Landskrona kommun har till följd av de senaste årens
omfattande flyktingmottagande fått påtagligt ökade
kostnader. Inledningsvis täcks merparten av kostnaderna
genom det statliga schablonbidraget, men den dag
schablonbidraget är förbrukat, kvarstår ofinansierade
kostnader av betydande omfattning.
Sammanfattningsvis kan konstateras att Landskronas befolkning ökade
med drygt 1 300 invånare 1994 och 600 invånare 1995 som en direkt följd av
det svenska flyktingmottagandet. I dag uppgår de utländska medborgarnas
antal till 4 100. Detta är ca 11 procent av kommunens invånarantal.
Ett bidragande problem i sammanhanget är att denna stora inflyttning har
skett så snabbt, under endast några få års tid, så att arbetsmarknad och
kommunal infrastruktur inte har haft någon möjlighet att absorbera och
integrera dessa personer.
De kommunalt finansierade socialbidragen låg 1990 på 22,4 miljoner
kronor och hade till 1994 stigit till 36,4 miljoner kronor. För 1997 förväntas
de kommunalt finansierade socialbidragen stiga med ca 35 miljoner kronor
och under 1998 med ytterligare 30 miljoner kronor på grund av att det
statliga schablonbidraget för flyktingar då har upphört.
Detta innebär för 1998 att Landskrona för de nya invånarna kommer få en
kommunalt finansierad socialbudget på över 100 miljoner kronor, eller en
merkostnad som är närmare tre gånger så hög som den var 1994.
Orimligt lasta
Landskronaborna för statlig
flyktingpolitik
Det är fullkomligt orimligt att denna kostnad, som hänför sig
till en generös statlig flyktingpolitik, skall lastas invånarna i
en kommun som Landskrona.
Kommunen är sedan tidigare tyngd av förlusten av skatteutjämnings-
bidraget, och det nya skatteutjämningssystemet kommer inte att kompensera
merkostnaderna för utomnordiska medborgare inom barnomsorg, gymnasie-
skola och kommunal vuxenutbildning. För Landskronas del beräknas de
ökade kostnaderna för barn- och utbildningsförvaltningen uppgå till ca 19,7
miljoner kronor under 1996 och 13,7 miljoner kronor under 1997.
Staten måste ta sitt ansvar
Vi måste inse att det nu är hög tid för en omfördelning av det
ekonomiska ansvaret för den gemensamma flyktingpolitiken.
Den måste utformas så att så länge flyktingarna är beroende
av samhället för sitt uppehälle, så måste också hela det
svenska skattekollektivet bära denna kostnad. En enskild
kommuns invånare skall inte ensamma tvingas bära dessa
kostnader över sin socialbudget, eftersom kommunen inte
har haft någon möjlighet att kunna påverka inflyttningen av
sekundärflyktingar. Belastningen är dessutom mycket ojämn
mellan olika kommuner.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring av
socialtjänstlagen innebärande en förlängning av det statliga schablonbidraget
i enlighet med vad som anförts i motionen.