Landskrona kommun har till följd av de senaste årens omfattande flyktingmottagande fått påtagligt ökade kostnader. Inledningsvis täcks merparten av kostnaderna genom det statliga schablonbidraget, men den dag schablonbidraget är förbrukat, kvarstår ofinansierade kostnader av betydande omfattning.
Sammanfattningsvis kan konstateras att Landskronas befolkning ökade med drygt 1 300 invånare 1994 och 600 invånare 1995 som en direkt följd av det svenska flyktingmottagandet. I dag uppgår de utländska medborgarnas antal till 4 100. Detta är ca 11 procent av kommunens invånarantal.
Ett bidragande problem i sammanhanget är att denna stora inflyttning har skett så snabbt, under endast några få års tid, så att arbetsmarknad och kommunal infrastruktur inte har haft någon möjlighet att absorbera och integrera dessa personer.
De kommunalt finansierade socialbidragen låg 1990 på 22,4 miljoner kronor och hade till 1994 stigit till 36,4 miljoner kronor. För 1997 förväntas de kommunalt finansierade socialbidragen stiga med ca 35 miljoner kronor och under 1998 med ytterligare 30 miljoner kronor på grund av att det statliga schablonbidraget för flyktingar då har upphört.
Detta innebär för 1998 att Landskrona för de nya invånarna kommer få en kommunalt finansierad socialbudget på över 100 miljoner kronor, eller en merkostnad som är närmare tre gånger så hög som den var 1994.
Orimligt lasta Landskronaborna för statlig flyktingpolitik
Det är fullkomligt orimligt att denna kostnad, som hänför sig till en generös statlig flyktingpolitik, skall lastas invånarna i en kommun som Landskrona.
Kommunen är sedan tidigare tyngd av förlusten av skatteutjämnings- bidraget, och det nya skatteutjämningssystemet kommer inte att kompensera merkostnaderna för utomnordiska medborgare inom barnomsorg, gymnasie- skola och kommunal vuxenutbildning. För Landskronas del beräknas de ökade kostnaderna för barn- och utbildningsförvaltningen uppgå till ca 19,7 miljoner kronor under 1996 och 13,7 miljoner kronor under 1997.
Staten måste ta sitt ansvar
Vi måste inse att det nu är hög tid för en omfördelning av det ekonomiska ansvaret för den gemensamma flyktingpolitiken. Den måste utformas så att så länge flyktingarna är beroende av samhället för sitt uppehälle, så måste också hela det svenska skattekollektivet bära denna kostnad. En enskild kommuns invånare skall inte ensamma tvingas bära dessa kostnader över sin socialbudget, eftersom kommunen inte har haft någon möjlighet att kunna påverka inflyttningen av sekundärflyktingar. Belastningen är dessutom mycket ojämn mellan olika kommuner.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring av socialtjänstlagen innebärande en förlängning av det statliga schablonbidraget i enlighet med vad som anförts i motionen.
Stockholm den 5 oktober 1996
Peter Weibull Bernström (m)