I det svenska skattesystemet utgår det bl a skatt på
fastigheter. Principen att beskatta fastigheter kan diskuteras.
På sikt bör systemet med fastighetsskatt avvecklas. Istället
bör kommunerna ges möjlighet att ta ut en fastighetsavgift
för täckande av kostnader för gatuunderhåll, brandförsvar
och annan kommunal service kopplad till fastigheten.
De höjda taxeringsvärdena och den samtidigt höjda fastighetsskatten från
1,5 till 1,7 % av taxeringsvärdet har orsakat problem för många små-
husägare. Flera kommer att få lämna sina hus till följd av den höjda
fastighetsskatten. Av den höjda fastighetsskatten med 4,8 miljarder kronor
kommer 1,7 miljarder eller 35 % från storstäderna (Stockholm, Göteborg,
Malmö och Uppsala).
Underlaget för statlig fastighetsskatt är värdet på såväl byggnad som mark.
I de fall där både byggnad och mark innehas med äganderätt är detta
acceptabelt. Men i de fall då marken innehas med tomträtt uttages enligt min
uppfattning fastighetsskatten på ett felaktigt sätt. I dag utgår fastighetsskatt
även på tomträttsmark som tomträttsinnehavaren inte äger utan hyr t ex av en
kommun. Det är helt i sin ordning att fastighetsskatt utgår för byggnad på
tomträttsmark - men inte på mark. Det är en helt orimlig princip att betala
skatt för fast egendom man inte äger! Det är inte acceptabelt att jämställa
tomträttsinnehavet med äganderätt i detta avseende. Fastighetsskatt ska
således inte tas ut av tomträttsinnehavare för tomträttsmark.
Fastighetsskatten bör istället tas ut av den som äger marken och när det
gäller tomträtt så är det vanligen en kommun.
Tomträttsinstitutet är relativt vanligt i Sveriges kommuner, inte minst i
storstäderna. I Stockholms kommun finns inte mindre än 26.000 tomträtter,
varav de flesta är småhus. Det innebär att det är ett stort antal hushåll som
berörs av fastighetsskatt på tomträttsmark.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om fastighetsskatt på tomträttsmark.