Ingen uppgift är viktigare än kampen mot arbetslösheten.
Varje insats som kan ge fler jobb är värdefull och de flesta
idéer är värda att pröva. Det duger inte att sitta och säga nej
när 700 000 människor står utan arbete.
I denna motion föreslår vi kraftfulla åtgärder för att skapa nya jobb inom
tjänstesektorn. Utifrån antagandet att det höga kostnadsläget utgör en
allvarlig hämsko på sysselsättningen går vi vidare och föreslår en betydande
kostnadssänkning inom två strategiska branscher. Vi vill se avskaffade
arbetsgivaravgifter för tjänster inom hushållssektorn och kraftigt sänkt
turistmoms. Dessutom vill vi - vilket utvecklas i separat motion - införa ett
system med servicecheckar som kraftigt förenklar köp av vita tjänster.
Skattelättnaderna inom hushållssektorn bör till en början ses som ett fyraårigt
försöksprojekt medan momssänkningen på turismen och servicecheckarna
bör vara permanenta lösningar.
Tjänstesektorn har potentialen att stå för en mycket stor del av de nya jobb
som krävs för att lyfta Sverige ur arbetslösheten. Men detta kräver att vi
undanröjer en del av de hinder som idag står i vägen för nya riktiga jobb.
Sänkta kostnader och förenklade regler är några sådana åtgärder.
Tjänster i tillväxt
Tjänstesektorn utgör en betydande del av den svenska
ekonomin. Privat och offentlig tjänsteproduktion uppgår till
ca 70 procent av BNP och svarar tillsammans för ungefär två
tredjedelar av den totala sysselsättningen. Tjänstesektorn har
expanderat under lång tid såväl i Sverige som i vår omvärld.
Och många prognoser för framtiden pekar på att detta är en
trend som ser ut att fortsätta.
En viktig källa för diskussioner om förändringar på arbetsmarknaden är
bilaga 6 till 1994 års långtidsutredning, "Näringslivets tillväxtförutsättningar
till 2010", som utarbetats av personal inom NUTEK. Den skriften beskriver
ett positivt scenario där Sverige till år 2010 kunnat återvända till något som
påminner om full sysselsättning. Alla som tagit del av olika
långtidsutredningars förutsägelser vet att de i backspegeln många gånger
visat sig fullständigt felaktiga, men det finns knappast något bättre material
att utgå ifrån om man vill ha gissningar om vad som skall hända på
arbetsmarknaden de närmaste åren.
Enligt LU-bilagan kommer den procentuellt största tillväxten av jobb att
ske i sektorn "Övriga privata tjänster". De senaste årens debatt om nya jobb
har också handlat mycket om tjänstesektorn, men inte mycket har gjorts för
att stödja den önskvärda utvecklingen. Den fortsatta expansionen av
tjänstesektorn är ingen självklarhet. Det finns faktorer som pekar i en annan
riktning.
Ett problem är att produktivitetsutvecklingen inom tjänstesektorn som
genomsnitt är lägre än inom den varuproducerande sektorn. Framför allt
gäller detta de typer av persontjänster där själva tiden som läggs ned utgör en
viktig del av tjänsten. Detta gör att tjänsterna blir dyrare relativt varor.
En annan tillbakahållande faktor är att när man som privatperson skall
köpa persontjänster uppstår ett fenomen med dubbla skattekilar. Om någon
till exempel vill anställa en fönsterputsare betalar man dennes lön och sociala
avgifter samt moms med sin egen lön som redan belastats med avdrag för
skatt och sociala avgifter. Detta gör naturligtvis att andra alternativ ligger
nära till hands. Ett viktigt kännetecken för många tjänster är att alternativet
självbetjäning finns med i bilden. Uttrycket "Gör det själv, gör det svart eller
gör det inte alls" belyser ganska väl vad det handlar om.
Dessa skäl gör att det kan finnas anledning att på olika sätt försöka
underlätta för expansionen av privata tjänster. Detta gäller tjänster i
allmänhet men hushållstjänster i synnerhet. När det gäller turistsektorn kan
en särbehandling dessutom motiveras av att det ur bytesbalansperspektiv
faktiskt är en exportnäring, som till skillnad från andra exportsektorer måste
belasta sina priser med moms.
Vid ett urval av de tjänster som skall omfattas av skattelindringar finns det
även andra skäl som talar för att just hushållssektorn och turism utgör
lämpliga områden.
För det första är branscherna väl lämpade för småföretagande. Om vi skall
nå bestående framgångar i arbetet för ökad sysselsättning är det viktigaste
medlet ett större antal småföretag. Jämförelser mellan svenska kommuner
visar entydigt att det är de kommuner med hög andel småföretag som klarar
sysselsättningen bäst.
