Äldres situation i Sverige är föremål för omfattande diskussioner. Gång efter annan redovisas fall av åldersdiskriminering. Att denna typ av diskriminering förekommer är omvittnat. Vad som är särskilt allvarligt är att det i svensk lagstiftning finns regler som särskilt vänder sig mot olika grupper av äldre eller att offentliga myndigheter tolkar regelverken på ett sådant sätt att det orättvist slår mot gruppen äldre eller delar av åldersgruppen.
Riksdagen har till exempel under nuvarande mandatperiod infört regler som slår mot läkare som är över 65 år. Kommunala myndigheter nekar pensionärer att byta bostadsort.
I skattelagstiftningen finns det dessutom regler som slår olika beroende på om pensionären är gift eller enbart sambo. Dit hör till exempel reglerna om beskattningsbar förmögenhet. Pensionärer som är sambopar får ut mer vid lika inkomst, än gifta pensionärer.
Situationen framstår inte bara för äldre som orättvis. Än mer påtaglig blir förståelsen av kritiken som finns om man beaktar att äldre har en helt annan inställning till äktenskap än yngre generationer. Förr ansågs äktenskapet vara ett hederligt och aktat parförhållande.
Jag anser att nuvarande regler i skattesystemet måste revideras. Den typen av skillnader som idag finns mellan gifta pensionärer och pensionärer som lever i samboförhållanden måste elimineras. Enligt min mening bör regeringen ges i uppdrag att snarast återkomma till riksdagen och att återkomma med förslag om revidering av skattelagstiftningen i enlighet med vad vi redovisar i motionen.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att revidera skattelagstiftningen för äldre.
Stockholm den 4 oktober 1996
Tomas Högström (m)