Kristdemokratiska utgångspunkter för skattepolitiken
Kristdemokratisk ekonomisk politik tar utifrån förvaltarskapstanken sin utgångspunkt i en social och ekologisk marknadsekonomi och eftersträvar utveckling och stabilitet i samhällsekonomin. En väl fungerande marknads- ekonomi bygger på ett samhälle med en grundläggande etisk samsyn och förutsätter stabila spelregler. Marknadsekonomins civilrättsliga grundval är frivilliga, ofta informella, avtal mellan självständiga aktörer. Hederlighet och personligt ansvarstagande är viktiga fundament. Detta underlättar ekonomins funktionssätt genom att det sänker transaktionskostnaderna och därmed leder till ökad effektivitet i ekonomin.
Marknadsekonomin är i sig inte tillräcklig för att skapa det goda samhället. Den måste bygga på förvaltarskapets principer. Den kristna förvaltarskaps- tanken betonar människans personliga och kollektiva ansvar för sig själv, sina medmänniskor, efterkommande generationer, samt för den fysiska livs- miljön. Marknadsekonomin måste styras av ett ekologiskt ansvarstagande. Det måste också avspegla sig i skattepolitiken.
En fri marknadsekonomi kan aldrig av sig själv skapa en acceptabel inkomstfördelning. Därför är det nödvändigt att utveckla system såväl inom ett land som mellan länder för att åstadkomma resursöverföringar för en jämnare inkomstfördelning. Skattepolitiken är ett viktigt instrument för detta.
En målsättning för kristdemokratisk ekonomisk politik är att skapa förutsättningar för nya jobb och en långsiktigt hållbar ekonomisk utveckling. Skatternas omfattning och utformning måste stödja en sådan utveckling. En ökad sysselsättning är en förutsättning för att minska det resursslöseri som den alltför höga arbetslösheten innebär. Dessutom förstärker det skatteunderlaget och minskar de offentliga utgifterna. Därmed skapas ökade möjligheter att förstärka välfärden, vård, social omsorg och åstadkomma en rättvis fördelning.
Ett gott samhälle byggs utifrån en marknadsekonomi baserad på etiska principer och styrd av sociala och ekologiska hänsyn. Kristdemokraterna eftersträvar en ekologisk och social marknadsekonomi, vilket får konsekvenser för den skattepolitik vi vill föra.
Skatternas samhällsekonomiska verkningar
Både teoretiskt och empiriskt kan exempel ges på hur skatter snedvrider resursanvändningen och minskar effektiviteten i ekonomin. Hur skadliga skatterna är för tillväxten beror på hur de tas ut och för vilka ändamål de används. Skatter kan konstrueras så att de ger olika stora effekter på skattebetalarnas beteende. Ju större det totala skatteuttaget är desto svårare blir det att undvika snedvridande effekter.
Ett centralt begrepp i skattedebatten är de s.k. skattekilarna. Innebörden av detta begrepp är att skatter driver in "kilar" mellan den ersättning som en part betalar en annan part för en vara eller tjänst och vad den andra parten får ut. Exempelvis är arbetsgivarens kostnad för en arbetsinsats 2,5 gånger högre än den lön arbetstagaren får ut netto. Det konsumenten betalar i butiken för en vara överstiger väsentligt den summa säljaren får. Resultatet av detta blir att en inte oväsentlig del utbyte av varor och tjänster inte kommer till stånd trots att de skulle vara till gagn för såväl de inblandade parterna som samhällsekonomin i stort. Det innebär en välfärdsförlust om inte använd- ningen av de skattemedel som tas in har fördelar som uppväger dessa nack- delar.
Tillväxtproblemen under 1970-talet, som bland annat förklarades av fel- aktigt utformade skattesystem, ledde till att flera skattereformer genomfördes under 80-talet inom OECD-området i syfte att förbättra resursanvändningen. Så skedde även i Sverige - först i mindre skala 1983 och 1984 och sedan i och med den stora skattereformen 1990. Två uttalade ambitioner med skatte- reformen 1990 var att främja arbete och sparande.
Den svenska utvecklingen
Sverige har fortfarande ett av världens högsta skattetryck, ca 52 % av BNP. Historiskt sett har det höga svenska skattetrycket, och utformningen av skattesystemet, lett till svag produktivitetsutveckling, blygsamt nyföretagande och lågt intresse att satsa riskvilligt kapital i svenska företag. Skattereformen, tillsammans med en rad strategiska skattesänkningar som genomfördes under fyrklöverregeringen, förbättrade situationen för företagande och sparande. De massiva skattehöjningar som den socialdemokratiska regeringen i rask takt drivit igenom efter valet går dock i rakt motsatt riktning.
Expansionen av de offentliga utgifterna under de senaste decennierna krävde ett högt och stigande skattetryck. De höga marginalskatterna minska- de arbetsutbud och sparande. Företagsbeskattningen motverkade i viktiga avseenden dynamik och utveckling i näringslivet.
Kombinationen av en internationell högkonjunktur och devalverings- politiken i början av 1980-talet gav ett felaktigt intryck av att de ekonomiska problemen var lösta. Under den långvariga högkonjunkturen på 1980-talet borde finanspolitiken varit stark och statens finanser uppvisat stora över- skott. Så var ej fallet. I själva verket kan man uttrycka det som att Sverige hade en "dold" arbetslöshet som var betydligt högre än den redovisade. Avregleringen av kreditmarknaden före skattereformen i kombination med en redan hög inflation ledde till ett drivhusklimat där det blev lönsammare att låna än att spara. Den förda politiken medförde en extremt hög privat konsumtion på konstlad väg. På kort sikt dolde den obalanserna i de offent- liga finanserna och de höga skatternas skadliga inverkan på samhällsekono- min genom bland annat onormalt stora momsintäkter.
Dessa skevheter ledde till en kraftigt minskad produktion, vilket också medfört en stigande arbetslöshet. Den offentliga sektorns utgifter på grund av arbetslösheten har ökat samtidigt som inkomsterna minskat. Underskottet i den offentliga sektorn har ökat kraftigt.
