m.
Kristdemokraterna har i många sammanhang lyft fram
behovet av att stimulera hushållens köp av renoverings-,
underhålls- och reparationsarbeten. I jämförelse med
regeringen vill vi dock se en bredare bas för
stimulansåtgärder. Vi vill även ha en högre subventionsgrad
än den regeringen föreslår i föreliggande proposition. Vår
målsättning är att eliminera de skattekilar som gör det näst
intill omöjligt för privatpersoner att köpa tjänster.
En ytterligare skillnad mellan vårt förslag och regeringens är den
tidsmässiga omfattningen och motivet för stimulansåtgärden. Regeringen är
tydlig i att betona att detta är en konjunkturåtgärd i syfte att tillfälligt
sänka
arbetslösheten i en viss bransch. Vi för vår del menar att hushållssektorn har
en stor potential som en framtida stor och arbetskraftsintensiv bransch.
Förutsättningen för att denna näring skall växa sig stor och bli bestående är
att reglerna får gälla permanent. Vi har i vårt budgetalternativ för åren 1997
till och med 1999 finansierat ett minskat skattebortfall med 2 000 miljoner
kronor utöver regeringens förslag för 1997, 2 500 miljoner kronor utöver
regeringens förslag för 1998 och 4 000 miljoner kronor mer än regeringens
förslag för 1999.
Vi vill, förutom husrenoveringar av olika slag, i detta också inbegripa
bilreparationer, större trädgårdsarbeten av anläggningskaraktär och olika
installationsarbeten av till exempel vitvaror och datorer.
För att ett hushåll skall välja att anlita någon med möjligheten till
skattereduktion så måste denna reduktion vara så stor att det lönar sig bättre
att köpa tjänsten än att utföra arbetet själv eller köpa tjänsten svart. Vi
föreslår av detta skäl att skattereduktionen för ROT-åtgärder inom
hushållssektorn skall vara 60 procent av arbetskostnaden, dock högst 30 000
kr per år. Därmed kan skattekilen för de flesta personer elimineras.
Skattebefrielse för individuella
kompetensutvecklingskonton
Ökad personlig kompetens är helt avgörande för att Sverige
ska kunna hävda sig på världsmarknaden med höga löner. Vi
ska inte konkurrera med enkla produkter som kan framställas
i andra länder. Istället är det genom en hög utbildningsnivå
och avancerade produkter som Sverige kan ligga i
utvecklingens framkant. Kompetens omfattar förutom
formell utbildning också erfarenheter, praktiska färdigheter,
personligt kontaktnät, personlighet och attityder.
Det bör vara ett gemensamt intresse för arbetsgivare och varje anställd i
företaget att utveckla medarbetares kompetens för att utveckla såväl företaget
som den enskildes personliga kvalifikationer. Avdragsrätt föreligger idag för
utbildning som arbetsgivaren initierar och betalar.
Kristdemokraterna anser att skattelagstiftningen bör medge möjlighet att
med full avdragsrätt föra upp medel på ett för arbetsgivaren och den enskilde
gemensamt kompetensutvecklingskonto. De belopp som genom förhandling
förs upp på kontot skall enbart kunna användas för den enskildes egen
kompetensutveckling. Med denna möjlighet är vi övertygade om att det
gemensamma ansvaret och den individuella drivkraften skulle gynna alla
parter. Kostnaden är beräknad till 300 miljoner kronor 1997, 500 miljoner
kronor 1998 och 700 miljoner kronor 1999.
Skatteväxling för miljön
Skatteväxling för miljön och jobben
Skatteväxling innebär sänkta skatter på arbete och höjda
skatter på miljöfarliga utsläpp och ändliga resurser. Priset på
arbete är högt i Sverige. Det gäller inkomstskatter,
arbetsgivaravgifter och moms på varor och tjänster.
Samtidigt är kostnaden för att belasta miljön med
miljöfarliga utsläpp relativt låg. Skatteväxlingsmodellen vill
ta tillvara båda dessa fenomen samtidigt. Genom att växla
skatt på arbete mot skatt på miljöbelastning kan två viktiga
mål nås samtidigt - ökad efterfrågan på arbetskraft och
minskad miljöbelastning.
