Arbetslösheten är ett stort problem i snart sagt alla landets
kommuner och är en tragedi för de människor som är utan
arbete. Arbetslösheten är en svår ekonomisk och social
belastning för hela det svenska samhället.
Arbetslösheten beror i grunden på strukturella fel i den svenska ekonomin.
Ekonomins förmåga till anpassning och utveckling har hindrats av ett antal
politiska missgrepp. Resultatet av västvärldens höga skatter, omfattande
regleringar och bristande kunskapsinvesteringar är att Sverige tappat i
internationell konkurrenskraft. Förutsättningarna för företagen och före-
tagandet att växa och därmed också för ekonomins förmåga att växa, har
under en rad år varit ogynnsamma.
Många av de faktorer som påverkar kommunernas långsiktiga konkurrens-
kraft och därmed också framtidsmöjligheter bestäms lokalt. Till dessa
faktorer hör den kommunala skattesatsen, skolans kvalitet och eventuella
samarbete med näringslivet, kommunikationer, förekomsten av snedvridande
offentlig konkurrens med privata företag, samt inte minst politikernas och
tjänstemännens förståelse för företagandets villkor.
En god näringspolitik på riksplanet kan motverkas av stelbent byråkrati,
oförstående politiker, eftersatta kommunikationer och otillräcklig
kompetensnivå på den lokala arbetsmarknaden. Omvänt kan den nationella
näringspolitiken förstärkas av en visionär och målmedveten lokal politik för
att stärka den lokala konkurrenskraften och skapa förutsättningar för nya
arbeten.
Åtgärder för nya jobb
En strategi för att lägga grunden för fler arbeten måste bestå
av tre delar:
Nyföretagandet måste ges bättre förutsättningar för att nya tillväxtföretag
skall komma.
Satsningen på arbeten som kan bära höga löner och därmed utgöra
grunden för framtida svensk välfärd måste öka.
Slutligen måste tjänstesektorn öppnas för nya jobb och företag.
Tjänstesektorn är inte enhetlig, utan innefattar en vid skala av olika företag
och arbeten. Där återfinns kvalificerade datakonsulttjänster, lika väl som
privata hushållstjänster.
Det gemensamma för dessa företag och arbeten är att dagens skattekilar
slår hårt mot efterfrågan på dem. Skattekilarna gör att det idag är mycket få
hushåll som har möjlighet att anlita en yrkesman för att måla huset, hjälpa till
med hemdatorn, tvätta bilen, passa barn eller städa hemmet. Också
företagens efterfrågan på extern kompetens minskar när privata tjänster
straffbeskattas. Detta bidrar till att minska mindre svenska företags
långsiktiga växtkraft.
Värst drabbas dock tjänster vars marknad är enskilda människor, som t.ex.
privata hushållstjänster. Det kan röra sig om barn- och äldreomsorg, enklare
reparationer av bostäder, hushållsarbete, enklare trädgårdssysslor och andra
tjänster som underlättar försvärvsarbete. Människor har när det gäller tjänster
valet att utföra tjänsten själva, låta göra den svart eller att inte göra den
alls.
Det finns därför idag mycket få företag vars affärsidé det är att sälja
hushållstjänster till enskilda människor.
Då den potentiella efterfrågan kan bedömas vara stor, finns således
möjligheter för ett stort antal nya företag och arbeten att växa fram på denna
marknad, förutsatt att straffbeskattningen avskaffas.
Det underliga är att det sedan länge accepteras att den offentliga sektorn
erbjuder starkt subventionerade hushållstjänster till enskilda medborgare,
men att pigstämpeln tas fram direkt när det talas om att privata personer eller
företag skulle kunna erbjuda liknande hjälp. Sverige har inte råd att tacka nej
till tusentals nya arbetstillfällen av ideologiska skäl.
Kommunalt avdrag för köp
av hushållstjänster
Kommunerna erbjuder hushållstjänster inom ramen för
hemtjänsten. Tjänsterna riktar sig till människor som bedöms
behöva hjälp för att klara sin vardag, t.ex. på grund av sin
hälsa. Det finns dock åtskilligt fler svenskar som behöver
hjälp att klara hushållsarbetet av andra skäl och som skulle
kunna erbjuda arbetslösa arbete, om inte denna sektor
skattades sönder.
Det kan knappast vara verksamhetens huvudman som avgör om en
hushållstjänst skall vara politiskt acceptabel eller inte. Behovet av
hushållstjänster finns och möjlighet till ett riktigt arbete är bättre än
bidragsberoende.
Hushållstjänsteföretag kan erbjuda arbete mellan gymnasie- och högskola
och arbete för dem som inte vill läsa vidare och vars alternativ är
arbetslöshet. För ungdomar kan tjänstesektorn vara vägen in på arbets-
marknaden och dessutom ge erfarenhet av egenföretagande. För många
kommer sådana arbeten att erbjuda alternativ till arbetslöshet under en period
mellan två arbeten. För andra kommer tjänstejobben att vara en möjlighet till
extrainkomster under studier. För ytterligare andra kommer ett arbete i ett
tjänsteföretag vara ett mer långsiktigt alternativ.
Det finns flera tänkbara sätt att bringa ner skattekilen och möjliggöra nya
tjänstearbeten: Momsen kan sänkas, arbetsgivaravgifterna kan reduceras och
inkomstskatterna kan sänkas. För att öppna möjligheten för människor med
normala löner att anställa andra för tjänster kan också en avdragsmöjlighet
på kommunalskatten vara en väg.
Kommunerna har idag stora direkta och indirekta kostnader för arbetslös-
heten, bl.a. i form av socialbidrag. De medverkar också i olika former av
arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Det är en central fråga för kommunerna att
förvärvsfrekvensen kan öka och bidragsberoendet minska. Det är logiskt att
kommunernas inflytande över det lokala näringsklimatet och förutsätt-
ningarna för nya arbeten ökas genom möjligheten att öppna tjänstesektorn.
Kommunerna bör därför få möjlighet att fatta beslut om införande av
temporära eller permanenta avdragsmöjligheter mot kommunalskatten för
köp av hushållstjänster. Kommunerna bör själva svara för finansieringen.
Idag hindras detta av gällande lag. Enligt uppgift skulle inte minst 20 § i
kommunalskattelagen behöva ändras för att medge avdrag på kommunal-
skatten för tjänster som hushållsarbete eller barnomsorg. Dessutom måste
kommunerna ges rätt att fatta beslut om denna typ av avdragsmöjlighet.
Regeringen bör utan fördröjning återkomma till riksdagen med förslag om
hur en sådan avdragsmöjlighet skulle kunna förverkligas.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring av
kommunalskattelagen och andra berörda lagar så att avdrag på
kommunalskatten för tjänstearbete blir möjligt i enlighet med vad som
anförts i motionen.