Mål för en kristdemokratisk skattepolitik
Huvuduppgiften
Skattepolitikens huvuduppgift är att finansiera offentlig verksamhet. Utifrån de i avsnitt 1 redovisade kristdemokratiska utgångspunkterna för skattepolitiken är den också ett viktigt instrument för att uppnå mål som full sysselsättning, stabil och uthållig tillväxt, rättvis fördelningspolitik, god miljö och hushållning med naturresurser. Skattepolitik får inte bara vara att på ett enkelt sätt tillföra statskassan inkomster, utan den måste vila på en ideologisk helhetssyn. Samtidigt måste skatterna ha en utformning som gör att de får en bred acceptans och inte leder till skatteundandragande och bristande skattemoral. Skattesystemet måste också vara utformat så att dess negativa effekter på samhällsekonomin blir så små som möjligt.
Förebygg målkonflikter
Vid utformningen av skattepolitiken kan olika målkonflikter uppstå. Exempelvis kan en skattesänkning för företag te sig orättvis om man samtidigt höjer t.ex. bensinskatten, något som ska betalas av hushåll med lägre inkomster. Då är det viktigt att ha ett mer långsiktigt perspektiv och fråga sig om inte skattesänkningen för företagen i sin tur kan medföra ökade investeringar, nya jobb tillkommer, vilket i sin tur genererar nya skatteinkomster och minskade kostnader för arbetslöshet vilket på längre sikt innebär att utrymme skapas att sänka det totala skattetrycket.
En annan vanlig målkonflikt vid utformningen av skattesystemet är å ena sidan kravet på en rättvis beskattning och å andra sidan kravet på enkelhet, likformighet och begriplighet. Ett högt skattetryck i kombination med krångliga regler riskerar att urgröpa förtroendet för skattesystemet och urholkar därmed också skattemoralen.
En viktig uppgift för kristdemokratisk skattepolitik är att verka för ett skattesystem som så långt som möjligt är långsiktigt stabilt, är någorlunda enkelt, främjar en god ekonomisk utveckling och därmed minskar målkonflikter och en urholkad skattemoral.
Successivt sänkt skattetryck
Det svenska skattetrycket måste sänkas. Skatterna får dock inte sänkas så att det rubbar den samhällsekonomiska balansen eller leder till problem med finansieringen av en god utbildning, vård och omsorg. Skattetrycket bör inte överstiga 50 % av BNP och på längre sikt måste skatterna sänkas under denna nivå. I samband med en skatteväxling där skatter på arbete växlas mot skatter på energi, miljöfarliga utsläpp och ändliga naturresurser kan successivt krympande miljöskattebaser på ett naturligt sätt bidra till en sänkning av skattetrycket.
Europaperspektivet
Med en fri gränshandel och fri rörlighet av varor, tjänster, personer och kapital är det inte möjligt att hålla en väsentligt högre eller annorlunda skattestruktur än i grannländerna.
Mervärdesskatten
Inom Europeiska unionen, EU, pågår ett intensivt arbete med ett system för mervärdesskatten som kan ersätta den nuvarande övergångsordningen. Som en första åtgärd har kommissionen föreslagit att en ram på mellan 15 och 25 procent ska gälla under åren 1997 och 1998 för att förhindra att skillnaderna mellan medlemsländerna ökar. Ett system med ursprungsmärkning skulle aktualisera frågan om ett clearingförfarande mellan länderna för att säkerställa de nationella skatteunderlagen. Ytterligare frågor på mervärdesskatteområdet gäller skatteplikten för guld och skattesatserna för vissa jordbruksvaror med låga skattesatser. Vidare har frågan om en lägre mervärdesskatt på tjänster tagits upp i olika sammanhang.
Kommissionen har under våren 1996 presenterat en promemoria om harmonisering på skatteområdet. Kravet på enhälliga skattebeslut och den splittrade behandlingen av skattefrågor har gjort det svårt att få till stånd en harmonisering. Aktuella frågor gäller bland annat synen på skattekonkurrens mellan länderna, subsidiaritetsprincipens tillämpning på skatteområdet och risken för att medlemsländerna förlorar sin suveränitet i en allt mer global ekonomi.
Inom EU:s regeringskonferens diskuteras bland annat en övergång till majoritetsbeslut när det gäller skatter på miljöområdet. Kristdemokraterna anser att det är ett starkt svenskt intresse att övergå till majoritetsbeslut på detta område, bland annat därför att det skulle förbättra möjligheterna att få till stånd en gemensam minimiskattesats på koldioxidutsläpp. Detta skulle vara ett avgörande steg mot en miljövänligare utveckling i Europa. Eftersom Sverige redan har miljöskatter skulle en europeisk miniminivå för koldioxid samtidigt förbättra svenska företags konkurrenssituation.
Punktskatterna
De punktskatter som har harmoniserats inom EU har med gränshandel att göra. De skatter som har harmoniserats gäller för tobak, olja och alkoholprodukter. De grundläggande principerna är att produkterna ska beskattas där de konsumeras och att underlätta rörlighet.
De mineraloljor som omfattas av harmoniseringen är de som används som motorbränsle och för uppvärmning. Det finns dock ett 70-tal olika undantag från mineraloljedirektivet. Kommissionen vill tidsbegränsa alla undantagen och införa minimiregler.
Punktskatterna i EU:s medlemsländer har harmoniserats i mindre grad än mervärdesskatterna. Olikheterna (skattesatser utöver miniminivå för de tre huvudgrupperna tobak, olja och alkoholprodukter) beskär i hög grad medlemsländernas skattepolitiska handlingsfrihet. Varje gång en medlems- stat höjer en viss punktskatt måste den beakta att produktion och skatte- intäkter riskerar att förloras till grannländer som har en lägre skattesats för samma produkt eller till konkurrerande produkter.
Kristdemokraterna anser att punktskatter på alkohol och tobak ska höjas minst i takt med inflationen.
En annan viktig fråga som rör alkoholprodukter och EU är gemenskapens regler för införsel av alkohol till Sverige. I förhandlingen om medlemskap i EU fick Sverige, Danmark och Finland en rättighet att ha mer restriktiva regler för införsel av bland annat alkoholdrycker än medlemsstaterna i övrigt. Kommissionen anser att detta undantag ska upphöra den 1/1 1997. Förhand- lingar om fortsättningen pågår mellan Sverige och EU. Kristdemokraterna anser att Sverige ska hävda ett fortsatt undantag.
Energiskatter
Energibeskattningen ska utformas så att miljöbelastande energislag beskattas hårdast medan introduktionen av miljövänliga och förnybara energislag premieras.