För det andra finns det en betydande potential för nya jobb. I utredningen
"Uppskattad sysselsättning" (SOU 1994:43) räknar utredaren Lars Vinell
med att hans förslag till lättnader för hushållstjänster skulle kunna ge mellan
20 000-60 000 nya jobb. (Den kostnadsreduktion vi föreslår nedan är större
än den Vinell antog.) Och om den svenska turistnäringen kunde återvinna sin
storlek från 1989 eller nå den storlek turistbranscherna har i våra grannländer
skulle tiotusentals nya jobb tillkomma.
För det tredje kan man på goda grunder anta att andelen svartjobb inom
båda branscherna är relativt hög. Förutom de andra vinsterna av ökad
hederlighet finns det alltså en potential för ökade skatteinkomster om man
kan få några av de svarta tjänsterna att bli vita.
Även om vi gärna skulle vilja sänka kostnaderna för hela tjänstesektorn
finns det alltså enligt vår mening mycket goda skäl att åtminstone till en
början rikta in sig på hushållstjänster och turism.
En modern syn på
hushållssektorn
Den så kallade pigdebatten har visat att synen på hemarbete
hos vissa har en djupt känslomässig dimension. Minnet av
behandlingen av hembiträden i seklets början i medel- och
överklassfamiljer lever kvar. Avskaffandet av denna yrkeskår
kunde förvisso för den tiden ses som ett socialt framsteg men
vi delar inte synen att det arbete som utfördes skall betraktas
som mindre värt.
I ett sekellångt perspektiv har hemarbetessektorn förändrats dramatiskt
genom främst de gifta kvinnornas inträde på arbetsmarknaden, avskaffandet
av hembiträden som yrkeskategori, utbyggnaden av daghem och
utvecklingen av hushållsmaskiner. Sammantaget är detta en samhälls-
förändring med många vinnare. Att kvinnors valmöjligheter främjats är till
exempel uppenbart.
Samtidigt är det många som tycker att livskvaliteten inte ökat som den
borde. Många familjer med föräldrar där båda arbetar känner att tiden med
barnen blir för kort.
Särskilt i storstäderna, där arbetsresorna ofta tar mycket tid, och gentemot
familjer där övertidsarbete är vanligt, har ett ökat utbud av hushållstjänster
växt fram. "Svarta" städerskor är vanligt förekommande. Pizzerior har börjat
med hemleveranser. Hemglass introducerade ett mer hushållsnära distribu-
tionssätt för frysvaror. Efter att matvarubutikernas cykelbud har varit helt
avskaffade i många år återinför nu många affärer hemkörningsservice mot en
särskild avgift.
Man måste vara mycket dogmatisk för att se stora problem med denna
utveckling. Det är också viktigt att komma ihåg att vad som är högstatusjobb
och lågstatusjobb varierar över tiden. Ett yrke som både vad gäller lön och
arbetsuppgifter ligger hemservicen nära men som alltid haft hög status är
flygvärdinnans. I ungdomsgenerationen tillhör många tjänsteyrken, som
frisör, dörrvakt och servitris, yrken med hög status. Det finns ingenting som
säger att människor som idag skulle utföra tjänster åt andra i deras hem får
särskilt låg status.
Moderna och framgångsrika tjänsteföretag i till exempel städbranschen
eller säkerhetsbranschen lägger ner stort arbete på att höja personalens
motivation och trivsel i arbetet. Bra utrustning, vidareutbildning och
lagerarbete bidrar till att personalen trivs och stannar. Det höjer också
arbetenas status i andra människors ögon. Faktum är att utvecklingen av en
ny hushållssektor påminner väldigt lite om forna dagars pigor.
En viktig aspekt av möjligheterna att stimulera tjänster inom
hushållssektorn är de äldres möjligheter att få en service som kommunerna
inte är beredda att erbjuda. Egentligen oavsett eventuella nedskärningar har
de flesta kommuner prioriterat den tyngre hemtjänsten och avstått från lättare
tjänster till de äldre som inte har fullt så stora behov. Detta är nog en rimlig
avvägning men det innebär också att det kan finnas en stor efterfrågan hos
många äldre att få hjälp hemma. Ett system med subventionerade
hushållstjänster skulle kunna ge dem en chans att utan orimliga kostnader
också få det.
Det framförs ibland invändningar att subventioner till jobb inom
hushållssektorn skulle ta i anspråk resurser som istället skulle kunna ha
använts inom den kommunala hemtjänsten. Vi menar att den oron är
obefogad. Vårt förslag finansieras inte alls genom neddragningar inom
kommunerna, istället har vi utformat vårt förslag så att det på två sätt gynnar
den kommunala hemtjänsten och hemsjukvården.
Vårt förslag är att också kommunalt anställd personal i dessa sektorer skall
befrias från arbetsgivaravgift. Det är nödvändigt för att garantera neutralitet
vid kostnadsjämförelser vid entreprenadupphandling mellan egen regi-
alternativet och externa budgivare. Nettoeffekten i de ekonomiska
relationerna mellan staten och kommunerna avses neutraliseras genom att
statsbidraget sänks med samma belopp som kommunerna slipper betala i
arbetsgivaravgift. Det innebär att hemtjänstens ställning i det interna
kommunala budgetarbetet stärks genom att insatser där blir billigare än i
andra delar av kommunen.
