Motion till riksdagen
1996/97:Sk25
av Bo Lundgren m.fl. (m)

med anledning av prop. 1996/97:18 Vissa företagsskattefrågor


Regeringen föreslår i propositionen  bl.a. att införa ett totalt
avdragsförbud vid överlåtelse av anläggningstillgångar från
ett svenskt företag till ett företag med vilket man har
intressegemenskap, men som inte är skattskyldigt i Sverige.
Vid överlåtelse mellan svenska företag i samma
intressegemenskap gäller också förbud för det överlåtande
företaget att göra skatteavdrag för eventuell
realisationsförlust m.m., men det övertagande företaget
övertar det överlåtandes rätt till värdeminskningsavdrag
m.m. Denna kontinuitetsprincip anser regeringen inte att man
kan ha, när det gäller utländska företag i motsvarande
situation. Förslaget har aktualiserats bl.a. på grund av två
utslag i Regeringsrätten, där man konstaterat att
avdragsförbudet inte gäller om det övertagande företaget inte
är skattskyldigt i Sverige.
Det är naturligtvis inte särskilt bra om försäljningar med förlust till
utländska intressebolag medför avdragsrätt, medan detta inte är fallet för
bolag i helsvenska koncerner. Detta anser också regeringen, men slutsatsen
att införa ett totalförbud är mindre lyckad. I det fallet kommer man att
diskriminera koncerner med verksamheter i skilda länder. Eftersom det
överlåtande företaget inte får någon avdragsrätt och inte heller det utländska
intressebolaget, så kommer koncernens totala skatteförhållande att bli sämre
än vad som gällt om koncernen varit helsvensk. Flera remissinstanser har
ansett att man skulle kunna konstruera en bestämmelse som innebär en
uppskjuten avdragsrätt för det överlåtande företaget. En sådan uppskovsregel
skulle kunna utformas så att det överlåtande bolagets avdragsrätt kan
utnyttjas först när egendomen avyttrats och att i avvaktan på att detta sker det
överlåtande företaget aktiverar förlusten. I händelse av att
intressegemenskapen skulle upphöra innan egendomen sålts skulle
avdragsrätten också inträda. Regeringen har anfört att Företagsskatte-
utredningen bör överväga att komma med förslag om annan lösning än den
som regeringen nu föreslår. Vi anser att man inte behöver avvakta
utredningens förslag.
Från regeringens håll har framhållits att det är viktigt med stabila regler för
företagandet. I detta instämmer vi, och vi anser därför att det vore bättre att
införa en uppskjuten avdragsrätt som här beskrivits än att införa ett
totalförbud.
Regeringen föreslår vidare i avsnittet 5.1. Lex Asea att om ett
kreditmarknadsbolag ingår i samma koncern som ett bankaktiebolag
undantas utdelningen från kreditmarknadsbolaget i form av aktier i ett
dotterbolag från beskattning utan krav på att det utdelande bolaget skall
bedriva verksamhet av viss omfattning. För andra företag än banker och nu
enligt förslaget kreditmarknadsbolag gäller andra regler. Moderbolaget skall
vara börsnoterat i Sverige. Samtliga aktier skall delas ut och den verksamhet
som skall bedrivas i vartdera bolaget efter det att omstruktureringen skett
skall vara av betydande omfattning i förhållande till den verksamhet som
tidigare bedrevs i det utdelande bolaget. Detta verksamhetsvillkor är inte
närmare preciserat, men ett "allmänt krav" är att verksamheten i det avskilda
dotterföretaget bör uppgå till minst 20 procent av den ursprungliga
verksamheten.
Med den takt som marknadsförutsättningar ändras bör reglerna för
omstruktureringar av koncerner vara utformade så att de underlättar
processen och inte försvårar den. Enligt vår uppfattning bör man införa en
regel vid sidan om det nuvarande verksamhetsvillkoret. Denna regel skulle
fastställa att kriteriet på att verksamhetsvillkoret uppfyllts skulle vara att
det
avskilda bolaget marknadsnoteras. Reglerna för en börsintroduktion är i alla
länder sådana att det krävs en viss storlek och organisation för att bli
accepterad. Kravet på en marknadsnotering kan kombineras med en