En skatteväxling ska eftersträvas där skatten på arbete sänks samtidigt som skatten på energi, miljöfarliga utsläpp och ändliga naturresurser höjs.
Inom EU:s medlemsstater som helhet har den direkta skattesatsen för lönearbetande arbetskraft ökat med ungefär en femtedel under åren 1980 och 1993 medan motsvarande indikator för andra produktionsfaktorer - huvudsakligen egenanställd arbetskraft och kapital - minskade med mer än en tiondel. Det innebär att skattebördan har förskjutits mot det mindre rörliga beskattningsunderlaget - arbetskraften - så att det har varit möjligt att återvinna den skatt som förlorats genom urholkningen av de andra mer rörliga beskattningsunderlagen.
Det finns skäl att sänka beskattningen på arbetskraft i syfte att främja sysselsättningen inom medlemsstaterna. Att reducera skattebördan för arbets- kraften skulle i viss mån kunna vara självfinansierande. Men för att undvika ökade budgetunderskott har medlemsstaterna genom skatteomstruktureringar prioriterat behovet att finansiera nettokostnaderna av skattereduceringen på arbetskraft, antingen genom utnyttjande av alternativa inkomstkällor eller utgiftsneddragningar. Alternativa beskattningsformer är till exempel nya eller höjda miljö- och energiskatter.
Under en längre tid har inom EU pågått ett arbete som syftar till gemen- samma bestämmelser om koldioxidskatt. Olika förslag har diskuterats under åren. Senast har kommissionen i maj 1995 presenterat ett reviderat direktivförslag. Inom ramen för en gemensam beskattningsstruktur skulle varje land fritt få bestämma om skattenivån, med möjlighet att sätta ned denna till noll. Förslaget har diskuterats i rådet under 1995. Under våren 1996 har rådet uppmanat kommissionen att komma med ett nytt förslag på hur energi ska beskattas så att det bidrar till att minska utsläppet av koldioxid. Kristdemokraterna driver sedan länge kravet på att den svenska regeringen ska verka för en europeisk miniminivå för koldioxidskatt.
Aktuella kristdemokratiska ställningstaganden
För fler jobb i små företag
Beskattning av riskvilligt kapital
Skattereduktionen för riskkapitalinvesteringar är ett sätt att få fram privat riskkapital med den större risk det innebär att köpa aktier i små, onoterade företag och kravet att binda sin investering i fem år.
Vi beräknar kostnaden till 900 miljoner kronor 1997 och därefter 1 000 miljoner kronor per år.
Dubbelbeskattningen bort
Riskkapitalförsörjningen är ett av huvudproblemen för mindre och medelstora företag. Kristdemokraterna föreslår därför att dubbelbeskattningen på riskkapital avskaffas i två steg. 1997 sänks utdelningsskatten till 15 procent för att från och med 1998 helt avskaffas. Därmed uppnås likvärdiga villkor mellan riskfritt sparande i bank och risksparande i aktiebolag. Inkomsterna minskar 1997 med 3 250 miljoner kronor och 3 000 miljoner kronor 1998 och de följande åren.
Royaltyskatt bort
Innovationsklimatet måste förbättras. Sverige har en onormalt stor export av patent och uppfinningar som istället exploateras i andra länder. Kristdemokraterna vill öka exploatering och produktion av patent och uppfinningar i Sverige och föreslår därför att royaltyinkomster befrias från skatt de två första åren. Beräknat inkomstbortfall 50 miljoner kronor.
Återgång till tidigare momsredovisningsperioder
En åtgärd som vittnar om bristande förståelse för företagandets villkor är beslutet att tidigarelägga redovisnings- och betaltidpunkterna för moms från den 5:e i andra månaden till den 20:e i månaden efter redovisningsperioden. Åtgärden försämrar företagens likviditet. Det måste dessutom anses principiellt felaktigt att man ska betala moms för varor eller tjänster innan man själv fått betalt av kunderna. Den nu föreslagna återställaren av momsperioden gäller endast för företag med en årsomsättning under 40 miljoner kronor. Vi föreslår en återgång för samtliga företag till de tidigare reglerna för momsinbetalning. Månadsredovisningen accepteras. Inkomsterna beräknas minska med 140 miljoner kronor 1997, 280 miljoner kronor 1998 och 420 miljoner kronor 1999.
För fler jobb i tjänstesektorn
Hemtjänst
Tjänstesektorn bedöms vara den stora framtida tillväxtsektorn. Försäljningen av tjänster kommer i framtiden få ett allt större utrymme i relation till varuproduktion- och försäljning. För att detta skall ske måste den ekonomiska diskriminering som idag finns av tjänsteföretag minska. Diskrimineringen består i att arbete idag generellt beskattas hårdare än kapital. Tjänsteföretagen har allmänt varit högre beskattade än industriföretagen under senare år. Stimulanser för att påskynda utvecklingen av antalet tjänsteföretag skulle få stora effekter på antalet nya jobb. Ett ökat utrymme för tjänstesektorn är angeläget också ur resurshushållningssynpunkt.
Cirka 45 procent av allt arbete som utförs sker i hemmen. Hushållssektorn har alltså en stor potential vad gäller nya jobb. Genom de höga så kallade skattekilarna är den vita marknaden för denna typ av hushållstjänster i stort sett utplånad. Svartjobben inom sektorn är dock mycket omfattande.
Vi vill, som en första åtgärd, genom direkta statliga bidrag stimulera vissa tjänster till hushållen enligt den modell som permanentats i Danmark. Syftet är att alla hushåll skall ha råd att köpa tjänster, exempelvis städning, tvätt och trädgårdsarbete. I denna modell med direkt statligt bidrag skulle vi också vilja inbegripa privat barnomsorg och hälsovård. En sådan inriktning skulle medföra ökad konkurrens inom ett område som idag domineras av kommunal verksamhet. Kostnaden för staten är beräknad till 300 miljoner 1997, 600 miljoner 1998 och 900 miljoner 1999.
Skattereduktion på byggnadsarbete på bostadshus (ROT) m.m.
Kristdemokraterna har i många sammanhang lyft fram behovet av att stimulera hushållens köp av renoverings-, underhålls- och reparationsarbeten. I jämförelse med regeringen vill vi dock se en bredare bas för stimulansåtgärder. Vi vill även ha en högre subventionsgrad än den regeringen föreslår i föreliggande proposition. Vår målsättning är att eliminera de skattekilar som gör det näst intill omöjligt för privatpersoner att köpa tjänster.
