Invandrarna, arbetsmarknaden och invandrarföretagande
Arbetsmarknaden är ur integrationssynpunkt sannolikt det
viktigaste området. I dag går tusentals människor med
invandrarbakgrund arbetslösa och många av dessa tvingas
leva på olika typer av bidrag. Det är väl känt att många av
dessa är välutbildade. Det sägs - något polemiskt - att
Sverige har världens högst utbildade arbetslösa och
socialbidragstagare. Dessa människor vill och kan göra en
produktiv insats i sitt nya land. Det som hindrar dessa att
göra rätt för sig är det svenska samhällets svårigheter att
acceptera dessa som de är, att bejaka annorlunda människors
kvalifikationer och meriter och låta dessa människors
resurser och skaparkraft utvecklas. Vi har dessutom en
förödande trångsynthet hos många arbetsgivare som negativt
påverkar invandrarnas möjligheter att arbeta.
För att aktivt åtgärda problemen kring arbetslösheten och bidragsberoendet
bland invandrare krävs många olika nya idéer, initiativ och åtgärder, som kan
leda till jobb. Många av framtidens arbeten kommer antagligen att utvecklas
inom exportföretag - såväl stora som medelstora och små företag. För att
svenska företag lättare skall kunna söka sig ut på en mer internationaliserad
marknad krävs det människor som har kompetens i produktionsutveckling,
språkkompetens och kännedom om olika länders sätt att arbeta. Svenska
företag bör aktivt söka duktiga medarbetare med invandrarbakgrund som med
sin kompetens inom nämnda områden, skulle kunna sälja svenska produkter
utomlands. Företag som anställer dessa människor skall kunna presenteras
som företag som tar tillvara mångfaldens Sverige.
För att påverka företag att inse den enorma kompetens som ligger hos
människor med invandrarbakgrund bör det utvecklas ett institut som har som
uppgift att arbeta med lobbyverksamhet bland företag. Företag som anställer
personal som motsvarar landets befolkningssammansättning kan producera
reklam på olika språk. Arbetsgivarorganisationer och fackliga organisationer
skall vara med i detta arbete. Strategin måste vara att stärka och utveckla
kompetensen, förståelsen och insikten hos företagen så att de inser betydelsen
och värdet av bejakandet av Sverige som en mångetnisk nation.
Dialog med
invandrarföretagen
Företag bör utveckla en personalpolitik som motsvarar
landets befolkningssammansättning. Det bör vara en
självklarhet att Volvo har chefer, bilförsäljare m.fl. som har
sina rötter i andra kulturer. Bankerna bör också kunna ha
personal som motsvarar det nya Sverige. Det skall vara en
bra image att ha blandad personal från olika kulturer och
ursprung.
Inom den offentliga sektorn skall det vara självklart att det finns chefer,
mellanchefer och andra duktiga medarbetare som har olika ursprung. Det-
samma gäller statliga och kommunala myndigheter och landstingsmyndig-
heter och politiska församlingar. Det bör finnas kvalificerade människor med
olika bakgrund som är anställda på olika departement, hos kommun- och
landstingsledningar.
Det är välkänt att bland en del invandrargrupper finns det en tradition att
driva egna företag. Utan dessa företag skulle arbetslösheten bland invandrare
vara betydligt större. Det förekommer ett stort valutainflöde till Sverige från
olika länder där invandrarna kommer ifrån. Detta kapital går i huvudsak till
att starta företag. Företagandet stimulerar utdöende branscher genom sitt
nischtänkande. Företagande bland invandrargrupperna stimulerar till social
rörlighet och därmed förbättras integrationen.
Förutsättningar som att vara arbetsam, sparsam, uthållig, innovativ etc
räcker ibland inte till. Kunskap eller adekvat rådgivning är en viktig ingre-
diens för företagandet. Detta gäller oavsett om företaget vill växa eller nöjer
sig med att få sin försörjning tryggad. En intressant frågeställning är om de
som vill växa och utvecklas också har möjlighet till det.
Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är invandrarföretagandet viktigt för
landet. Det krävs goda krafter som målmedvetet satsar på att utveckla
invandrarföretagandet och aktivt motarbetar de hinder sådana företag möter.