bestämmelse att det avskiljande bolagets aktier fortfarande skall vara
noterade i Sverige. En sådan regel skulle underlätta för de större svenska
koncernerna att genomföra strukturomvandlingar som bedöms som
önskvärda. Det avskilda bolaget kan vara stort, men ändå inte så stort att
verksamhetsvillkoret uppfylls. I mindre koncerner kan det vara lättare att
uppfylla kriteriet, och det leder till en form av diskriminering av stora bolags
möjligheter att utan skatteeffekter göra önskvärda omvandlingar.
Regeringen föreslår vidare i moment 2 Investmentföretag att den
avskattningsregel som gäller för investmentbolag skall bibehållas, dock skall
avskattning inte ske när ett investmentbolag likvideras. Avskattningsregeln
tillämpas om ett investmentföretag byter karaktär. I och med att riksdagen
beslutade återinföra dubbelbeskattning  av bolagsinkomster bortföll också
motivet för att behålla avskattningsregeln. Byter ett investmentföretag
inriktning så kommer latenta reavinster att beskattas senare hos både
företaget och hos aktieägarna vid utdelning. Någon avskattning behövs då
således inte.
Regeringens resonemang vitsordar i diskussionen av avskattningsregeln att
en eventuell "investmentbolagsrabatt" skulle kunna få betydelse vid en
jämförelse mellan en fysisk persons direkta respektive indirekta innehav av
en aktieportfölj. Regeringen anser inte att den jämförelsen är relevant utan
menar att den relevanta jämförelsen är beskattning av aktieinnehav i ett
investmentföretag respektive ett rörelsedrivande företag.
Vi delar inte regeringens syn. Kriteriet för ett investmentföretag är "ett
svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk förening som uteslutande eller så
gott som uteslutande förvaltar värdepapper.och vars uppgift är att genom ett
välfördelat värdepappersinnehav erbjuda aktie- och andelsägare
riksfördelning och vari ett stort antal fysiska personer äger aktier eller
andelar". Riskspridning och mångfald vad gäller ägare är centrala egenskaper
för investmentbolaget och det bör vara enkla regler som ger en rimlig balans
mellan behandlingen av beskattningen av en persons direkta eller indirekta
aktieinnehav. Det är neutraliteten mellan fysiska personers aktieinnehav som
hittills varit norm för beskattningen av investmentbolag. Regeringen anför att
det är önskvärt att åstadkomma  neutralitet mellan beskattningen vid innehav
av en aktieportfölj i ett investmentbolag respektive ett rörelsedrivande
företag. Denna argumentering skiljer sig markant från vad som sedan länge
varit vägledande och tyder dessutom inte på att regeringen lyssnat särskilt
noga på de remissinstanser som motsatt sig förslaget.
Till yttermera visso har regeringen angivit att det i propositionen lämnade
förslaget är av en sådan karaktär att det inte kan anses medföra några
statsfinansiella effekter. Då finns det enligt vår uppfattning ingen anledning
att behålla avskattningsregeln och vi yrkar därför avslag på denna del av
propositionen.
Det ankommer på utskottet att utforma erforderlig lagtext.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen avslår propositionen i den del den avser förlust vid
avyttring av egendom i enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen avslår propositionen i den del den avser befrielse från
beskattning av reavinst vid aktieöverlåtelser, i enlighet med vad som anförts i
motionen,
3. att riksdagen beslutar om sådan ändring i lagen om statlig inkomstskatt
att avskattningsregeln avskaffas, i enlighet med vad som anförts i motionen,
4. att riksdagen avslår propositionen i den del den avser investmentföretag
i enlighet med vad som anförts i motionen.

Stockholm den 4 oktober 1996
Bo Lundgren (m)
Karl-Gösta Svenson (m)

Carl Fredrik Graf (m)

Jan-Olof Franzén (m)

Carl Erik Hedlund (m)

Ola Sundell (m)

Inga Berggren (m)

Jerry Martinger (m)

Stig Rindborg (m)

Nils Fredrik Aurelius (m)