En ytterligare skillnad mellan vårt förslag och regeringens är den tidsmässiga omfattningen och motivet för stimulansåtgärden. Regeringen är tydlig i att betona att detta är en konjunkturåtgärd i syfte att tillfälligt sänka arbetslösheten i en viss bransch. Vi för vår del menar att hushållssektorn har en stor potential som en framtida stor och arbetskraftsintensiv bransch. Förutsättningen för att denna näring skall växa sig stor och bli bestående är att reglerna får gälla permanent. Vi har i vårt budgetalternativ för åren 1997 till och med 1999 finansierat ett minskat skattebortfall med 2 000 miljoner kronor utöver regeringens förslag för 1997, 2 500 miljoner kronor utöver regeringens förslag för 1998 och 4 000 miljoner kronor mer än regeringens förslag för 1999.
Vi vill, förutom husrenoveringar av olika slag, i detta också inbegripa bilreparationer, större trädgårdsarbeten av anläggningskaraktär och olika installationsarbeten av till exempel vitvaror och datorer.
För att ett hushåll skall välja att anlita någon med möjligheten till skattereduktion så måste denna reduktion vara så stor att det lönar sig bättre att köpa tjänsten än att utföra arbetet själv eller köpa tjänsten svart. Vi föreslår av detta skäl att skattereduktionen för ROT-åtgärder inom hushållssektorn skall vara 60 procent av arbetskostnaden, dock högst 30 000 kr per år. Därmed kan skattekilen för de flesta personer elimineras.
Skattebefrielse för individuella kompetensutvecklingskonton
Ökad personlig kompetens är helt avgörande för att Sverige ska kunna hävda sig på världsmarknaden med höga löner. Vi ska inte konkurrera med enkla produkter som kan framställas i andra länder. Istället är det genom en hög utbildningsnivå och avancerade produkter som Sverige kan ligga i utvecklingens framkant. Kompetens omfattar förutom formell utbildning också erfarenheter, praktiska färdigheter, personligt kontaktnät, personlighet och attityder.
Det bör vara ett gemensamt intresse för arbetsgivare och varje anställd i företaget att utveckla medarbetares kompetens för att utveckla såväl företaget som den enskildes personliga kvalifikationer. Avdragsrätt föreligger idag för utbildning som arbetsgivaren initierar och betalar.
Kristdemokraterna anser att skattelagstiftningen bör medge möjlighet att med full avdragsrätt föra upp medel på ett för arbetsgivaren och den enskilde gemensamt kompetensutvecklingskonto. De belopp som genom förhandling förs upp på kontot skall enbart kunna användas för den enskildes egen kompetensutveckling. Med denna möjlighet är vi övertygade om att det gemensamma ansvaret och den individuella drivkraften skulle gynna alla parter. Kostnaden är beräknad till 300 miljoner kronor 1997, 500 miljoner kronor 1998 och 700 miljoner kronor 1999.
Skatteväxling för miljön
Skatteväxling för miljön och jobben
Skatteväxling innebär sänkta skatter på arbete och höjda skatter på miljöfarliga utsläpp och ändliga resurser. Priset på arbete är högt i Sverige. Det gäller inkomstskatter, arbetsgivaravgifter och moms på varor och tjänster. Samtidigt är kostnaden för att belasta miljön med miljöfarliga utsläpp relativt låg. Skatteväxlingsmodellen vill ta tillvara båda dessa fenomen samtidigt. Genom att växla skatt på arbete mot skatt på miljöbelastning kan två viktiga mål nås samtidigt - ökad efterfrågan på arbetskraft och minskad miljöbelastning.
Avfallsskatt
För att åstadkomma en anpassning till kretsloppsprincipen föreslår vi att en avfallsskatt införs enligt Avfallsskatteutredningens tidigare presenterade förslag. Inkomstförstärkningen blir 1 650 miljoner kronor per år under perioden.
Skatt på kärnkraft
Den avreglerade elmarknaden i kombination med en relativt fri nordisk elmarknad innebär att man vid förändring av produktionsskatterna på elektrisk kraft har fler hänsyn att ta än tidigare. Effekten av ensidiga skatteökningar kan bli mer av import av exempelvis fossilbränslebaserad kraftproduktion. Ett högre skatteuttag på kärnkraftsbaserad elproduktion ligger dock i linje med strävan att långsiktigt ge en riktigare prisbild när det gäller kraftproduktion. Den sänkning av skatten på kärnkraftsproducerad el som regeringen nu föreslår avvisas. Intäkterna beräknas till 290 miljoner kronor per år.
Beskattning av arbete
Värnskatten bort
Skattesystemet måste ge incitament för arbete. Principen om lika lön för lika arbete får inte via skatte- och bidragssystemen resultera i principen om lika inkomst oavsett om man arbetar eller ej. Skattereformens mål om enkelhet och en maximal marginalskatt om 50 procent måste fortsatt gälla. Den statliga skatten ska därför uppgå till 20 procent och den så kallade värnskatten därmed slopas. Införandet av värnskatten är ett allvarlig brott mot skattereformen. Något tydligt besked om hur regeringen tänker sig att hantera värnskatten ges inte i budgetpropositionen.
Värnskatten skulle enligt regeringspartiet bidra till att minska arbetslösheten men Socialdemokraterna har bevisligen totalt misslyckats med att få ned arbetslösheten. Pengarna från värnskatten går inte direkt till de arbetslösa. De kan fritt användas av politiker till de områden som de anser är viktiga för stunden. Detta är ytterligare ett bevis på att det inte är någon bra idé att försöka "öronmärka" skatter.
Kristdemokraterna vill istället för värnskatten slopa grundavdraget vid den statliga beskattningen. Detta höjer inte marginalskatterna men sänker skattetrycket med netto 2,5 miljarder år 1997 och 1998.