Avfallsskatt
För att åstadkomma en anpassning till kretsloppsprincipen
föreslår vi att en avfallsskatt införs enligt
Avfallsskatteutredningens tidigare presenterade förslag.
Inkomstförstärkningen blir 1 650 miljoner kronor per år
under perioden.
Skatt på kärnkraft
Den avreglerade elmarknaden i kombination med en relativt
fri nordisk elmarknad innebär att man vid förändring av
produktionsskatterna på elektrisk kraft har fler hänsyn att ta
än tidigare. Effekten av ensidiga skatteökningar kan bli mer
av import av exempelvis fossilbränslebaserad
kraftproduktion. Ett högre skatteuttag på kärnkraftsbaserad
elproduktion ligger dock i linje med strävan att långsiktigt ge
en riktigare prisbild när det gäller kraftproduktion. Den
sänkning av skatten på kärnkraftsproducerad el som
regeringen nu föreslår avvisas. Intäkterna beräknas till 290
miljoner kronor per år.
Beskattning av arbete
Värnskatten bort
Skattesystemet måste ge incitament för arbete. Principen om
lika lön för lika arbete får inte via skatte- och
bidragssystemen resultera i principen om lika inkomst
oavsett om man arbetar eller ej. Skattereformens mål om
enkelhet och en maximal marginalskatt om 50 procent måste
fortsatt gälla. Den statliga skatten ska därför uppgå till 20
procent och den så kallade värnskatten därmed slopas.
Införandet av värnskatten är ett allvarlig brott mot
skattereformen. Något tydligt besked om hur regeringen
tänker sig att hantera värnskatten ges inte i
budgetpropositionen.
Värnskatten skulle enligt regeringspartiet bidra till att minska
arbetslösheten men Socialdemokraterna har bevisligen totalt misslyckats med
att få ned arbetslösheten. Pengarna från värnskatten går inte direkt till de
arbetslösa. De kan fritt användas av politiker till de områden som de anser är
viktiga för stunden. Detta är ytterligare ett bevis på att det inte är någon bra
idé att försöka "öronmärka" skatter.
Kristdemokraterna vill istället för värnskatten slopa grundavdraget vid den
statliga beskattningen. Detta höjer inte marginalskatterna men sänker
skattetrycket med netto 2,5 miljarder år 1997 och 1998.
Nej till höjd marginalskatt
Regeringen föreslår en begränsad uppjustering av
skiktgränsen vilket innebär att skiktgränsen för statlig
inkomstskatt förblir oförändrad, 209 100 kronor, även 1997.
Detta medför att ca 60 000 personer ytterligare kommer att
betala statlig skatt, samtidigt som de som redan nu befinner
sig över gränsen måste betala mer än idag. Tusentals
arbetstagare, främst tjänstemän med måttliga inkomster,
kommer nu att få betala statlig skatt, samtidigt som personer
som redan nu ligger över gränsen får en minskad disponibel
inkomst. Detta kommer att leda till en minskning av
arbetsutbudet vilket är negativt för den svenska ekonomin,
oavsett om vi befinner oss i en tid av arbetslöshet eller ej.
Både förslaget om bibehållen skiktgräns och det faktum att
värnskatten uppenbarligen kommer att permanentas går stick
i stäv med skattereformen. Effekterna av en bibehållen statlig
skatt om 25 procent kan komma att påverka den svenska
ekonomin mycket negativt. Kristdemokraterna avvisar
regeringens förslag att frysa skiktgränsen för statlig
inkomstskatt. Statens intäkter minskar med ca 900 miljoner
kronor 1997.
Egenavgifter
Egenavgifter bör användas för att finansiera delar av
exempelvis sjuk- och arbetslöshetsförsäkring. Det är dock
av stor betydelse att effekterna ur fördelningspolitisk
synvinkel belyses av det samlade uttaget av kommunalskatt,
statlig skatt och egenavgifter. Egenavgifterna är mer
kännbara för personer som har lägre inkomst p.g.a. en lägre
avdragseffekt.
