med anledning av prop. 1996/97:45 Lättnad i ägarbeskattningen i små och medelstora företag
Propositionens innehåll
I propositionen föreslås en lättnad i beskattningen av
utdelning och reavinst på aktier i onoterade svenska och
utländska företag. Förslaget innebär att ett visst utrymme
beräknas varje år och att utdelning inom detta utrymme
undantas från beskattning hos aktieägaren. En förutsättning
är dock att aktierna ägs av en fysisk person eller ett dödsbo
som skall ta upp utdelning och reavinst som intäkt av kapital.
Från skatteplikt undantas således utdelning inom ett
lättnadsutrymme som beräknas genom att en räntesats
multipliceras med ett underlag som utgörs av
anskaffningskostnaden för aktierna med tillägg för viss del
av de löner som har utbetalats i företaget. Räntesatsen är 65
% av statslåneräntan. Lättnadsutrymme som inte utnyttjas för
skattefri utdelning ett visst år får sparas till ett senare år. Ett
sådant sparat utrymme kan också utnyttjas av aktieägaren vid
reavinstbeskattningen. Den del av reavinsten som motsvarar
det sparade utrymmet undantas från beskattning. I
propositionen föreslås också att avdrag för avsättning till
periodiseringsfonder begränsas, att det s.k.
riskkapitalavdraget slopas och att nuvärdeavskrivning inte
införs.
Företagsskatteutredningen
Företagsskatteutredningen fick hösten 1995 genom
tilläggsdirektiv i uppdrag att utreda om en lättnad i den
ekonomiska dubbelbeskattningen av aktiebolagens vinster.
Uppdraget gällde i första hand ett generellt system med en
lättnad på företagsnivå. Om utredningen fann att ett sådant
generellt system inte borde införas skulle utredningen i
stället lämna förslag till en selektiv lättnad för mindre
företag.
Utredningen konstaterar att det inte finns något specifikt svenskt problem
när det gäller dubbelbeskattningen eftersom nästan alla länder har liknande
beskattning som Sverige på företagsnivån. Sammantaget anser inte heller
utredningen att argumenten i övrigt motiverar en generell lättnad i dubbel-
beskattningen. Om en generell lättnad i dubbelbeskattningen ändå anses
önskvärd rekommenderar dock utredningen att det sker genom en sänkning
av bolagsskattesatsen.
En selektiv lättnad för mindre företag är inte heller något som rekommen-
deras men i enlighet med sina direktiv presenterar utredningen en metod för
en sådan lättnad.
Redan i prop. 1995/96:222 aviserade regeringen att ett utrymme på 3,5
miljarder kronor avsatts för en lättnad i beskattningen av inkomster i små och
medelstora företag. Regeringen gjorde den bedömningen att en sådan lättnad
borde införas redan fr.o.m. den 1 januari 1997 för att förbättra villkoren för
mindre och medelstora företag och därmed skapa förutsättningar för en
expansion av sysselsättningen i dessa företag. Det förslag på en selektiv
lättnad som regeringen nu lämnar i prop. 1996/97:45 överensstämmer i stort
med den metod som utredningen presenterade.
Vänsterpartiets förslag
Vänsterpartiet anser att det liggande förslaget har stora
brister, inte minst för att det ger en lättnad i ägarledet och
inte i företagsledet. Då lättnader i företagsledet inte verkar
vara möjliga med tanke på internationella överenskommelser
så återstår endast lättnader i ägarledet.
Vi menar att lättnadsunderlaget ska utgå från i företaget satsat kapital, utan
konstruktioner med löneunderlag. Metoden med löneunderlagsberäkningen
för närmast tanken till olika beräkningsmodeller för bokslutsdispositioner.
Löneunderlaget har inget med riskkapital att göra. Vänsterpartiet yrkar avslag
på förslaget att ta med ett löneunderlag vid beräkning av det enkelbeskattade
utrymmet.
Vänsterpartiet ställer sig vidare frågande till varför regeringen, när man nu
valt att ta med ett löneunderlag, undantar de minsta företagen från denna
möjlighet. Argumentet att man på detta sätt skulle koncentrera lättnaden till
de expanderande företagen haltar betänkligt enligt Vänsterpartiets bedöm-
ning.
Regeringens bedömning enligt ovanstående argument tycks vara att de
minsta företagen inte kan påverka sysselsättningen. När regeringen sedan
kombinerar sitt förslag med att låta enskilda firmor och handelsbolag
finansiera en del av den föreslagna lättnaden genom att minska avdraget för
avsättning till periodiseringsfond från 25 till 20 %, så visar detta att man
inte
har förståelse för de minsta företagens situation. Genom att undanta de minsta
företagen från den föreslagna skattelättnaden och dessutom öka
skattebelastningen på de minsta företagen så missgynnas dessa direkt av
propositionens förslag. Vänsterpartiet anser att enskilda firmor och handels-
bolag även i fortsättningen ska ha rätt att göra avdrag med 25 % vid avsätt-
ning till periodiseringsfond och avslår därför regeringens förslag till ändring.
När det gäller förslaget att slopa det s.k. riskkapitalavdraget så instämmer
vi i detta. Det var ett stort misstag att över huvud taget införa det.
Utredningens förslag om att endast medge lättnader för onoterade aktier i
svenska företag är också välmotiverat med tanke på att vi måste koncentrera
våra åtgärder på så sätt att de maximalt gynnar sysselsättningen i Sverige.
Vänsterpartiet yrkar därför att lättnad endast skall medges för aktier i
onoterade svenska företag.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen avslår förslaget att ta med ett löneunderlag vid beräkning
av det enkelbeskattade utrymmet,
2. att riksdagen avslår förslaget till lag om ändring i lagen (1993:1538) om
periodiseringsfonder,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt att lättnad endast medges för aktier i
onoterade svenska företag.
Stockholm den 20 november 1996
Per Rosengren (v)
Hans Andersson (v)
Lars Bäckström (v)
Ingrid Burman (v)
Marie Engström (v)
Ulla Hoffmann (v)
Johan Lönnroth (v)