Nej till höjd marginalskatt
Regeringen föreslår en begränsad uppjustering av skiktgränsen vilket innebär att skiktgränsen för statlig inkomstskatt förblir oförändrad, 209 100 kronor, även 1997. Detta medför att ca 60 000 personer ytterligare kommer att betala statlig skatt, samtidigt som de som redan nu befinner sig över gränsen måste betala mer än idag. Tusentals arbetstagare, främst tjänstemän med måttliga inkomster, kommer nu att få betala statlig skatt, samtidigt som personer som redan nu ligger över gränsen får en minskad disponibel inkomst. Detta kommer att leda till en minskning av arbetsutbudet vilket är negativt för den svenska ekonomin, oavsett om vi befinner oss i en tid av arbetslöshet eller ej. Både förslaget om bibehållen skiktgräns och det faktum att värnskatten uppenbarligen kommer att permanentas går stick i stäv med skattereformen. Effekterna av en bibehållen statlig skatt om 25 procent kan komma att påverka den svenska ekonomin mycket negativt. Kristdemokraterna avvisar regeringens förslag att frysa skiktgränsen för statlig inkomstskatt. Statens intäkter minskar med ca 900 miljoner kronor 1997.
Egenavgifter
Egenavgifter bör användas för att finansiera delar av exempelvis sjuk- och arbetslöshetsförsäkring. Det är dock av stor betydelse att effekterna ur fördelningspolitisk synvinkel belyses av det samlade uttaget av kommunalskatt, statlig skatt och egenavgifter. Egenavgifterna är mer kännbara för personer som har lägre inkomst p.g.a. en lägre avdragseffekt.
De mycket kraftiga höjningar av egenavgifter som den socialdemokratiska regeringen föreslagit fram till 1998 innebär också att kommunernas och landstingens skattebaser krymper. Kommunerna förlorar skatteintäkter i storleksordningen 7 000 miljoner kronor beroende på att egenavgifterna är avdragsgilla. Även dessa effekter måste beaktas vid höjning av egenavgifterna. Kristdemokraterna avvisar en procentenhet av egenavgifts- höjningen 1997. Dessutom vill vi sänka egenavgifterna med ytterligare en halv procentenhet. Detta innebär att kommunsektorns skatteintäkter ökar med ca 3 500 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. Kostnaden för staten beräknas uppgå till 7 050 miljoner kronor per år. Kristdemo- kraternas syn på egenavgifterna utvecklas närmare i en separat motion.
Kapitalbeskattning
Ett av de grundläggande problemen i svensk ekonomi har varit det negativa enskilda sparandet. Trenden har nu vänt men fortfarande finns all anledning att lyfta fram sparandets etik i den ekonomiska debatten. Skatteregler och lagstiftning måste stimulera sparande. En minimimålsättning är att sparandet kan resultera i en real avkastning även efter skatt. Villkoren för sparande får inte försvåra för sparkapitalet att kanaliseras till företagssektorn för att nyttiggöras till investeringar i näringslivet.
Arvs- och gåvoskatt
En översyn bör göras av arvs- och gåvoskattereglerna. Det är rimligt att företagsförmögenhet (arbetande kapital) i princip undantas från arvs- och gåvoskatt för att kunna hålla samman familjeföretag vid generationsskiften.
Minskad förmögenhetsskatt på aktier
Höjningen av förmögenhetsskatten på risksparande genom att beräkningsunderlaget för noterade aktier skall höjas från 75 till 100 procent avvisas. Effekterna blir minskat svenskt enskilt aktieägande och ökat kollektivt, institutionellt ägande. Minskade inkomster beräknas till ca 400 miljoner kronor per år under perioden.
Slopad sambeskattning på förmögenhet
Sambeskattning av förmögenhet är det enda kvarvarande momentet av sambeskattning som finns i nuvarande skattesystem. Förmögenhetsskatten är 1,5 % på den del av den beskattningsbara förmögenheten som överstiger 800 000 kronor. Den skattepliktiga förmögenheten beräknas bl a gemensamt för makar som sammanbott större delen av beskattningsåret. Med makar jämställs de som utan att vara gifta bor tillsammans och har eller har haft barn eller tidigare varit gifta med varandra. Detta innebär att samboende utan barn inte sambeskattas.
I praktiken innebär detta att två personer eller t ex ett samboende par utan barn kan förlora flera tusen kronor per år om de gifter sig. Detta är oacceptabelt. Makar och samboende måste beskattas lika när det gäller förmögenhet. Riksskatteverket anser i sin rapport "Förslag till förenklingar i skattelagstiftningen" (RSV Rapport 1995:10) att ett slopande av sambeskattningen av familjs förmögenhet skulle "vara till stor fördel och innebära avsevärda förenklingar i de tekniska systemen". Kristdemokraterna anser att sambeskattningen av förmögenhet omedelbart ska slopas. Kostnaden är ca 150 miljoner kronor per år.
Höjd avdragsrätt på pensionssparande
Sparandet framställs ibland - inte minst av företrädare för regeringen - som ett betydande problem och en av orsakerna till djupet i den ekonomiska krisen och den höga arbetslösheten. Detta är ett i grunden felaktigt synsätt. Individuellt sparande är en nödvändighet som statsmakterna på olika sätt ska premiera.
Sparandenivån i Sverige har legat extremt lågt. Det privata sparandet har under senare år ökat, men ligger fortfarande inte särskilt högt, internationellt sett. Att spara i Sverige missgynnas av de skatteregler vi har. Under denna mandatperiod har regeringen på olika sätt visat sin inställning till sparande genom ytterligare skattehöjningar på olika former av sparande.
Vår uppfattning är att det fordras ett individuellt sparande på en hög nivå för att ge den enskilde individen ett större handlingsutrymme och en ekonomisk buffert för oförutsedda händelser.
De olika socialförsäkringssystemen är så generella att det inte går att i dessa täcka in alla individuella önskemål. Därför bör enskilda få möjlighet att genom långsiktigt sparande gardera sig mot inkomstbortfall eller för att göra en större investering. Möjligheten till enskilt långsiktigt sparande var också en förutsättning på vilken pensionsuppgörelsen vilar. Utan eget sparande blir de enskilda helt beroende av staten för sin trygghet vid sjukdom och ålderdom.
Staten och kommunerna tillhör dem som förlorar om det enskilda sparandet minskar, då den enskildes kapacitet att klara oförutsedda utgifter minskar.
Tillgången till riskkapital säkras genom ett högt sparande. En minskning av det inhemska långsiktiga kapitalet drabbar både svensk företagsamhet och staten med behov att placera omfattande lån.