De mycket kraftiga höjningar av egenavgifter som den socialdemokratiska
regeringen föreslagit fram till 1998 innebär också att kommunernas och
landstingens skattebaser krymper. Kommunerna förlorar skatteintäkter i
storleksordningen 7 000 miljoner kronor beroende på att egenavgifterna är
avdragsgilla. Även dessa effekter måste beaktas vid höjning av
egenavgifterna. Kristdemokraterna avvisar en procentenhet av egenavgifts-
höjningen 1997. Dessutom vill vi sänka egenavgifterna med ytterligare en
halv procentenhet. Detta innebär att kommunsektorns skatteintäkter ökar
med ca 3 500 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. Kostnaden
för staten beräknas uppgå till 7 050 miljoner kronor per år. Kristdemo-
kraternas syn på egenavgifterna utvecklas närmare i en separat motion.
Kapitalbeskattning
Ett av de grundläggande problemen i svensk ekonomi har
varit det negativa enskilda sparandet. Trenden har nu vänt
men fortfarande finns all anledning att lyfta fram sparandets
etik i den ekonomiska debatten. Skatteregler och lagstiftning
måste stimulera sparande. En minimimålsättning är att
sparandet kan resultera i en real avkastning även efter skatt.
Villkoren för sparande får inte försvåra för sparkapitalet att
kanaliseras till företagssektorn för att nyttiggöras till
investeringar i näringslivet.
Arvs- och gåvoskatt
En översyn bör göras av arvs- och gåvoskattereglerna. Det är
rimligt att företagsförmögenhet (arbetande kapital) i princip
undantas från arvs- och gåvoskatt för att kunna hålla samman
familjeföretag vid generationsskiften.
Minskad förmögenhetsskatt på aktier
Höjningen av förmögenhetsskatten på risksparande genom
att beräkningsunderlaget för noterade aktier skall höjas från
75 till 100 procent avvisas. Effekterna blir minskat svenskt
enskilt aktieägande och ökat kollektivt, institutionellt
ägande. Minskade inkomster beräknas till ca 400 miljoner
kronor per år under perioden.
Slopad sambeskattning på
förmögenhet
Sambeskattning av förmögenhet är det enda kvarvarande
momentet av sambeskattning som finns i nuvarande
skattesystem. Förmögenhetsskatten är 1,5 % på den del av
den beskattningsbara förmögenheten som överstiger 800 000
kronor. Den skattepliktiga förmögenheten beräknas bl a
gemensamt för makar som sammanbott större delen av
beskattningsåret. Med makar jämställs de som utan att vara
gifta bor tillsammans och har eller har haft barn eller tidigare
varit gifta med varandra. Detta innebär att samboende utan
barn inte sambeskattas.
I praktiken innebär detta att två personer eller t ex ett samboende par utan
barn kan förlora flera tusen kronor per år om de gifter sig. Detta är
oacceptabelt. Makar och samboende måste beskattas lika när det gäller
förmögenhet. Riksskatteverket anser i sin rapport "Förslag till förenklingar i
skattelagstiftningen" (RSV Rapport 1995:10) att ett slopande av
sambeskattningen av familjs förmögenhet skulle "vara till stor fördel och
innebära avsevärda förenklingar i de tekniska systemen". Kristdemokraterna
anser att sambeskattningen av förmögenhet omedelbart ska slopas.
Kostnaden är ca 150 miljoner kronor per år.
Höjd avdragsrätt på
pensionssparande
Sparandet framställs ibland - inte minst av företrädare för
regeringen - som ett betydande problem och en av orsakerna
till djupet i den ekonomiska krisen och den höga
arbetslösheten. Detta är ett i grunden felaktigt synsätt.
Individuellt sparande är en nödvändighet som statsmakterna
på olika sätt ska premiera.
Sparandenivån i Sverige har legat extremt lågt. Det privata sparandet har
under senare år ökat, men ligger fortfarande inte särskilt högt, internationellt
sett. Att spara i Sverige missgynnas av de skatteregler vi har. Under denna
mandatperiod har regeringen på olika sätt visat sin inställning till sparande
genom ytterligare skattehöjningar på olika former av sparande.
