Antalet invandrare i Sverige uppgick vid årsskiftet 1994/95
till 1,6 miljoner, varav ca 920 000 utrikes födda. Ca 700 000
invandrare är alltså så kallade andragenerationsinvandrare.
537 000 invandrare är utländska medborgare medan resten
har fått svenskt medborgarskap. Av de 920 000 som är
utrikes födda kommer ungefär en tredjedel från Norden, en
tredjedel från övriga Europa och en tredjedel från länder
utom Europa.
Invandrarnas möjlighet att försörja sig genom eget arbete har kraftigt
försämrats under det senaste decenniet. De som invandrade under sjuttiotalet
eller tidigare var i huvudsak arbetskraftsinvandrare. De rekryterades hit av
företag som behövde arbetskraft. Rekryteringsbasen utgjordes huvudsakligen
av personer från Finland , dåvarande Jugoslavien, Turkiet och Grekland.
De som kom hit under 70-talet fick arbete utan att det ställdes några större
krav på kunskaper i svenska. Även under 80-talet, när efterfrågan på
arbetskraft fortfarande var stor fick många invandrare arbete, trots bristande
kunskaper i svenska språket. Många, framför allt kvinnor, hänvisades till
fysiskt krävande arbeten, som t.ex. städning. De drabbades i många fall av
förslitningsskador, eksem och andra arbetsskador. I dag står dessa kvinnor
utanför arbetsmarknaden och har beviljats förtidspension. Många av dem har
fortfarande mycket dåliga kunskaper i svenska. Det gör dem isolerade och de
har betydligt svårare att få sina behov tillgodosedda när de söker stöd och
hjälp i sjukvården, äldreomsorgen och socialtjänsten.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna 1. vad i motionen
anförts om vissa invandrarkvinnors utsatta situation när de söker samhällets
stöd och hjälp.