Kristdemokraterna föreslår lägre beskattning på pensionssparande genom en höjning av avdragsrätten. För detta vill vi disponera 900 miljoner kronor per år i statsbudgeten.
Punktskatter
Punktskatter på alkohol, tobak, bensin etc
Punktskatter på alkohol, tobak, bensin etc ska höjas minst i takt med inflationen i enlighet med det beslut som togs under förra mandatperioden. Priset och tillgängligheten är de viktigaste parametrarna för att uppfylla WHO:s mål till år 2000.
Vin och sprit ska inte subventioneras
Av förenklingsskäl anser regeringen sedan tidigare att även vin och sprit kan ingå i avdragsramen vid företagsrepresentation. Regeringens motivering är mycket tunn i jämförelse med ambitionerna på det alkoholpolitiska området att minska konsumtionen av alkohol i Sverige med 25 procent fram till år 2000. Detta mål har av regering och riksdag ansetts så centralt och så viktigt att man ställt sig bakom den handlingsplan ett antal berörda myndigheter utarbetat. Kristdemokraternas uppfattning är att staten inte ska subventionera alkoholkonsumtion. Frånvaron av alkohol i arbetet bör istället vara ett särskilt viktigt delmål i arbetet för att begränsa alkoholkonsumtionen. Reglerna om att inte inberäkna alkohol i avdragen för representation har lång tradition i Sverige och bör värnas. Både arbetsgivare och restaurangbranschen är vana vid nuvarande rutiner.
Var tredje sjuksäng upptas i dag av människor med alkohol- och tobaksskador. Sjukvårdens resurser minskar och kvaliteten på vården hotas. Sjukvården behöver inte ökad belastning och mer kostnader utan tvärtom ökade finansiella resurser. Målet att minska alkoholkonsumtionen måste stå fast, med hänsyn både till enskilda människors välbefinnande och finansiering av den övriga icke alkoholrelaterade sjukvården.
Nej till sänkt skatt på starköl
Kristdemokraterna kan inte acceptera regeringens förslag att sänka skatten och därmed priset på starköl i Sverige.
Svensk alkoholpolitik har som mål att minska totalkonsumtionen av alkohol med 25 % till år 2000. De åtgärder som hittills omfattar en politisk majoritet i Sverige är att utnyttja prisinstrumentet och att begränsa tillgängligheten.
Med dessa utgångspunkter förhandlade Sverige fram undantagsregler för införsel av alkohol till Sverige från andra EU-länder. Undantagen som ifrågasätts av EU-kommissionen vilar på sociala och hälsopolitiska motiv, och därmed behovet att hålla nere och sänka totalkonsumtionen.
Om regeringen kan tänka sig att sänka skatten på starköl och därmed bidra till en ökad försäljning inte bara i södra Sverige utan också i alla övriga delar av landet, så försvagar man allvarligt sin argumentation i förhandlingarna gentemot kommissionen. Accepterar Sverige en ökad försäljning för att minska privatimporten i Sydsverige, kan man inte hävda några allvarligare invändningar mot ökad införsel av vin och sprit.
Därför avvisar Kristdemokraterna regeringens förslag att sänka skatten på starköl. Detta ger en budgetförstärkning på 600 miljoner kronor per år.
Höjd tobaksskatt
Det är angeläget att det bedrivs en saklig information om tobakens skadliga inverkan på hälsan. För att begränsa användningen kan också regleringar nyttjas för att hindra att tobaksrök sprids i känsliga miljöer. Prisinstrumentet är ytterligare ett verksamt medel för att minska konsumtionen. Tobaksskatten bör höjas. Vårt förslag innebär en inkomstförstärkning på 200 miljoner kronor per år.
Bilförmånsbeskattning
Kristdemokraterna har tidigare motionerat i ärendet och krävt att bilförmånsbeskattningen ska miljöanpassas. I en särskild motion redovisas vår uppfattning om utformningen av bilförmånsbeskattningen. Förslaget innebär en inkomstförstärkning med 600 miljoner kronor utöver regeringens förslag.
Mervärdesskatt
När det gäller mervärdesskattereglerna måste dessa anpassas efter EU:s regelverk. Vi har dock inom dessa ramar utrymme att utforma ett eget system.
Målsättningen på medellång sikt bör vara att momsen differentieras i två nivåer, 25 % och 12 %. Den lägre nivån bör i ett första steg omfatta tjänster, kultur, övernattningar, persontransporter, tidningar och böcker.
Ideella föreningar som bedriver verksamhet, typ second hand-försäljning, och där överskottet går till välgörande ändamål och ideell verksamhet ska vara momsbefriade.
Breddad momsbas
Ett flertal områden har idag ingen eller reducerad moms. Som exempel kan nämnas att moms på spel och dobbel ger 2 miljarder kronor, full moms på porto ger 0,5 miljarder kronor, finansmoms ger ca 2 miljarder kronor. Vi föreslår att regeringen återkommer med förslag som ökar momsintäkterna med sammanlagt 2 miljarder kronor per år under perioden.
Höjda försäkringsnivåer, pensioner, barnbidrag m.m. kan betalas med höjd matmoms
Den 1 januari 1996 sänktes momsen på livsmedel från 21 till 12 procent. Åtgärden motiverades främst av förment fördelningspolitiska skäl, trots att sänkningen av momsen betyder mest, i kronor räknat, för de relativt välbeställda. Detta gjordes samtidigt som regeringen genomförde försämringar inte minst för sjuka och arbetslösa. Kristdemokraterna motsatte sig sänkningen just av fördelningspolitiska skäl.
För att kunna finansiera reformer och förbättringar för grupper som idag kan sägas vara de sämst ställda skulle en höjning av livsmedelsmomsen till en enhetlig nivå kunna vara motiverad. Höjningen skulle drabba alla men de reformer och förbättringar som därmed kan genomföras kommer de sämst ställda till del. Det handlar om höjning av ersättningsnivån i föräldraförsäkringen, sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen, om förbättrade barnbidrag med låginkomstprofil, införande av vårdnadsbidrag, förstärkningar i flera avseenden för de sämst ställda pensionärerna, oförändrat högkostnadsskydd inom sjukvården och inte minst en rejäl satsning för nya jobb. Statsbudgeten förstärks med 11 500 miljoner kronor per år.