En andra, på sikt säkert mer betydelsefull, effekt som gynnar
kommunernas äldreomsorg är att ett rikt utbud av företag i hemtjänstsektorn
ger möjligheter att upphandla hemtjänst till pensionärer billigare än hittills,
liksom att få del av idéutveckling som säkert kommer att äga rum i dessa
branscher som kan göra hemtjänsten både bättre och billigare.
Vårt förslag bygger på att underlätta köp av hushållstjänster såväl
ekonomiskt som praktiskt.
Praktiskt vill vi göra det möjligt att slippa all den byråkrati som hänger
ihop med att vara arbetsgivare. Detta kan uppnås genom ett nytt
betalningsmedel där byråkratin så att säga redan är inkluderad. Hur detta
skall utformas i detalj beskriver vi i vår kommittémotion "Servicecheckar".
Ekonomiskt vill vi underlätta genom att slopa arbetsgivaravgifterna för
hushållstjänster. Till en början bör denna nedsättning ses som ett försök som
får pågå under fyra år.
Detaljerna kring slopandet av arbetsgivaravgifterna med avseende på
gränsdragningar gentemot andra tjänster och liknande måste givetvis utredas.
Det är därför glädjande att regeringen sent om sider har tillsatt en utredning
för att se över tjänstesektorns utveckling. Utredaren har tyvärr givits allt för
luddiga direktiv. Det föreligger inget tydligt uppdrag att utforma ett system
för lättnader inom hushållssektorn, och en mycket allvarlig begränsning har
lagts in om nu utredaren skulle föreslå någon form av subvention.
Lättnaderna skall i så fall endast gälla uppdragstagare vilka redovisar
inkomsten som inkomst från näringsverksamhet och har F-skattebevis. Detta
utesluter just de okomplicerade anställningsförhållanden som är tanken med
de servicecheckar vilka ju regeringen själv har gett RSV i uppdrag att
studera. Utredaren bör därför ges förtydligade direktiv där regeringen helt
enkelt beställer en modell för lättnader inom hushållssektorn av den typ som
vi har föreslagit och ger utredaren i uppdrag att utforma ett detaljerat förslag
om detta. Detta bör regeringen ges till känna.
Varför har Sverige en
mindre turistsektor än våra
grannländer?
Turismen anges ofta som världens snabbast växande bransch.
Men Sverige har traditionellt haft svårt att hävda sig som
turistland. Den svenska turistbranschen är mindre än
motsvarande branscher i andra länder. Vädret anges som en
grundläggande orsak. Men det förklarar inte varför vi också
har en mindre turistsektor än Danmark, Norge och Finland.
Enligt en uppsats skriven av den tidigare chefen vid Styrelsen för
Sverigebilden Jan Brännström omfattar den svenska turistnäringen 20 000
företag med en sammanlagd årsomsättning på nära hundra miljarder kronor.
Staten tjänar i genomsnitt ca 12 miljarder kronor på de utländska turisterna.
Enligt en annan bedömning, återgiven i Dagens Nyheter den 18 februari i år,
är den svenska besöksnäringens andel av BNP en procentenhet mindre än i
våra nordiska grannländer.
Turismen i Sverige - av både svenskar och utlänningar - har självfallet
vunnit på den låga kronkursen. Turismen ökade både 1993 och 1994. Men
enligt samma källa har vi fortfarande inte nått upp till toppåret 1989.
Därefter slog den breddade momsen, som följde av skatteuppgörelsen,
igenom. Uppgången 1993 och 1994 understöddes också av att den dåvarande
borgerliga regeringen i en uppgörelse med Ny demokrati sänkte den så
kallade turistmomsen.
Turismen kan, som nämnts, anses skattemässigt missgynnad om den
betraktas som export. Andra exportföretag kan lyfta av momsen. Men
turistföretag måste vältra över den på sina kunder. Ur bytesbalanssynpunkt är
turism självfallet en exportbransch. Utlänningar som kommer hit och gör av
med utländsk valuta inverkar på den svenska bytesbalansen på samma sätt
som om de köpt en svensk vara i sitt hemland för samma summa. Dessutom
är det givetvis så att om svenskar väljer att stanna i landet i stället för att
turista utomlands blir effekten på bytesbalansen även då positiv.
För att ta vara på den expansionsmöjlighet som borde finnas inom
turistbranschen vill vi sänka turistmomsen till 6 procent. Även om
kostnadsläget inte är det enda problemet är vi övertygade om att en sådan
åtgärd skulle ha en mycket positiv effekt på sysselsättning och tillväxt inom
en mycket viktig bransch. Möjligheten till, och konsekvenserna av, en
momssänkning bör utredas.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en ändring av direktiven till utredningen Förutsättningarna för
tjänstesektorns utveckling,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en utredning om sänkning av turistmomsen.