Vår uppfattning är att det fordras ett individuellt sparande på en hög nivå
för att ge den enskilde individen ett större handlingsutrymme och en
ekonomisk buffert för oförutsedda händelser.
De olika socialförsäkringssystemen är så generella att det inte går att i
dessa täcka in alla individuella önskemål. Därför bör enskilda få möjlighet
att genom långsiktigt sparande gardera sig mot inkomstbortfall eller för att
göra en större investering. Möjligheten till enskilt långsiktigt sparande var
också en förutsättning på vilken pensionsuppgörelsen vilar. Utan eget
sparande blir de enskilda helt beroende av staten för sin trygghet vid
sjukdom och ålderdom.
Staten och kommunerna tillhör dem som förlorar om det enskilda
sparandet minskar, då den enskildes kapacitet att klara oförutsedda utgifter
minskar.
Tillgången till riskkapital säkras genom ett högt sparande. En minskning
av det inhemska långsiktiga kapitalet drabbar både svensk företagsamhet och
staten med behov att placera omfattande lån.
Kristdemokraterna föreslår lägre beskattning på pensionssparande genom
en höjning av avdragsrätten. För detta vill vi disponera 900 miljoner kronor
per år i statsbudgeten.
Punktskatter
Punktskatter på alkohol, tobak,
bensin etc
Punktskatter på alkohol, tobak, bensin etc ska höjas minst i
takt med inflationen i enlighet med det beslut som togs under
förra mandatperioden. Priset och tillgängligheten är de
viktigaste parametrarna för att uppfylla WHO:s mål till år
2000.
Vin och sprit ska inte subventioneras
Av förenklingsskäl anser regeringen sedan tidigare att även
vin och sprit kan ingå i avdragsramen vid
företagsrepresentation. Regeringens motivering är mycket
tunn i jämförelse med ambitionerna på det alkoholpolitiska
området att minska konsumtionen av alkohol i Sverige med
25 procent fram till år 2000. Detta mål har av regering och
riksdag ansetts så centralt och så viktigt att man ställt sig
bakom den handlingsplan ett antal berörda myndigheter
utarbetat. Kristdemokraternas uppfattning är att staten inte
ska subventionera alkoholkonsumtion. Frånvaron av alkohol
i arbetet bör istället vara ett särskilt viktigt delmål i arbetet
för att begränsa alkoholkonsumtionen. Reglerna om att inte
inberäkna alkohol i avdragen för representation har lång
tradition i Sverige och bör värnas. Både arbetsgivare och
restaurangbranschen är vana vid nuvarande rutiner.
Var tredje sjuksäng upptas i dag av människor med alkohol- och
tobaksskador. Sjukvårdens resurser minskar och kvaliteten på vården hotas.
Sjukvården behöver inte ökad belastning och mer kostnader utan tvärtom
ökade finansiella resurser. Målet att minska alkoholkonsumtionen måste stå
fast, med hänsyn både till enskilda människors välbefinnande och
finansiering av den övriga icke alkoholrelaterade sjukvården.
Nej till sänkt skatt på starköl
Kristdemokraterna kan inte acceptera regeringens förslag att
sänka skatten och därmed priset på starköl i Sverige.
Svensk alkoholpolitik har som mål att minska totalkonsumtionen av
alkohol med 25 % till år 2000. De åtgärder som hittills omfattar en politisk
majoritet i Sverige är att utnyttja prisinstrumentet och att begränsa
tillgängligheten.
Med dessa utgångspunkter förhandlade Sverige fram undantagsregler för
införsel av alkohol till Sverige från andra EU-länder. Undantagen som
ifrågasätts av EU-kommissionen vilar på sociala och hälsopolitiska motiv,
och därmed behovet att hålla nere och sänka totalkonsumtionen.
