Riksdagen beslöt under våren 1996 med anledning av regeringens proposition 1995/96:229, Skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus, att medge ägare av småhus och hyreshus och bostadsrättsinnehavare skattereduktion för byggnadsarbete.
Enligt reglerna grundar arbete som utförs av fastighetsföretag på företagets fastigheter med egna anställda inte rätt till skattereduktion. Regeringens motiv för denna begränsning var att den ansåg det tveksamt om skatte- reduktion i ett sådant fall kan anses ha önskad stimulanseffekt.
I praktiken innebär begränsningen att ett mycket stort antal fastighetsägare undantas från möjligheten att erhålla skattereduktion. Det handlar om alla de stora och små byggföretag som också är fastighetsägare och som utnyttjar anställda inom entreprenaddelen av företaget eller koncernen till att också utföra renoveringsarbeten på det egna fastighetsbeståndet. Genom att på detta sätt samutnyttja anställda med extern entreprenadverksamhet och underhåll av egna fastigheter kan företagen aktivt arbeta för att upprätthålla sysselsättningen också i tider då byggkonjunkturen är svag. Tanken att ett byggföretag med egna fastigheter skall anlita ett konkurrerande företag att utföra renoveringar är orimlig såväl av hänsyn till den egna personalen som med tanke på konkurrenssituationen i branschen.
Som bekant har antalet anställda inom byggbranschen under en följd av år minskat kraftigt. Eftersom det fortfarande inte märks någon omedelbar förbättring av byggkonjunkturen står många byggföretag inför den överhängande risken att behöva friställa ytterligare arbetskraft. Regeringens initiativ att återinföra en skattereduktion är därför välkommet. Dock är det enligt vår uppfattning lika viktigt att denna reduktion utformas på ett sådant sätt att företagen får möjlighet att behålla redan anställda som att stimulera till nya arbeten.
En annan negativ konsekvens av reglerna är att konkurrensneutraliteten blir satt ur spel. Det måste nämligen anses som en konkurrensbegränsning att fastighetsägare som avstår från att friställa sin arbetskraft och istället fortsätter att renovera sitt eget bestånd med egna anställda missgynnas ekonomiskt i förhållande till de fastighetsägare som kvalificerar sig för skattereduktion. Sett ur detta perspektiv blir det till och med lönsamt att först friställa sin egen arbetskraft och därefter köpa entreprenaden från annat företag. Ett förfarande som knappast kan anses ha varit syftet med beslutet om skattereduktion.
Mot bakgrund av de brister som reglerna kring skattereduktion sålunda uppvisar och som vi här har beskrivit bör riksdagen besluta om sådana förändringar i lagen om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus som innebär att också fastighetsägare som använder egen arbetskraft skall vara berättigade att erhålla skattereduktion.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar om sådana förändringar i lagen om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus som innebär att också fastighetsägare som använder egen arbetskraft skall vara berättigade att erhålla skattereduktion.
Stockholm den 4 oktober 1996
Ulf Björklund (kd) Michael Stjernström (kd)