med anledning av prop. 1996/97:45 Lättnad i ägarbeskattningen i små och medelstora företag
Inledning
Det råder bred politisk enighet om att det är i de privata
företagen som de nya jobben kan växa fram. Grunden för
varje investering i företagen och därmed för varje nytt arbete
är det egna riskbärande kapitalet. Trots detta var
beskattningen av avkastning på eget kapital väsentligt högre
än beskattningen av avkastning på lånat kapital till början av
1990-talet. Den borgerliga regeringen avskaffade
dubbelbeskattningen av aktiebolag 1994 och sänkte skatten
på eget kapital i enskild firma och handelsbolag till 30
procent, vilket motsvarade skatten på lånat kapital.
En av de första åtgärder den socialdemokratiska regeringen vidtog när den
tillträdde var att återinföra dubbelbeskattningen av aktiebolag. Därigenom
diskriminerades åter det egna kapitalet vilket leder till låg soliditet, inlås-
ningseffekter, sämre riskkapitalförsörjning och till att svenska ägare missgyn-
nas i förhållande till utländska.
Nu lägger regeringen fram ett begränsat förslag om lättnad i beskattningen
i onoterade svenska och utländska företag. Detta motverkas dock av att den
samtidigt föreslår att avdragen för avsättning till periodiseringsfond begrän-
sas och att det s.k. rikskapitalavdraget slopas. Dessutom avvisar man ett
införande av nuvärdesavskrivning.
Det är olyckligt att regeringen begränsar lindringen av dubbelbeskattningen
till att enbart gälla onoterade bolag med huvuddelen av verksamheten i
Sverige. Regeringens argumentering att denna begränsning inte skulle ha
negativa effekter för investeringarna i Sverige är felaktig.
För drygt ett år sedan pläderade den nuvarande finansministern Erik
Åsbrink (SvD Brännpunkt 95-08-28), för ett generellt slopande av dubbelbe-
skattningen som skulle finansieras genom minskade subventioner till
företagen. Åsbrink skrev:
Tiden är nu mogen att varaktigt avskaffa dubbelbeskattningen. Den låser in
kapitalet i de företag där vinsterna har uppstått historiskt men som ingalunda
är identiska med de företag som behöver nytt kapital för att bygga ut och
växa i framtiden. Dubbelbeskattningen konserverar gårdagens struktur i
näringslivet och bromsar den nödvändiga förnyelsen. ... Däremot har jag den
bestämda uppfattningen att avvecklingen skall göras generell, dvs för alla
företag, oavsett om de är stora eller små och oavsett om de är noterade eller
ej ... Selektiva insatser skapar ofta krångel, leder till manipulativa
beteenden,
alla vill ju hamna i den skattefria fållan - och är till sin natur obeständiga,
vilket minskar effekten av stimulansen.
Efter att först ha återinfört dubbelbeskattningen lägger nu
den regering som Erik Åsbrink tillhör fram förslag om just
en begränsad selektiv lättnad för småföretagen.
Eftersom regeringen delvis vill finansiera denna lättnad med försämrade
möjligheter att göra avsättning till periodiseringsfond innebär förslaget att
bolag noterade på svensk eller utländsk börs eller OTC-lista kommer att få
vidkännas en ökad beskattning.
Vi motsätter oss regeringens förslag till selektiv lättnad av företagsbeskatt-
ningen samt till en begränsning av möjligheten att göra avsättning till periodi-
seringsfond. Dubbelbeskattningen av utdelade och kvarhållna vinster bör
slopas helt. Vi anser vidare, till skillnad från regeringen, att behovet av att
göra riskkapitalavdrag samt nuvärdesavskrivning kvarstår och motsätter oss
därför regeringens förslag på dessa områden.
Slopa dubbelbeskattningen
för alla aktiebolag
Dubbelbeskattning av utdelade och kvarhållna vinster i
aktiebolagen innebär för det första att verksamheten
beskattas hårdare om den är finansierad med eget kapital än
med lån. Det leder till låg soliditet hos företagen och ökar
deras sårbarhet för svängningar i efterfrågan. För det andra
innebär dubbelbeskattningen att riskkapitalet låses in i
mogna branscher och företag, eftersom utdelade vinster
beskattas högre än kvarhållna sådana. Regeringen anser
varken att det första eller det andra problemet gäller för
noterade bolag eftersom enbart 27 procent av det
börsnoterade kapitalet dubbelbeskattas, nämligen det som
ägs av svenska privatpersoner och fondbolag. Denna slutsats
är mycket drastisk och inte sakligt underbyggd. Även
aktieinnehav som ägs indirekt drabbas oftast av
dubbelbeskattning. Det bör dessutom vara en strävan att öka
direktägandet. Att många företag tvingades i konkurs i
början av 1990-talet p.g.a. av hög belåning och låg soliditet
visar en av de negativa effekterna med skatteregler som
gynnar lånefinansiering jämfört med egenfinansiering. Att
strukturomvandlingen i Sverige dessutom gått långsamt med
följden att tillväxten och levnadsstandarden halkat efter den i
övriga OECD-länder visar dessutom att inlåsning av
kapitalet p.g.a. en hög beskattning av utdelade vinster är ett
problem. Med regeringens förslag kommer beskattningen av
vinster i noterade bolag fortsätta att vara 50 procent i Sverige
när det gäller utdelade vinster vilket är högre än i OECD-
länderna i genomsnitt. Skillnaden mot andra länder blir ännu
större när man också väger in beskattningen av reavinster
och av förmögenhet. I bl.a. Norge och Finland har
dubbelbeskattningen slopats.