Om regeringen kan tänka sig att sänka skatten på starköl och därmed bidra
till en ökad försäljning inte bara i södra Sverige utan också i alla övriga
delar
av landet, så försvagar man allvarligt sin argumentation i förhandlingarna
gentemot kommissionen. Accepterar Sverige en ökad försäljning för att
minska privatimporten i Sydsverige, kan man inte hävda några allvarligare
invändningar mot ökad införsel av vin och sprit.
Därför avvisar Kristdemokraterna regeringens förslag att sänka skatten på
starköl. Detta ger en budgetförstärkning på 600 miljoner kronor per år.
Höjd tobaksskatt
Det är angeläget att det bedrivs en saklig information om
tobakens skadliga inverkan på hälsan. För att begränsa
användningen kan också regleringar nyttjas för att hindra att
tobaksrök sprids i känsliga miljöer. Prisinstrumentet är
ytterligare ett verksamt medel för att minska konsumtionen.
Tobaksskatten bör höjas. Vårt förslag innebär en
inkomstförstärkning på 200 miljoner kronor per år.
Bilförmånsbeskattning
Kristdemokraterna har tidigare motionerat i ärendet och krävt
att bilförmånsbeskattningen ska miljöanpassas. I en särskild
motion redovisas vår uppfattning om utformningen av
bilförmånsbeskattningen. Förslaget innebär en
inkomstförstärkning med 600 miljoner kronor utöver
regeringens förslag.
Mervärdesskatt
När det gäller mervärdesskattereglerna måste dessa anpassas
efter EU:s regelverk. Vi har dock inom dessa ramar utrymme
att utforma ett eget system.
Målsättningen på medellång sikt bör vara att momsen differentieras i två
nivåer, 25 % och 12 %. Den lägre nivån bör i ett första steg omfatta tjänster,
kultur, övernattningar, persontransporter, tidningar och böcker.
Ideella föreningar som bedriver verksamhet, typ second hand-försäljning,
och där överskottet går till välgörande ändamål och ideell verksamhet ska
vara momsbefriade.
Breddad momsbas
Ett flertal områden har idag ingen eller reducerad moms.
Som exempel kan nämnas att moms på spel och dobbel ger 2
miljarder kronor, full moms på porto ger 0,5 miljarder
kronor, finansmoms ger ca 2 miljarder kronor. Vi föreslår att
regeringen återkommer med förslag som ökar
momsintäkterna med sammanlagt 2 miljarder kronor per år
under perioden.
Höjda försäkringsnivåer, pensioner,
barnbidrag m.m. kan betalas med
höjd matmoms
Den 1 januari 1996 sänktes momsen på livsmedel från 21 till
12 procent. Åtgärden motiverades främst av förment
fördelningspolitiska skäl, trots att sänkningen av momsen
betyder mest, i kronor räknat, för de relativt välbeställda.
Detta gjordes samtidigt som regeringen genomförde
försämringar inte minst för sjuka och arbetslösa.
Kristdemokraterna motsatte sig sänkningen just av
fördelningspolitiska skäl.
För att kunna finansiera reformer och förbättringar för grupper som idag
kan sägas vara de sämst ställda skulle en höjning av livsmedelsmomsen till
en enhetlig nivå kunna vara motiverad. Höjningen skulle drabba alla men de
reformer och förbättringar som därmed kan genomföras kommer de sämst
ställda till del. Det handlar om höjning av ersättningsnivån i
föräldraförsäkringen, sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen, om
förbättrade barnbidrag med låginkomstprofil, införande av vårdnadsbidrag,
förstärkningar i flera avseenden för de sämst ställda pensionärerna,
oförändrat högkostnadsskydd inom sjukvården och inte minst en rejäl
satsning för nya jobb. Statsbudgeten förstärks med 11 500 miljoner kronor
per år.
Nej till moms på barnböcker
Vi kristdemokrater anser att det finns många goda motiv att
särskilt främja barnlitteraturens tillgänglighet för barnen.
Därför anser vi det motiverat att slopa momsen på
barnböcker. Kostnaden för detta beräknas till 70 miljoner
kronor per år.
Fastighetsskatt
Systemet med fastighetsskatt bör successivt avvecklas.
