med anledning av prop. 1996/97:12 Vissa justeringar i lagen om räntefördelning vid beskattning m.m.
Mot flera av de förändringar som föreslås finns det inga eller
små anledningar till avvikande meningar, men det finns ändå
några förslag som med relativt blygsamma åtgärder skulle
kunna göras ännu mer ändamålsenliga.
Regeringen föreslår att vid benefika förvärv av näringsfastighet
fördelningsunderlaget skall uppräknas med en särskild post utifall
förvärvarens fördelningsvärde annorledes skulle bli negativt. Om förvärvaren
längre fram gör kapitaltillskott kommer detta att avräknas mot den särskilda
posten, vilket innebär att de näringsverksamheter som omfattas av förslaget i
praktiken sannolikt inte kommer att tillföras ytterligare kapital. Detta är
givetvis ur allmänna synvinklar inte önskvärt.
Vi anser att såväl den särskilda posten som den befintliga övergångsposten
skall vara oförändrad och beräknas utan att man tar hänsyn till det
fördelningsunderlag som övertagaren har i sin förvärvskälla före
fastighetsöverlåtelsen. Om det skulle visa sig att en sådan bestämmelse kan
och också i verkligheten missbrukas finns det i så fall möjlighet att
komplettera lagstiftningen.
När det gäller ikraftträdande av de nya bestämmelserna är det av vikt att
tillse att så få som möjligt drabbas av övergångseffekter. Om man i 14 a § i
förslaget till ändring i lagen om räntefördelning vid beskattning anger tiden
varefter fastighetsöverlåtelserna skall ha ägt rum till "efter utgången av år
1993" , så skulle man undvika problem för dem som annars skulle komma i
kläm under det första året med neutral företagsbeskattning.
Regeringen föreslår vidare att handelsbolag görs till skattesubjekt för
fastighetskatt, särskild löneskatt på pensionskostnader samt avkastningsskatt
på pensionsmedel. Regeringen framhåller att flera skäl talar emot att göra
handelsbolag till skattesubjekt för bl.a. inkomstskatt. Med anledning av att
de skatter som nu föreslås bli föremål för beskattning i handelsbolaget inte är
progressiva skulle det dock enligt regeringen inte vara till någons nackdel om
förändringen genomfördes. Tvärtom skulle en hel del utredningsarbete såväl
hos skattemyndigheten som i handelsbolagen elimineras. När det gäller
fastighetsskatten bör man emellertid enligt vår mening göra en förändring i
uppbördslagen 2 § 4 mom, så att en delägare i ett handelsbolag kan erhålla
skattereduktion för sin andel av handelsbolagets statliga fastighetsskatt.
Man kan lämpligen tillfoga en mening i 2 § 4 mom andra stycket av
uppbördslagen:
"...skogsvårdsavgift och statlig fastighetsskatt. Till den del underskottet
härrör från den skattskyldiges delägarskap i handelsbolag sker
skattereduktion även ifråga om handelsbolagets statliga fastighetsskatt till
andel som svarar mot den skattskyldiges andel av underskottet."
Motivet för en sådan ändring är detsamma som regeringen anför för sina
förslag, nämligen att inte förändra principen med delägarbeskattning. Skulle
man frångå den principen skulle andra bolagsformer som enkla bolag gynnas
skattemässigt i förhållande till handelsbolagen, och då skulle "delägarna i
handelsbolagen i betydande omfattning lämna handelsbolagsformen och
övergå till enkla bolag och andra bolagsformer som är mindre civilrättsligt
utvecklade än handelsbolaget". Regeringen har inte anfört några godtagbara
skäl varför man vill frångå grundprincipen och vi yrkar därför avslag på
propositionen i denna del.
Regeringen föreslår att för skattskyldiga som inte lämnar självdeklaration
och som redovisar mervärdesskatten i särskild deklaration återinförs en
möjlighet till helårsredovisning om beskattningsunderlaget uppgår till högst
200 000 kronor. För undvikande av konkurrenssnedvridande effekter bör
beloppsgränsen ändras till 400 000 kronor.
Vi anser att det är av stor vikt att småföretag kan tillämpa enkla
bestämmelser, så att de inte tyngs av en omfattande administration. Det finns
därför ingen anledning att ha olika redovisningsregler för de företag som är
frivilligt skattskyldiga inom mervärdesskattessystemet. Det skall därför vara
en rättighet för dessa företag att, i den mån de årliga beskattningsunderlagen
beräknas uppgå till högst 1 miljon kronor, redovisa skatten i
inkomstdeklarationen. I den mån företaget inte lämnar självdeklaration skall
möjlighet till årsvis redovisning föreligga om ifrågavarande beskattnings-
underlag inte överstiger 400 000 kronor.
Det har också visat sig att de som valt frivillig skattskyldighet inte ges
möjlighet att gå ur mervärdesskattesystemet. För undvikande av mer eller
mindre konstlade åtgärder för att komma ur systemet bör denna rättighet i
stället lagfästas.
Det ankommer på utskottet att utforma erforderlig lagtext.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen avslår regeringens förslag i den del som avser
anskaffningsvärdet för benefikt förvärvad näringsfastighet i enlighet med vad
som anförts i motionen,
2. att riksdagen avslår regeringens förslag i den del som avser
skattskyldighet för fastighet i enlighet med vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen beslutar att gränsen för helårsredovisning i särskild
deklaration fastställs till 400 000 kr i enlighet med vad som anförts i
motionen,
4. att riksdagen beslutar att de som är frivilligt skattskyldiga till
mervärdesskatt skall ha rätt att redovisa mervärdesskatten i
inkomstdeklarationen under förutsättning att beskattningsunderlaget uppgår
till högst 1 miljon kronor i enlighet med vad som anförts i motionen,
5. att riksdagen beslutar att den som är frivilligt skattskyldig till
mervärdesskatt skall ha rätt att gå ur systemet i enlighet med vad som anförts
i motionen.
Stockholm den 6 oktober 1996
Bo Lundgren (m)
Karl-Gösta Svenson (m)
Carl Fredrik Graf (m)
Jan-Olof Franzén (m)
Carl Erik Hedlund (m)
Ola Sundell (m)
Inga Berggren (m)
Jerry Martinger (m)
Stig Rindborg (m)
Nils Fredrik Aurelius (m)