Det är ett problem i sig att svenska börsnoterade företag i allt högre grad
övergår från svenska privatpersoner, som betalar svensk skatt, till utländska
och institutionella ägare som inte gör det. Utländska aktieägare skall natur-
ligtvis inte diskrimineras men heller inte gynnas särskilt av svenska skatte-
regler. Att svenska hushåll kan äga svenska aktier på samma villkor som
utländska ägare har möjligen inte någon större betydelse för de stora före-
tagens investeringar på kort sikt. De flesta företag, även de börsnoterade, är
emellertid beroende av den svenska riskkapitalmarknaden. Det har dessutom
betydelse för vanliga hushålls möjlighet att bygga upp ett sparande.
Även regeringen verkar nu oroa sig över det faktum att utlänningar äger en
allt större del av det svenska börskapitalet. Problemets lösning är enligt
finansminister Erik Åsbrink att utvidga möjligheterna för AP-fonderna, som
heller inte betalar skatt på eventuell aktieutdelning och realisationsvinst, att
köpa svenska börsaktier. Vi motsätter oss en sådan socialisering av sparandet.
Ett argument för ett generellt slopande av dubbelbeskattningen som
regeringen inte tar upp men som är uppenbar är det krångel samt de gräns-
dragnings- och därmed snedvridningsproblem som uppstår vid en selektiv
lättnad av ägarbeskattningen. Med de regler för beräkning av det enkel-
beskattade utrymmet som regeringen föreslår kan ett och samma onoterade
bolag komma att få betala fyra olika skattesatser på utdelningen. Stora men
onoterade aktiebolag med egna skattejurister kan möjligtvis klara av att räkna
ut vilken skatt de skall betala. De mindre och nystartade företagen kommer
däremot bli tvungna att anlita externa skatteexperter som de inte själva är i
stånd att kontrollera. Förslaget försvårar därmed ytterligare för den egna
företagaren att klara sig själv.
Riksskatteverket har avstyrkt såväl regeringens förslag att enbart onoterade
bolag skall komma i åtnjutande av enkelbeskattning som dess förslag till
beräkning av det enkelbeskattade utrymmet p.g.a. förslagets komplexitet.
Erik Åsbrink har dessutom själv påtalat risken för manipulativt beteende vid
en begränsning av enkelbeskattningen till onoterade bolag, i den tidigare
nämnda tidningsartikeln.
Det är ett steg tillbaka till 1970- och 1980-talets skattesystem som upp-
muntrade till finansiella transaktioner snarare än produktiva investeringar.
Riksdagen bör i stället besluta om ett generellt slopande av den dubbla
beskattningen av riskkapital med verkan från den 1 januari 1997. Den teknik
som bör väljas är den som tillämpades 1994 och som innebar att utdelade
vinster endast beskattades en gång (i bolaget med 28 procent) samt att
reavinster beskattades schablonmässigt med 12,5 procent av aktieägaren
eftersom cirka hälften av en reavinst kan bedömas vara tidigare beskattad
kvarhållen vinst.
Förläng och utvidga
riskkapitalavdraget
Regeringen föreslår nu att det tidigare aviserade borttagandet
av riskkapitalavdraget tidigareläggs till den 1 januari 1997,
det datum då den lindrade enkelbeskattningen av onoterade
aktiebolag även föreslås införas.
Vi anser dock att det finns anledning att behålla och utöka riskkapital-
avdraget under en övergångsperiod efter det att enkelbeskattningen införts.
Möjligheten att göra riskkapitalavdrag är särskilt viktig för uppkomsten och
expansionen av små och teknikintensiva företag, vilka på sikt kan bidra till en
högre levnadsstandard och många nya jobb i Sverige. Vi föreslår därför att
riskkapitalavdraget får vara kvar under en övergångsperiod på åtminstone
fem år. Riskkapitalinvesteringar genom förmedlare i form av fonder eller
bolag bör också berättiga till avdrag. Det gör att fler kan vara beredda att
satsa i högriskaktier eftersom möjligheten till riskspridning förbättras.