Istället bör kommunerna ges möjlighet att ta ut en
fastighetsavgift för täckande av kostnader för gatuunderhåll,
brandförsvar och annan kommunal service kopplad till
fastigheten.
Regeringens förslag till sänkt
fastighetsskatt
Regeringens löfte om att lindra fastighetsbeskattningen för
dem som bor i särskilt drabbade områden har resulterat i ett
förslag som är så urvattnat att det endast marginellt kan
hjälpa dem som drabbats hårdast och dessutom under en
begränsad tid. Avsikten var väl ändå att människor ska kunna
bo kvar?
Kristdemokraternas förslag till
lindring av fastighetsskatten
Kristdemokraterna röstade i riksdagen nej till förslaget att
höja fastighetsskatten från 1,5 till 1,7 % av taxeringsvärdet.
Det är fullständigt orimligt att höja skatten samtidigt som
taxeringsvärdena höjs kraftigt. Kristdemokraterna upprepar
därför kravet att fastighetsskatten ska sänkas generellt.
Riksdagen bör därmed besluta att fastighetsskatten ska vara
1,5 % av taxeringsvärdet.
För att medelinkomsttagare och pensionärer med låga inkomster ska kunna
bo kvar även på högprisorter är det angeläget att införa en begränsningsregel.
Kristdemokraterna föreslår därför att fastighetsskatten enbart ska beräknas på
en tredjedel av markvärdet ovanför ett taxeringsvärde på 150 000 kronor.
Vidare föreslås att tabellnivåvärdet maximeras till 5. Detta förslag innebär
till skillnad mot regeringens förslag en möjlighet att få bo kvar.
Fastighetsskatten skulle med detta förslag för genomsnittsvillan i de verkliga
högpriskommunerna sjunka med 30-40 procent. Dessa två förändringar
kostar omkring 2 000 miljoner kronor.
Ovanstående begränsningar av markvärdet och tabellnivåvärdet vid
fastighetstaxeringen bör också gälla för permanentboende vid förmögenhets-
beskattningen.
Kommunskatt
Kristdemokraterna accepterar modellen att reducera det
generella statsbidraget med motsvarande hälften av de ökade
skatteintäkterna om en kommun eller ett landsting höjer
skatten för 1997 eller 1998.
Företagsbeskattning
Skattemässig neutralitet mellan olika företagsformer ska
upprätthållas. Det finns anledning att fortsätta arbetet med
att ur skattesynpunkt likställa enskild näringsverksamhet
med aktiebolag.
Skattesystemet måste utformas så att avkastningen på riskvilligt kapital i
företag inte beskattas hårdare än annan kapitalavkastning. Kristdemokraterna
menar därför att dubbelbeskattningen på avkastning på aktier ska avvecklas
helt, precis som skett i nästan samtliga övriga OECD-länder. Sverige kan inte
långsiktigt ha en väsentligt högre beskattning än den omvärld vi konkurrerar
med.
Det är positivt att fåmansbolagsbeskattningen ska ses över. Vi syftar till att
skapa bättre förutsättningar för företagande och nyföretagande.
Kristdemokraterna avvisar förslaget att en särskild löneskatt ska tas ut på
bidrag som en arbetsgivare lämnar till en vinstandelsstiftelse. Kostnaden i
budgeten blir 100 miljoner kronor per år t.o.m. 1998.
Sjuklöneperioden
Alla typer av arbetsgivaravgifter som debiteras arbetsgivaren
som ett direkt pålägg på lönekostnaderna fungerar som en
löneskatt som driver upp lönekostnaden. En allt högre
lönekostnad försämrar näringslivets konkurrenskraft med
omvärlden och minskar därmed sysselsättningen i Sverige.
Därför vill Kristdemokraterna hålla nere arbetsgivaravgifter
och löneskatter.
Kristdemokraterna avvisade regeringens förslag om förlängd
arbetsgivarperiod vid anställdas sjukdom från 14 till 28 dagar.
Kristdemokraterna avvisar av principiella skäl denna lönekostnadshöjning.
Den kan leda till ett hårdare klimat på arbetsmarknaden och till färre jobb.
