Antalet invandrare i Sverige uppgick vid årsskiftet 1994/95 till 1,6 miljoner, varav ca 920 000 utrikes födda. Ca 700 000 invandrare är alltså så kallade andragenerationsinvandrare. 537 000 invandrare är utländska medborgare medan resten har fått svenskt medborgarskap. Av de 920 000 som är utrikes födda kommer ungefär en tredjedel från Norden, en tredjedel från övriga Europa och en tredjedel från länder utom Europa.
Invandrarnas möjlighet att försörja sig genom eget arbete har kraftigt försämrats under det senaste decenniet. De som invandrade under sjuttiotalet eller tidigare var i huvudsak arbetskraftsinvandrare. De rekryterades hit av företag som behövde arbetskraft. Rekryteringsbasen utgjordes huvudsakligen av personer från Finland , dåvarande Jugoslavien, Turkiet och Grekland.
De som kom hit under 70-talet fick arbete utan att det ställdes några större krav på kunskaper i svenska. Även under 80-talet, när efterfrågan på arbetskraft fortfarande var stor fick många invandrare arbete, trots bristande kunskaper i svenska språket. Många, framför allt kvinnor, hänvisades till fysiskt krävande arbeten, som t.ex. städning. De drabbades i många fall av förslitningsskador, eksem och andra arbetsskador. I dag står dessa kvinnor utanför arbetsmarknaden och har beviljats förtidspension. Många av dem har fortfarande mycket dåliga kunskaper i svenska. Det gör dem isolerade och de har betydligt svårare att få sina behov tillgodosedda när de söker stöd och hjälp i sjukvården, äldreomsorgen och socialtjänsten.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna 1. vad i motionen anförts om vissa invandrarkvinnors utsatta situation när de söker samhällets stöd och hjälp.
Stockholm den 4 oktober 1996
Siw Wittgren-Ahl (s)