Dessutom bör de diskriminerande reglerna om likviditet och uthyrning
undanröjas och beloppsgränsen höjas till 300 000 kronor. Riksdagen bör
besluta att dessa förändringar skall träda i kraft vid det kommande årsskiftet.
Möjligheterna att inrätta ett permanent riskkapitalkonto bör studeras.
Fysiska personer skulle, upp till en viss nivå, ha rätt att investera i
direktägda
aktier och avdrag medges vid kapitalinkomstbeskattningen av investeringen
och beskattning ske vid varje uttag från riskkapitalkontot. I en situation med
enkelbeskattning är redan utdelningsinkomster på aktierna beskattade. Enligt
vår mening bör därmed heller inte någon realisationsvinstskatt tas ut förrän
uttaget från kontot beskattas.
De teknikföretag vars risknivå är mycket hög har särskilda problem när det
gäller kapitalbildning och riskkapitalförsörjning. Här kommer fortsättningsvis
statliga medel genom Nutek att vara ett nödvändigt inslag. Det bör emellertid
också utredas huruvida det finns andra möjligheter än riskkapitalavdrag
(alternativt riskkapitalkonto) som kan underlätta den privata riskkapital-
bildningen för just dessa företag.
Begränsa ej reglerna för
avsättning till
periodiseringsfond
Regeringen föreslår i propositionen att företagens rätt att
göra avsättningar till periodiseringsfonder skall begränsas till
20 procent av inkomsten. Begränsningen har inget annat
syfte än att finansiera införandet av enkelbeskattningen för
onoterade bolag.
Rätten att göra avsättning till s.k. periodiseringsfonder infördes i samband
med den borgerliga regeringens skattereformer för företagandet 1994. Detta
var ett önskemål särskilt från mindre och medelstora företag. Att regeringen
nu vill ändra på spelreglerna, visar en bristande respekt för det önskemål som
företagarna ständigt återkommer till, kravet på långsiktighet i beslutsfattan-
det.
Att driva ett företag är en långsiktig investering. Därför är det nödvändigt,
inte bara med skatteregler som främjar tillväxt och företagande, utan också
med kontinuitet. Vi anser att nuvarande möjlighet till avsättning till periodi-
seringsfonder skall finnas kvar, och avvisar därför regeringens förslag i detta
avseende.
Inför nuvärdesavskrivning
Regeringen gör i propositionen bedömningen att
nuvärdesavskrivning inte bör införas. Nuvärdesavskrivning
innebär att företagen när de gör en investering får en tillfällig
skattekredit som finansieras statsfinansiellt genom att skatten
blir högre när den väl betalas. För företagen kan det
likviditetstillskott som skattekrediten innebär samt det
faktum att de redan från början ser de ekonomiska
konsekvenserna av en investering, vara avgörande för att de
överhuvudtaget skall våga investera. Enligt propositionen är
nuvärdesavskrivning dessutom "ett instrument som
motverkar inflationens urholkande effekt på värdet av
avskrivningar. Vid låg inflation finns inga skäl för en sådan
värdesäkring." Vi anser att det skall vara upp till företagen
att avgöra om det finns skäl för en sådan värdesäkring och
politikernas uppgift att hålla nere inflationen så att några
sådana skäl inte föreligger.
Mot denna bakgrund bör möjligheten att göra nuvärdesavskrivningar
införas för investeringar i maskiner och inventarier med 90 procent av
avskrivningsunderlaget från och med 1 januari 1997. Det bör även övervägas
att införa motsvarande regler för byggnader.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar att dubbelbeskattningen av utdelade och kvarhållna
vinster slopas för samtliga aktiebolag fr.o.m. den 1 januari 1997 i enlighet
med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen beslutar öka möjligheten till riskkapitalavdrag fr.o.m. den 1
januari 1997 i enlighet med vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om permanent riskkapitalkonto,
4. att riksdagen beslutar behålla nuvarande regler för avsättning till
periodiseringsfonder i enlighet med vad som anförts i motionen,
5. att riksdagen beslutar införa rätt till nuvärdesavskrivning i enlighet med
vad som anförts i motionen.
Stockholm den 20 november 1996
Bo Lundgren (m)
Karl-Gösta Svenson (m)
Carl Fredrik Graf (m)
Jan-Olof Franzén (m)
Carl Erik Hedlund (m)
Ola Sundell (m)
Inga Berggren (m)
Jerry Martinger (m)
Stig Rindborg (m)
Nils Fredrik Aurelius (m)