Glädjande nog har intresset för att starta företag ökat i Sverige trots att detta förutom allt annat också innebär åtskilliga problem av administrativ karaktär. Ett hinder för företagande kan vara att skattemyndigheterna i landet gör olika tolkningar av reglerna för att utfärda en F-skattesedel, vilken är nödvändig för att bedriva näringsverksamhet.
Det i media uppmärksammade fallet Rune Hammargren kan illustrera problemet.
För ett år sedan startade Rune Hammargren, som var utbildad men arbets- lös processtekniker, eget. Affärsidén var att hjälpa företag i Mönsterås kommun vid akut personalbrist och arbetstoppar. En marknadsundersökning visade att idén höll och Hammargren startade en enskild firma. Skatte- förvaltningen ville dock inte bevilja F-skattesedel. Hammargren överklagade och fick rätt i länsrätten. Hela hösten 1995 hade Hammargren fullt upp med arbete. Han betalade alla skatter och avgifter.
Skattemyndigheten överklagade dock länsrättens beslut till kammarrätten, som i februari 1996 drog tillbaka F-skattesedeln. Motiveringen var att ett ekonomiskt risktagande inte förelåg för Hammargrens del. Till skillnad från länsrätten ansåg kammarrätten inte heller att Hammargren var tillräckligt självständig gentemot sina uppdragsgivare. Hammargren överklagade till regeringsrätten, men i början av september avslogs hans begäran om prövningstillstånd. Därmed var Hammargren tillbaka i arbetslösheten.
Liknande företagsidéer har under tiden marknadsförts i bland annat Kalmar län. Det kan också konstateras att skattemyndigheterna förefaller göra olika bedömningar av vad som krävs för en F-skattesedel.
Det är uppenbart att det behövs en lagändring som ökar möjligheterna för människor att starta eget företag.
Sammanfattningsvis är skälen för ändrade regler för att erhålla F-skatte- sedel dessa:
1. Rättsläget för självständighetskriteriet för begreppet näringsverksamhet är oklart.
2. Det är oklart hur stort ekonomiskt risktagande som krävs för att en entreprenör skall anses vara självständig.
3. Enligt uppbördslagen § 33 b är ett krav för F-skattesedel att den sökande "kan antas" komma att bedriva näringsverksamhet. Hur skall en myndighet eller domstol kunna bedöma detta?
4. Man kan också undra vilken betydelse företagsformen har för möjligheterna att få F-skattesedel. Hammargren hade kanske inte nekats F- skattesedel om han i stället startat ett aktiebolag.
Om riksdagen verkligen vill underlätta för småföretagsamhet borde en åtgärd vara att förbättra och förtydliga regelverket så att de regler som måste finnas inte medger olika tolkningar av olika myndigheter på det sätt som fallet Rune Hammargren illustrerar.
Det ankommer på utskottet att utforma erforderlig lagtext.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar om sådana ändringar i uppbördslagen att reglerna för erhållande av F-skattesedel inte förhindrar nyföretagande i enlighet med vad som anförts i motionen.
Stockholm den 23 september 1996
Nils Fredrik Aurelius (m)