När invandrare fått uppehållstillstånd, blivit kommunplacerade och avslutat sin introduktionperiod övergår handläggningen i integrationsprocessens myndighetsdelar till arbetsförmedlingar från kommunala invandrarbyråer och liknande. Är förhållandena ideella ligger den kommunalt upprättade introduktionsplanen till grund för vidare kartläggning hos arbetsförmedlingen eller, i förekommande fall, AMI.
Statens invandrarverk följer arbetet med introduktionen i kommunen, granskar den, anför synpunkter och ger råd. Detta är ett bra sätt att följa en önskvärd eller av myndigheten rekommenderad handlingslinje. En konsekvens av ett dåligt introduktionsarbete kan vara att kommunen går miste om det statliga bidraget för åtgärder för den enskilde. Kommunerna stimuleras att vidta goda och framtidsinriktade åtgärder i integrationsarbetet för den enskilde och för olika invandrargrupper som kan finnas i den.
Någon liknande kontroll finns inte när kommunens ansvar upphört. Fungerar inte samverkan mellan ansvariga tjänstemän i kommun och arbetsförmedling och tas inte kommunens introduktionsplan till grund för kommande kartläggning och åtgärder i anledning av denna, uppstår dubbel- arbete samtidigt som den enskilde invandraren ställs inför divergerande uppfattningar med stora svårigheter att hävda sig själv.
I introduktionen skall största möjliga hänsyn tas till de önskemål den enskilde kan ha för sitt liv i Sverige. I den mån idéer och initiativ är ogenom- förbara, bör realistiska diskussioner föras om alternativ och deras genom- förande.
Har jag en god utbildning, är jag en duktig hantverkare eller behöver jag rent utav starta från början med alfabetisering.
Vem jag än är har jag rätt att bli respekterad och få hjälp att skaffa mig de kompletterande kunskaper jag behöver, skulle detta endast vara basal kulturkunskap eller mera ingående allsidig utbildning.
Många invandrare har en god yrkesutbildning med sig när de kommer till vårt land. Trots detta får de sällan någon chans att i rimlig tid slussas ut på ordinarie arbetsmarknad.
Även kvalificerade och akademiskt utbildade invandrare hänvisas till lägre betalda arbeten. En stor resurs blir outnyttjad i svenskt arbetsliv. Evaluering av examina sker, men går långsamt. Den akademikerpraktik som infördes under förra mandatperioden liksom invandrarpraktiken har avskaffats av socialdemokraterna.
Har vi råd att låta dessa invandrare "hanka" sig fram i systemet och vänta på t.ex. praktik därför att praktikplatserna är för få?
Arbetar kommunen, arbetsförmedlingen och möjliga andra intressen utan samverkan skapas luckor i tiden för den enskilde. Dessa luckor är dyra för samhället. Förvisso är det inte alltid så att en åtgärd genast kan följa på en annan, men gott samarbete minimerar risker för onödig tidsutdräkt.
En hel del invandrare skulle kunna gå förhållandevis snabbt ut i arbete om regionalmyndigheter tog för vana att söka yrkesmän bland invandrare via kommunernas invandrarservice såväl som genom länsarbetsnämnder.
För närvarande går yrkesarbetare från gruva, bygge och anläggning arbetslösa i Skåne. Flertalet av dessa hade kunnat erbjudas utbildning inför brobygget. Exemplen kan mångfaldigas.
Utan ett system med bättre uppföljning, bättre samordning av alla utbildningsmöjligheter, med bättre möjligheter att snabbt få arbete eller yrkespraktik eller reell hjälp att starta eget och med bättre kostnadsupp- följning, kommer vi fortsatt att ha svårigheter med och stora kostnader för introduktionen av invandrare.
Statens invandrarverk är den nuvarande myndighet som på regional nivå kan utöva kontroll över integrationsprocessen över dagens kommunkontakter till även arbetsförmedlingens och arbetsmarknadsinstitutens handhavande av sina delar av integrationsuppdraget.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär att Statens invandrarverks uppföljningsansvar vidgas i enlighet med vad som anförts i motionen.
Stockholm den 6 oktober 1996
Anna Åkerhielm (m) Rolf Gunnarsson (m)