Vägar till ett mångkulturellt samhälle
Sverige är idag ett samhälle med många etniska minoriteter. Integrationen av våra nya medborgare har inte lyckats fullt ut, och därför kan vi inte heller kalla Sverige för ett mångkulturellt samhälle. Ett mångkulturellt samhälle måste ha etiska miniminivåer som dess samtliga invånare respekterar och lever efter. Vi måste göra allt som står i vår makt för att höja diskussionen runt den etniska grund vi ska dela. Miljöpartiet anser att en sådan grund bör innehålla stor respekt för alla människors lika värde och tolerans.
I debatten talar många om integration. Integration kan definieras på olika sätt. En del talar t.ex. om integration när de egentligen menar assimilation. För oss är integration en målsättning att alla medborgare skall kunna delta jämbördigt i samhällets samtliga verksamheter. Invandrarpolitiken har i stort sett misslyckats med att uppnå sina mål. Politiken har i alltför hög grad fokuserat kring frågor som hemspråk, asylfrågan samt Invandrarverkets organisation och agerande. Frågor som diskriminering har i stort sett inte uppmärksammats. Flertalet kommuner börjar idag sätta upp integrations- program, och därmed börjar man arbeta med andra frågor än själva mottag- andet av flyktingar.
Vi skulle vilja dela upp det som traditionellt sett kallas invandrarpolitik i tre delar:
- Invandrarpolitiken, och därmed avses de första åren i Sverige för nyanlända. - - Förändringar i samhällspolitiken så att man möjliggör ett mångkulturellt samhälle med jämbördigt deltagande i samhället. - - Åtgärdsprogram för att komma till rätta med de problem som den misslyckade invandrarpolitiken åstadkommit. - Invandrarpolitiken - en politik för de första åren i Sverige
Nyanlända ska ha möjlighet att i större utsträckning än idag själva välja bostadsort. Varje kommun ska kunna ta emot människor som kommer hit, samt kunna erbjuda en introduktion till det svenska samhället. Samhället skall naturligtvis kunna rekommendera orter där det finns god möjlighet till introduktion och framtida arbete.
Hur introduktionen utformas ska diskuteras mellan den sökande och de sociala myndigheterna. Under introduktionstiden vill Miljöpartiet att den sökande skall ha rätt till ett skattepliktigt grundskydd, en grundtrygghet som bättre än dagens socialbidragsberoende skulle kunna möjliggöra att människor tar ett helhetsansvar för sin ekonomi. Detta för att underlätta för våra nya medborgare att utveckla självtillit.
God barnomsorg bör vara en rättighet, så att föräldrar kan genomföra den integration som eftersträvas. Även människor som inte har rätt till asyl, de som har andra flyktingskäl samt deras anhöriga bör erbjudas svenskunder- visning.
Samhällspolitiska förändringar
Förebyggande arbete i skolan
Ett bra sätt att förebygga främlingsfientlighet och rasism inom skolan är att låta läroplansarbetet genomsyras av ett interkulturellt synsätt, samt att läromedelsproducenter uppmanas att utveckla och förbättra läromedel så att dessa omfattar även ett interkulturellt synsätt.
Invandrarrepresentationen i politiken
Samtliga partier bör ta ett större ansvar för och aktivt arbeta för att få in invandrare i politiken och i de beslutande församlingarna. Vi måste inse att man inte bara ska efterfråga invandrares åsikter i frågor som berör invandrare och flyktingar, utan i alla frågor.
Lagstiftning
Vissa principer och värderingar är så grundläggande i samhället att de bör bekräftas genom lagar. En sådan princip är alla människors lika värde. Den lagstiftning som finns idag är grundläggande, men otillräcklig. Vi vet att det trots lagstiftningen förekommer diskriminering. För att DO ska kunna hinna med att ta alla fall av diskriminering måste DO:s befogenheter och resurser ökas.
Diskrimineringsombudsmannen bör kompletteras på det kommunala planet. Varje kommun bör ha en tjänsteman som har som uppgift att motverka diskriminering och rasism inom kommunen och dess verksamhet. De kommuner som har ett medborgarkontor bör kunna förmedla kontakt mellan personer som vill ha hjälp med fall av diskriminering och den lokale DO.
Det bör vara lika självklart för företag att rekrytera medarbetare som motsvarar landets befolkningssammansättning som det är att rekrytera medarbetare av bägge könen. För att kunna uppnå detta så bör man arbeta på samma sätt som vi i Sverige gör för att uppnå ökad jämställdhet mellan män och kvinnor. Det bör också vara självklart att lagen mot diskriminering pga etnisk tillhörighet är lika stark som lagen om jämställdhet på arbets- marknaden.
Utbildning
För att kunna tillvarata invandrarnas utländska utbildningar bör UHÄ resp AMS prioritera en vidareutveckling av instrumenten för att jämföra utländska utbildningar av yrken med motsvarande svenska. Korta, individuella, anpassade kompletteringsutbildningar är ett bra sätt att tillvarata invandrarnas utbildning, yrkeserfarenhet och språkkunskaper.