Nej till moms på barnböcker
Vi kristdemokrater anser att det finns många goda motiv att särskilt främja barnlitteraturens tillgänglighet för barnen. Därför anser vi det motiverat att slopa momsen på barnböcker. Kostnaden för detta beräknas till 70 miljoner kronor per år.
Fastighetsskatt
Systemet med fastighetsskatt bör successivt avvecklas. Istället bör kommunerna ges möjlighet att ta ut en fastighetsavgift för täckande av kostnader för gatuunderhåll, brandförsvar och annan kommunal service kopplad till fastigheten.
Regeringens förslag till sänkt fastighetsskatt
Regeringens löfte om att lindra fastighetsbeskattningen för dem som bor i särskilt drabbade områden har resulterat i ett förslag som är så urvattnat att det endast marginellt kan hjälpa dem som drabbats hårdast och dessutom under en begränsad tid. Avsikten var väl ändå att människor ska kunna bo kvar?
Kristdemokraternas förslag till lindring av fastighetsskatten
Kristdemokraterna röstade i riksdagen nej till förslaget att höja fastighetsskatten från 1,5 till 1,7 % av taxeringsvärdet. Det är fullständigt orimligt att höja skatten samtidigt som taxeringsvärdena höjs kraftigt. Kristdemokraterna upprepar därför kravet att fastighetsskatten ska sänkas generellt. Riksdagen bör därmed besluta att fastighetsskatten ska vara 1,5 % av taxeringsvärdet.
För att medelinkomsttagare och pensionärer med låga inkomster ska kunna bo kvar även på högprisorter är det angeläget att införa en begränsningsregel. Kristdemokraterna föreslår därför att fastighetsskatten enbart ska beräknas på en tredjedel av markvärdet ovanför ett taxeringsvärde på 150 000 kronor. Vidare föreslås att tabellnivåvärdet maximeras till 5. Detta förslag innebär till skillnad mot regeringens förslag en möjlighet att få bo kvar. Fastighetsskatten skulle med detta förslag för genomsnittsvillan i de verkliga högpriskommunerna sjunka med 30-40 procent. Dessa två förändringar kostar omkring 2 000 miljoner kronor.
Ovanstående begränsningar av markvärdet och tabellnivåvärdet vid fastighetstaxeringen bör också gälla för permanentboende vid förmögenhets- beskattningen.
Kommunskatt
Kristdemokraterna accepterar modellen att reducera det generella statsbidraget med motsvarande hälften av de ökade skatteintäkterna om en kommun eller ett landsting höjer skatten för 1997 eller 1998.
Företagsbeskattning
Skattemässig neutralitet mellan olika företagsformer ska upprätthållas. Det finns anledning att fortsätta arbetet med att ur skattesynpunkt likställa enskild näringsverksamhet med aktiebolag.
Skattesystemet måste utformas så att avkastningen på riskvilligt kapital i företag inte beskattas hårdare än annan kapitalavkastning. Kristdemokraterna menar därför att dubbelbeskattningen på avkastning på aktier ska avvecklas helt, precis som skett i nästan samtliga övriga OECD-länder. Sverige kan inte långsiktigt ha en väsentligt högre beskattning än den omvärld vi konkurrerar med.
Det är positivt att fåmansbolagsbeskattningen ska ses över. Vi syftar till att skapa bättre förutsättningar för företagande och nyföretagande.
Kristdemokraterna avvisar förslaget att en särskild löneskatt ska tas ut på bidrag som en arbetsgivare lämnar till en vinstandelsstiftelse. Kostnaden i budgeten blir 100 miljoner kronor per år t.o.m. 1998.
Sjuklöneperioden
Alla typer av arbetsgivaravgifter som debiteras arbetsgivaren som ett direkt pålägg på lönekostnaderna fungerar som en löneskatt som driver upp lönekostnaden. En allt högre lönekostnad försämrar näringslivets konkurrenskraft med omvärlden och minskar därmed sysselsättningen i Sverige. Därför vill Kristdemokraterna hålla nere arbetsgivaravgifter och löneskatter.
Kristdemokraterna avvisade regeringens förslag om förlängd arbetsgivarperiod vid anställdas sjukdom från 14 till 28 dagar. Kristdemokraterna avvisar av principiella skäl denna lönekostnadshöjning. Den kan leda till ett hårdare klimat på arbetsmarknaden och till färre jobb. Arbetsgivarna kommer i och med det ökande ansvaret att vara angelägna om att bara anställa arbetskraft som inte antas bli sjukskrivna i någon större omfattning. Därmed hårdnar arbetsmarknaden för äldre och de som har en sjukdomshistoria som kan avskräcka arbetsgivaren. Det är inte heller riktigt att företagen ska fungera som försäkringsbolag. Risktagandet för framförallt de mindre företagen ökar dramatiskt vilket regeringen borde ha insett och avstått från att driva igenom riksdagsbeslutet.
Vi föreslår att reglerna återställs. Budgetmässigt medför vårt förslag att statens intäkter minskar med 1 100 miljoner kronor per år.
Kvittningsrätt vid underskott
Kristdemokraterna anser att möjligheten att kvitta underskott i aktiv näringsverksamhet mot inkomst av tjänst under de fem första åren av en nystartad näringsverksamhet skall gälla. Möjligheten att i liten skala och med små risker, vid sidan om ordinarie arbete, kunna starta en verksamhet är betydelsefull för svenskt nyföretagande och därmed för tillskapande av nya jobb.
Avdrag för gåvor till ideella föreningar
Regeringen bör återkomma med förslag angående avdragsrätt för gåvor till ideella föreningar.
Skatteavdrag för yrkesfiskare
Det svenska fisket verkar på en internationell marknad, där fiskefartygen landar och säljer fisk i ett flertal länder med påföljd att konkurrensen blir hård. Det svenska fisket måste därför ha likvärdiga skattevillkor med sina konkurrentländer. Sveriges bristande tillträde till Nordsjön innebär i sig en konkurrensnackdel gentemot Norge och Danmark vilken ytterligare förvärras av dessa länders gynnsammare skattevillkor med särskilda skatteavdrag för yrkesfiskare. Ett särskilt skatteavdrag för yrkesfiskare bör införas.
Budgetmässigt blir det en kostnad på 75 miljoner kronor per år.
