Motion till riksdagen
1996/97:Sk353
av Marianne Andersson (c)

Hushållstjänster


Ska vi komma tillrätta med arbetslösheten krävs flera
radikala nya grepp. Även när industrin går bra tillskapas inte
särskilt många nya jobb där på grund av den snabba
automatiseringen och datoriseringen. Den offentliga sektorn
krymper. Varje, i sig angelägen, löneökning där leder till
minskat utrymme. Återstår då att stimulera den privata
tjänstesektorn. Antingen kan man sänka skatten för alla
tjänster, vilket blir oerhört dyrt om det ska få verkligt
genomslag. Det gäller då att rikta insatserna mot ett område
där man inte riskerar att slå ut andra företag och därmed
jobb.
Eller också kan man stimulera ett område där behoven finns men där
köpkraften till "ordinarie" pris är begränsad och utbudet domineras av "svart
arbetskraft" - alltså hushållen - vilket man gjort när det gäller byggavdragen.
Det är synd att regeringen, på grund av det infekterade debattläget, inte vågat
lägga fram förslag om åtminstone en försöksverksamhet utan hänskjuter
frågan till ytterligare beredning.
En modell som bör kunna fungera bra vore att inrätta serviceföretag som
kan uträtta tjänster i hemmet åt privatpersoner till rimligt pris. Företaget
skulle förmedla tjänsterna, ta betalt och avlöna den som utför tjänsterna. De
skatter och övriga avgifter som företaget och den anställde betalar in till stat
och kommun skulle återgå till företaget och göra det möjligt att hålla nere
priset på tjänsten. Om man tar med i beräkningen att den som utför tjänsten i
annat fall skulle få socialbidrag eller a-kassa blir det ingen extra kostnad för
samhället. Som jag ser det är detta ett sätt att få privatpersoner som dignar
under dubbelarbete att i stället bidra till offentliga sektorn. Stat och kommun
tillsammans vinner på minskade bidrag och kan behålla mer personal,  den
anställde får meningsfull sysselsättning, lön och social trygghet och den som
får arbetet utfört minskar sin tidspress. Den som bara vill rikta dessa tjänster
till äldre eller offentliga sektorn begår ett tankefel. Då blir det givetvis
kostnader eftersom färre nya pengar från privatpersoner kommer in i
systemet.
Regeringen måste nu bortse från ideologiska skygglappar och se
verkligheten. Det är ohållbart att ha ett stort antal familjer som dignar under
dubbelarbete och som inte hinner med sina barn och samtidigt ha människor
som inget hellre vill än att arbeta. Den situationen löses inte med
övertidsbegränsningar. Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med
förslag enligt ovan skisserade modell.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om hushållstjänster.

Stockholm den 6 oktober 1996
Marianne Andersson (c)