Det nordiska dubbelbeskattningsavtalet (SFS 1989:933) är
ett multilateralt avtal som slutits mellan Sverige, Danmark,
Finland, Island och Norge. Avtalet reglerar bl a vilket land
som har beskattningsrätten i de fall en person bor i ett av de
avtalsslutande länderna och arbetar i ett annat.
Den 1/1 1997 kommer ett nytt dubbelbeskattningsavtal att träda i kraft.
Gällande regler
Broregeln
Om inkomsten förvärvas i samband med byggandet och
driften av de fasta förbindelserna över Öresund beskattas
inkomsten endast i Sverige. I praxis tolkas detta som att
arbetet sker för något av de konsortier som är
huvudentreprenörer för byggnationen.
Gränsgångarregeln
Om broregeln inte är tillämplig används gränsgångarregeln.
Detta innebär att inkomsten, oavsett om arbetsgivaren är
enskild eller offentlig, endast beskattas i Sverige.
Nya regler
Ett nytt dubbelbeskattningsavtal kommer i höst att ratificeras
av respektive lands riksdagar. Det nya avtalet innebär bl a i
den del som gäller förhållandet mellan Danmark och Sverige,
att gränsgångarregeln kommer att slopas. Beskattningen
kommer att ske efter det nordiska avtalets huvudregel,
nämligen att beskattning sker i den stat där arbetsplatsen är
belägen. Det hittillsvarande "gränsgångaravtalet" mellan
Sverige och Danmark har varit ett undantag från
huvudregeln. De personer som 31/12 1996 bor i Sverige och
arbetar i Danmark kommer dock att få möjlighet att bibehålla
beskattning i Sverige enligt nuvarande gränsgångarregel.
De personer som från 1997 bosätter sig i Sverige och arbetar i Danmark
kommer att bli beskattade enligt det nordiska avtalets huvudregel. Denna
huvudregel innebär att beskattning endast sker i Danmark, oberoende av om
arbetsgivaren är offentlig eller privat.
Konsekvenser för Malmö
Den pressade arbetsmarknaden i Malmö har medfört att
Köpenhamn blivit ett alternativ för Malmöbor, särskilt
sådana med god utbildning. I många branscher är också
löneläget gynnsammare i Danmark. Förhållandevis låga
hyror och god tillgång på bostäder har också medfört att
danskar bosatt sig i Malmö med bibehållen arbetsplats i
Köpenhamnsområdet.
Den här utvecklingen beräknas bli förstärkt genom Öresundsbron. Dagens
arbetspendlarvolym på ca 1 500 personer mellan Malmö och Köpenhamn
antas öka till den naturliga pendlingsnivån på ca 15 000 fram till år 2010.
Ett ändrat skatteavtal antas vid brons tillkomst innebära att ca 2 000
arbetspendlare vid sekelskiftet arbetar under det nya avtalets regler. Jämfört
med dagsläget minskar Malmös skatteintäkter med knappt 200 milj kr vid
2 000 nya arbetspendlare till Danmark. Detta underskott måste kommunerna
till största delen ersätta genom ett ökat skatteutjämningsbidrag med 180 milj
kr enligt nuvarande regler. Vid en situation år 2010 med ca 15 000 pendlare
blir skattebortfallet 1 500 milj kr. Den kommunala skattekompensationen
begränsar Malmös förlust till 100 milj kr.
Konsekvenser för staten
Svenska staten gör sannolikt förluster på det nya avtalet. I
Skåne är förlusten uppenbar. Skatteunderlagsbortfallet för
staten, av beräknad Öresundspendling 2010, uppgår till
4 500 milj kr. Statens bortfall av skatteintäkter beräknas till
drygt 300 milj kr.
Slutsatser
En förändring av skattereglerna får på sikt stora ekonomiska
konsekvenser för Malmö. Med en ökning av det regionala
resandet som Öresundsbron innebär handlar det om 1 500
milj kr vid en pendling på 15 000 förvärvsarbetande. Enligt
nuvarande regler för kommunal skatteutjämning skulle
kommunerna behöva kompensera Malmö med 1 400 milj kr.
Det kan hävdas att ändrat avtal också innebär att danskar bosatta i
Köpenhamn och arbetar i Malmö också får ändrade skatteregler, dvs deras
skatteintäkter tillfaller Sverige. Men observera att skatteintäkterna av dessa
personer inte tillfaller Malmö utan tas in av staten.
Pendlingsstrukturen från Köpenhamn till Malmö har också ett helt annat
utseende. Dels ligger antalet pendlare på en betydligt lägre nivå, dels är
inkomstnivåerna lägre. Sveriges nettoförlust av skatteintäkter blir betydande
eftersom utpendlingen till Danmark är betydligt större än inpendlingen.
Den viktiga framtida regionala utvecklingen i Öresundsregionen bör bygga
på enhetliga regelverk inte minst när det gäller beskattning. En
eftersträvansvärd utveckling för Öresundsregionen är att undanröja befintliga
barriäreffekter för en gemensam arbetsmarknad. Olika skatteregler är en
barriär bland flera. Skattereglernas utformning bör göras så harmoniserade
som möjligt, vilket skulle minska skatteeffekterna av att bo och arbeta på
olika sidor av Öresund. Den princip som gäller för nästan alla inkomsttagare i
Öresundsregionen är att man skattar där man bor. Den principen bör gälla
även den med tiden allt större del av arbetskraften som arbetar och bor på
olika sidor av sundet. Det borde vara självklart att man skattemässigt bidrar i
den kommun där man bor och utnyttjar den kommunala servicen.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om arbetskraftspendling mellan Sverige och Danmark.