Arbetsgivarna kommer i och med det ökande ansvaret att vara angelägna om
att bara anställa arbetskraft som inte antas bli sjukskrivna i någon större
omfattning. Därmed hårdnar arbetsmarknaden för äldre och de som har en
sjukdomshistoria som kan avskräcka arbetsgivaren. Det är inte heller riktigt
att företagen ska fungera som försäkringsbolag. Risktagandet för framförallt
de mindre företagen ökar dramatiskt vilket regeringen borde ha insett och
avstått från att driva igenom riksdagsbeslutet.
Vi föreslår att reglerna återställs. Budgetmässigt medför vårt förslag att
statens intäkter minskar med 1 100 miljoner kronor per år.
Kvittningsrätt vid underskott
Kristdemokraterna anser att möjligheten att kvitta underskott
i aktiv näringsverksamhet mot inkomst av tjänst under de
fem första åren av en nystartad näringsverksamhet skall
gälla. Möjligheten att i liten skala och med små risker, vid
sidan om ordinarie arbete, kunna starta en verksamhet är
betydelsefull för svenskt nyföretagande och därmed för
tillskapande av nya jobb.
Avdrag för gåvor till ideella
föreningar
Regeringen bör återkomma med förslag angående avdragsrätt
för gåvor till ideella föreningar.
Skatteavdrag för
yrkesfiskare
Det svenska fisket verkar på en internationell marknad, där
fiskefartygen landar och säljer fisk i ett flertal länder med
påföljd att konkurrensen blir hård. Det svenska fisket måste
därför ha likvärdiga skattevillkor med sina konkurrentländer.
Sveriges bristande tillträde till Nordsjön innebär i sig en
konkurrensnackdel gentemot Norge och Danmark vilken
ytterligare förvärras av dessa länders gynnsammare
skattevillkor med särskilda skatteavdrag för yrkesfiskare. Ett
särskilt skatteavdrag för yrkesfiskare bör införas.
Budgetmässigt blir det en kostnad på 75 miljoner kronor per år.
Effektivare skatteindrivning
Ett väl fungerande beskattnings-, uppbörds- och
folkbokföringsväsende är av grundläggande betydelse såväl
från statsfinansiell som samhällsekonomisk synpunkt.
Beskattningssystemet bygger på kontrolluppgifter och
uppgifter lämnade i självdeklarationerna.
Uppgiftsskyldigheten och kontrollen av att
uppgiftsskyldigheten fullgörs är basen för en effektiv och
likformig beskattning. Det är ett betydande problem att inte
samtliga skattepliktiga inkomster och reavinster som ska
deklareras i Sverige verkligen redovisas i deklarationerna.
Det är viktigt att skattemyndigheterna för att komma åt
skattefusk har effektiva kontrollmöjligheter som är avvägda
mot rimliga rättssäkerhetsgarantier.
Kristdemokraterna föreslår att resurser anslås för att öka skatteindriv-
ningen. Dessa åtgärder har erfarenhetsmässigt hög lönsamhet. Varje satsad
krona ger minst 6 kronor i ökade inkomster. Enbart när det gäller redovisning
av mervärdesskatt beräknas undanhållandet uppgå till minst 20 miljarder
kronor.
Kamp mot ekonomisk brottslighet
och skatteflykt
Dessa verksamhetsområden är centrala för att främja en
rättvis beskattning och därmed en lojalitet mot
skattesystemet. Skattebrott undergräver samhällets
gemensamma resurser och skapar illojal konkurrens inom
näringslivet.
Skatteförvaltningen har i likhet med andra förvaltningar rationaliserat sin
verksamhet. Det är viktigt att så sker för att skapa utrymme för bl a skatte-
kontroll. Statsmakterna har beslutat om ett resurstillskott till skatteförvalt-
ningen för förstärkning av kontrollen inom vissa angivna områden. Särskilda
medel för förstärkt skattekontroll har tillförts successivt och innevarande
budgetår disponerar skatteförvaltningen 200 miljoner kronor, på tolvmåna-
dersbasis, för detta ändamål.