Integrationsprogram för invandrare
Den offentliga sektorn bör gå före och upprätta integrationsprogram för invandrare. Man bör i ett senare skede även kräva att företag med mer än femtio anställda inom det privata näringslivet upprättar integrationsprogram.
Segregerade bostadsområden
Vi bör framöver satsa mer på att följa upp de hyresvärdar och bostadsförmedlare som diskriminerar invandrare. Detta kan ske såväl genom information och utbildning som genom lagstiftning och hårdare straff. Vi bör sträva mot att ge de boende ökat direkt inflytande samt möjlighet till ökat ansvarstagande för sitt boende och sin vardag. Miljöpartiet anser att vi borde utöka fritidsverksamheten i dessa områden. För att skapa ett attraktivt boende kan man med fördel blanda olika hustyper.
Näringspolitiken
En viktig beståndsdel i att minska arbetslösheten och diskrimineringen av invandrare är näringspolitiken. Vi kan ta till vara de resurser och kunskaper som finns hos invandrade grupper genom att stimulera egenföretagandet. I ett längre perspektiv leder det också till att diskrimineringen av invandrare minskar då den svenska omgivningen får respekt för dem genom att våra nya medborgare visar att de tillför samhället nytt företagande. Människor med invandrarbakgrund möts av fler hinder för det egna företagandet, såsom större svårigheter att få lån, svårare att få bra information om företagande osv. Det är viktigt med effektiva åtgärder som tar bort dessa hinder.
Ett åtgärdsprogram för att komma tillrätta med de problem som den tidigare förda invandrarpolitiken har åstadkommit
Riktade insatser för ökad sysselsättning
Sänk arbetsgivaravgiften för invandrare vid nyanställning under det första året.
Rikta åtgärder för invandrare som vill starta eget.
Bilda en organisation eller informationsbyrå som förmedlar information om möjligheterna för invandrare att kunna starta egna företag. En sådan organisation skulle även kunna informera om regelsystemet, samt planera och/eller ge kurser efter modeller som redan används med framgång i Holland och England.
Öka möjligheterna att låna ut pengar till invandrare på samma sätt som sker vad gäller kvinnligt företagande.
Aktivera våra bostadsområden
Genom statliga initiativ kan vi med enkelhet flytta ut statusfyllda och internationella verksamheter till invandrartäta områden. Ett exempel skulle kunna vara ett internationellt utbildnings- och kulturcentrum i Rinkeby som nära knyts till universiteten. Där skulle kultur, forskning och språkkunskaper kunna knytas samman och utgöra ett internationellt centrum.
Regeringens budgetförslag för utgiftsområde 8
Som framgår av vår motion anser Miljöpartiet att de grundläggande förändringar som bör göras inom utgiftsområde 8 ska genomsyra hela budgeten och inte specificeras enbart i utgiftsområdets budget. Det handlar t.ex. om nödvändiga förbättringar av vår lagstiftning, riktade arbetsmarknadsåtgärder. Ett undantag är dock anslaget A 2, Mottagande av asylsökande, inom vilket vi anser att ytterligare 700 kvotflyktingar bör kunna få rum. Nödvändiga omfördelningar för att klara av detta utökade mottagande bör kunna ske inom anslagets ram. Förslag till anslag 1997 och beräkningar 1998 och 1999, milj. kr.
8 Invandrare och flyktingar Regeringen
Miljöpartiet
Förslag Beräknat Beräknat Avvikelse från regeringen
1997 1998 1999 1997 1998 1999
Totalt utgiftsområdet
3453 3675 3712 0 0 0
Anslag
A 1 Statens invandrarverk 507 494 497
A 2 Mottagande av asylsökande 922 787 787
A 3 Migrationspolitiska åtgärder 311 317 322
A 4 Utlänningsnämnden 67 62 56
A 5 Rättshjälp i utlänningsärenden 64 66 68
A 6 Utresor för avvisade och utvisade 130 134 139
B 1 Särskilda insatser i invandrartäta områden 125 100 100
B 2 Åtgärder mot främlingsfientlighet och rasism 20 21 21
B 3 Ombudsmannen mot etnisk diskriminering 5 5 5
B 4 Åtgärder för invandrare 40 39 39
B 5 Kommunersättningar vid flyktingmottagande 1161 1550 1577
B 6
Hemutrustningslån 102 101 101
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om innebörden i begreppet "integration",
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hur invandrarpolitiken under en nyanländ flyktings första år i Sverige bör utformas,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vilka samhällspolitiska förändringar som bör genomföras för att möjliggöra invandrares representation och fulla deltagande på samtliga nivåer i vårt samhälle,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett åtgärdsprogram för att komma till rätta med problem som invandrarpolitiken fört med sig,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett utökat mottagande av kvotflyktingar,
6. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1997 anvisa anslagen under utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar enligt vad i motionen anförts,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om beräknad fördelning på anslag inom utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar för åren 1998 och 1999 enligt vad i motionen anförts.
Stockholm den 2 oktober 1996
Birger Schlaug (mp)
Marianne Samuelsson (mp) Ragnhild Pohanka (mp) Yvonne Ruwaida (mp) Thomas Julin (mp)