Effektivare skatteindrivning
Ett väl fungerande beskattnings-, uppbörds- och folkbokföringsväsende är av grundläggande betydelse såväl från statsfinansiell som samhällsekonomisk synpunkt. Beskattningssystemet bygger på kontrolluppgifter och uppgifter lämnade i självdeklarationerna. Uppgiftsskyldigheten och kontrollen av att uppgiftsskyldigheten fullgörs är basen för en effektiv och likformig beskattning. Det är ett betydande problem att inte samtliga skattepliktiga inkomster och reavinster som ska deklareras i Sverige verkligen redovisas i deklarationerna. Det är viktigt att skattemyndigheterna för att komma åt skattefusk har effektiva kontrollmöjligheter som är avvägda mot rimliga rättssäkerhetsgarantier.
Kristdemokraterna föreslår att resurser anslås för att öka skatteindriv- ningen. Dessa åtgärder har erfarenhetsmässigt hög lönsamhet. Varje satsad krona ger minst 6 kronor i ökade inkomster. Enbart när det gäller redovisning av mervärdesskatt beräknas undanhållandet uppgå till minst 20 miljarder kronor.
Kamp mot ekonomisk brottslighet och skatteflykt
Dessa verksamhetsområden är centrala för att främja en rättvis beskattning och därmed en lojalitet mot skattesystemet. Skattebrott undergräver samhällets gemensamma resurser och skapar illojal konkurrens inom näringslivet.
Skatteförvaltningen har i likhet med andra förvaltningar rationaliserat sin verksamhet. Det är viktigt att så sker för att skapa utrymme för bl a skatte- kontroll. Statsmakterna har beslutat om ett resurstillskott till skatteförvalt- ningen för förstärkning av kontrollen inom vissa angivna områden. Särskilda medel för förstärkt skattekontroll har tillförts successivt och innevarande budgetår disponerar skatteförvaltningen 200 miljoner kronor, på tolvmåna- dersbasis, för detta ändamål.
Regeringen förslår i budgetpropositionen att 100 miljoner kronor per år avsätts till särskilda insatser för att förbättra statens kontrollfunktion.
Kristdemokraterna föreslår att ytterligare 100 miljoner kronor per år avsätts till skatteförvaltningen för förstärkt skattekontroll. Erfarenheterna visar att detta anslag ger åtminstone sex gånger så mycket tillbaka. Krist- demokraterna räknar således med att skatteintäkterna ökar med 600 miljoner kronor per år om detta förslag genomförs.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen godkänner de mål och riktlinjer för skattepolitiken som anförts i motionen,1
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om mål och riktlinjer för skattepolitiken inom EU,1
3. att riksdagen beslutar införa ett permanent riskkapitalavdrag,
4. att riksdagen beslutar avskaffa dubbelbeskattning på avkastning på aktier i enlighet med vad i motionen anförts,1
5. att riksdagen beslutar att royalty på patenterade uppfinningar skall vara skattebefriade under två år i enlighet med vad som anförts i motionen,
6. att riksdagen beslutar om en återgång till de regler som gällde före 1996 beträffande redovisning av mervärdesskatt,1
7. att riksdagen beslutar att stimulera tjänstesektorn i enlighet med den danska modellen,
8. att riksdagen beslutar om en bredare bas för skattereduktion inom hushållstjänstesektorn och att denna skall medges med ett belopp motsvarande 60 % av underlaget, dock högst 30 000 kronor per år,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skattebefriade kompetensutvecklingskonton,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en skatteväxling för miljön och jobben,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att införa en avfallsskatt,
12. att riksdagen avslår regeringens förslag om sänkt skatt på kärnkraftsel,1
13. att riksdagen beslutar att högsta skattesats för statlig inkomstskatt sänks till 20 % samt att grundavdraget slopas vid den statliga inkomstbeskattningen fr.o.m. den 1 januari 1997,1
14. att riksdagen avslår förslaget om att ej justera skiktgränsen vid beräkning av statlig inkomstskatt,1
15. att riksdagen beslutar om en sänkning av egenavgifterna i enlighet med vad som anförts i motionen,1
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av förmögenhets-, arvs- och gåvoskattereglerna i syfte att underlätta generationsskiften i familjeföretag,
17. att riksdagen beslutar att 75 % av värdet på skattepliktiga aktier tas upp vid förmögenhetsbeskattningen,1
18. att riksdagen beslutar i enlighet med vad som anförts i motionen om höjd avdragsrätt för pensionssparande,1
19. att riksdagen hos regeringen begär förslag snarast om slopad sambeskattning av förmögenhet,
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att vin och sprit ej skall ingå i avdragsramen för representation,
21. att riksdagen avslår regeringens förslag om sänkt skatt på starköl,1
22. att riksdagen beslutar höja tobaksskatten i enlighet med vad som anförts i motionen,1
23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ideella föreningar som bedriver verksamhet, typ second-hand- försäljning, och där överskottet går till välgörande ändamål skall vara momsbefriade,
24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om breddad momsbas på spel och dobbel,
25. att riksdagen beslutar om återgång till 25 % matmoms,1
26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att successivt ersätta fastighetsskatten med en kommunal fastighetsavgift,1
27. att riksdagen beslutar sänka fastighetsskatten till 1,5 % av taxeringsvärdet,1
28. att riksdagen beslutar att fastighetsskatten enbart skall beräknas på en tredjedel av markvärdet ovanför ett taxeringsvärde på 150 000 kr,1
29. att riksdagen beslutar att tabellnivån för byggnader vid fastighetstaxeringen begränsas till 5,1
30. att riksdagen beslutar avslå förslaget om en särskild löneskatt på bidrag som en arbetsgivare lämnar till en vinstandelsstiftelse,1
31. att riksdagen beslutar i enlighet med vad som i motionen anförts om förlängd arbetsgivarperiod,2
32. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skatteavdrag för yrkesfiskare,
33. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en effektivare skatteindrivning för att öka skatteintäkterna.
Stockholm den 23 september 1996
Alf Svensson (kd)
Inger Davidson (kd) Rose-Marie Frebran (kd) Holger Gustafsson (kd) Göran Hägglund (kd) Mats Odell (kd) Chatrine Pålsson (kd) Michael Stjernström (kd)
1Yrkandena 1, 2, 4, 6, 12-15, 17, 18, 21, 22, 25-30 hänvisade till FiU.
2Yrkande 31 hänvisat till SfU.