Regeringen förslår i budgetpropositionen att 100 miljoner kronor per år
avsätts till särskilda insatser för att förbättra statens kontrollfunktion.
Kristdemokraterna föreslår att ytterligare 100 miljoner kronor per år
avsätts till skatteförvaltningen för förstärkt skattekontroll. Erfarenheterna
visar att detta anslag ger åtminstone sex gånger så mycket tillbaka. Krist-
demokraterna räknar således med att skatteintäkterna ökar med 600 miljoner
kronor per år om detta förslag genomförs.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen godkänner de mål och riktlinjer för skattepolitiken som
anförts i motionen,1
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om mål och riktlinjer för skattepolitiken inom EU,1
3. att riksdagen beslutar införa ett permanent riskkapitalavdrag,
4. att riksdagen beslutar avskaffa dubbelbeskattning på avkastning på
aktier i enlighet med vad i motionen anförts,1
5. att riksdagen beslutar att royalty på patenterade uppfinningar skall vara
skattebefriade under två år i enlighet med vad som anförts i motionen,
6. att riksdagen beslutar om en återgång till de regler som gällde före 1996
beträffande redovisning av mervärdesskatt,1
7. att riksdagen beslutar att stimulera tjänstesektorn i enlighet med den
danska modellen,
8. att riksdagen beslutar om en bredare bas för skattereduktion inom
hushållstjänstesektorn och att denna skall medges med ett belopp
motsvarande 60 % av underlaget, dock högst 30 000 kronor per år,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skattebefriade kompetensutvecklingskonton,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en skatteväxling för miljön och jobben,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att införa en avfallsskatt,
12. att riksdagen avslår regeringens förslag om sänkt skatt på kärnkraftsel,1
13. att riksdagen beslutar att högsta skattesats för statlig inkomstskatt
sänks till 20 % samt att grundavdraget slopas vid den statliga
inkomstbeskattningen fr.o.m. den 1 januari 1997,1
14. att riksdagen avslår förslaget om att ej justera skiktgränsen vid
beräkning av statlig inkomstskatt,1
15. att riksdagen beslutar om en sänkning av egenavgifterna i enlighet med
vad som anförts i motionen,1
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en översyn av förmögenhets-, arvs- och gåvoskattereglerna i syfte
att underlätta generationsskiften i familjeföretag,
17. att riksdagen beslutar att 75 % av värdet på skattepliktiga aktier tas upp
vid förmögenhetsbeskattningen,1
18. att riksdagen beslutar i enlighet med vad som anförts i motionen om
höjd avdragsrätt för pensionssparande,1
19. att riksdagen hos regeringen begär förslag snarast om slopad
sambeskattning av förmögenhet,
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att vin och sprit ej skall ingå i avdragsramen för representation,
21. att riksdagen avslår regeringens förslag om sänkt skatt på starköl,1
22. att riksdagen beslutar höja tobaksskatten i enlighet med vad som
anförts i motionen,1
23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ideella föreningar som bedriver verksamhet, typ second-hand-
försäljning, och där överskottet går till välgörande ändamål skall vara
momsbefriade,
24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om breddad momsbas på spel och dobbel,
25. att riksdagen beslutar om återgång till 25 % matmoms,1
26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att successivt ersätta fastighetsskatten med en kommunal
fastighetsavgift,1
27. att riksdagen beslutar sänka fastighetsskatten till 1,5 % av
taxeringsvärdet,1
28. att riksdagen beslutar att fastighetsskatten enbart skall beräknas på en
tredjedel av markvärdet ovanför ett taxeringsvärde på 150 000 kr,1
29. att riksdagen beslutar att tabellnivån för byggnader vid
fastighetstaxeringen begränsas till 5,1
30. att riksdagen beslutar avslå förslaget om en särskild löneskatt på bidrag
som en arbetsgivare lämnar till en vinstandelsstiftelse,1
31. att riksdagen beslutar i enlighet med vad som i motionen anförts om
förlängd arbetsgivarperiod,2
32. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skatteavdrag för yrkesfiskare,
33. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en effektivare skatteindrivning för att öka skatteintäkterna.