Sverige räknas som världens tredje största land när det gäller
export av musik. Interaktiv underhållning, dataspel m.m. är
den del av nöjesindustrin som analytiker räknar med skall
växa sig större än musik och video.
Den största delen av världens tillverkning av interaktiva medier sker
utomlands där den då även finansieras. Man kan även vända på det och säga
att eftersom finansieringen finns utomlands så dras tillverkningen dit. Det
finns dock exempel på utlandsfinansierade tillverkare även i Sverige. Detta
bygger då på att de utländska finansiärerna har lockats av den kompetens som
finns i Sverige. Det kan tyckas vara frid och fröjd med detta, men då skall
man ha i minnet att kompetensen är rörlig. Inom området interaktiv
underhållning är kompetensen extremt rörlig. Till företagen inom denna
bransch görs rekryteringen från hela världen och ett företag kan hitta sin
marknad vare sig det är etablerat i New York, Korpilombolo eller västra
Sahara.
Reaktionen som de, oftast unga, företagarna i Sverige möter när de
diskuterar riskkapital med svenska finansiärer är att många tycker att det är
oerhört intressant, men svårbedömt eftersom det handlar om mjuka
investeringar som inte går att räkna hem på traditionellt vis. Detta gäller
givetvis även de statliga investmentbolagen och fonderna. Det handlar
emellertid om chanser till enorma avkastningar som i allt snabbare takt går
Sverige förbi och i stället hamnar i utländska börsar.
Om inte staten är framsynt och på alla sätt underlättar för företag inom den
interaktiva nöjesbranschen kommer Sverige att gå miste om både inkomster
och arbetstillfällen. Det finns uppenbara skäl som talar för att göra särskilda
insatser riktade just mot denna industri. Det är en väldigt personalintensiv
bransch - minst 60 procent av det som satsas i ett projekt betalas direkt ut i
löner. Underentreprenörsledet skapar arbetstillfällen och betalar ut ytterligare
cirka 10 procent av projektpengarna i löner. De vinstpengar som med en
svensk finansiering skulle stanna i Sverige i stället för att gå utomlands
skulle
tillföra statskassan både F-skatt och moms.
Det skulle förmodligen inte behövas några revolutionerande insatser för att
skapa ett bättre klimat för denna typ av mjuka investeringar. Ett införande av
avdragsrätt eller avskrivningar alternativt att införa en möjlighet att
balansera
intäkterna från denna typ av verksamhet under tre till fem år om de
återinvesteras i ett nytt projekt, vore kanske tänkbara lösningar.
Framtiden är alltid svår att hantera. Vi har så liten erfarenhet av den, men
framsynthet kan ändå löna sig. Ingen kan föreställa sig vilken kraft och vilka
möjligheter som finns inom branschen "Interaktiv nöjesindustri". Att våga
göra det attraktivt för investerare att satsa på denna bransch i Sverige är
kanske det lyckokast som Sverige behöver.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om hur investeringar i "mjuka" framtidsbranscher kan stimuleras.