För att skapa kompetenta och framgångsrika invandrarföretag är det viktigt
att dessa själva styr sin utveckling utifrån de förutsättningar de har. Det
måste
börja föras en dialog med invandrarföretagen och man måste låta dem själva
uttrycka sina behov. Även ur ett integrationsperspektiv är det ett måste att
invandrarföretagen tillåts växa. Företagande är för många invandrare ett av de
viktigaste medlen för att utvecklas som individ och som medborgare.
Konsultverksamhet som har till uppgift att stödja och utveckla invandrar-
ägda företag bör främjas. Denna ska hjälpa invandrarföretagande med
administration, marknadsföring, juridik, revision, ekonomisk styrning och
affärsutveckling. Vidare skall konsulterna medverka vid företagens kontakt
med myndigheter och kreditgivare eller andra som väsentligt kan påverka
invandrarföretagarens verksamhet.
Regeringen bör intensifiera det regionala stödet till miljonprogram-
områdena där majoriteten av invandrare och flyktingar bor. I detta bör ingå en
industriell strategi som kan genomföras i samarbete med kommunerna.
Företag som vill etablera sig i dessa områden och skapa arbetstillfällen åt de
boende bör erbjudas att under en femårsperiod betala lägre arbetsgivaravgift.
En solidarisk fond som stödjer en positiv arbetsmarknads- och infrastruktur-
utveckling i dessa bostadsområden bör också övervägas.
Särskilda åtgärder med positiv särbehandling, t.ex. kvotering, av invandrare
och flyktingar på arbetsmarknaden bör utredas av regeringen. Regeringen bör
ge AMS i uppdrag att utarbeta riktlinjer och förslag om ökad samord-
ning/samverkan mellan arbetsförmedling, socialtjänst och försäkringskassor-
na i miljonprogramsområdena med syfte att gemensamt bekämpa arbetslös-
heten.
De högutbildade invandrarnas och flyktingarnas möjligheter att få arbeten
som motsvarar deras utbildning och yrkeserfarenhet behöver underlättas.
AMS bör ges i uppdrag att i samarbete med arbetsmarknadens parter disku-
tera olika typer av överenskommelser mellan arbetsgivare och arbetssökande
invandrare och flyktingar om t.ex. provtjänstgöring, praktik och utbildning
m.m. Formella behörigheter och meriter bör erkännas, och i förekommande
fall kompletteras.
Andelen långtidssjukskrivna och förtidspensionerade är särskilt hög bland
invandrare. Det är angeläget att förebygga att ytterligare grupper av invandra-
re som arbetar i yrken med höga risker och arbetsskador blir långtidssjuka
eller förtidspensionerade.
Invandrare som vill starta företag, liksom de nätverk som finns bland en del
invandrargrupper, bör stimuleras och stödjas. Regeringen bör uppmuntra
tillkomsten av lokala arbetsmarknadspolitiska program genom kommunerna i
invandrartäta områden.
Regeringen bör stödja och hjälpa till att utveckla konsultföretag som
inriktar sig på kunnande och kompetens om avlägsna marknader.
Regeringen bör vidare överväga möjligheten att på prov i t.ex. tre av
landets kommuner, där det finns många invånare som är invandrare eller har
invandrarbakgrund, bygga upp ett mångkulturellt företagsutvecklingsinstitut
där kunskaper om ekonomisk utveckling bland invandrargrupperna kan
utvecklas. Erfarenheter från länder som USA, Kanada och Australien inom
detta område bör inhämtas.
Svenskundervisningen bör innehålla mer av kulturkompetensfrågor, så att
svenska normer och regler kan tillägnas i ett så tidigt skede som möjligt.
Detta är en förutsättning för en integration på arbetsmarknaden och i
samhället i övrigt.
Tvåspråkighet ska ses som en merit på arbetsmarknaden, särskilt inom
vårdyrkena.
Invandrarnas kompetens och erfarenheter bör i mycket större omfattning
användas när biståndsprojekt planeras och genomförs.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om strategiska åtgärder i invandrartäta områden,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kvotering av invandrare i segment av arbetsmarknaden,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökad samordning mellan arbetsförmedling, socialtjänst och
försäkringskassor,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om särskild strategi för de högutbildade invandrarna,1
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om särskilda stödformer för invandrare som vill starta företag,2
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utveckling av konsultföretag för och med invandrare,2
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om försöksverksamhet med företagsutvecklingsinstitut i ett antal
kommuner,2
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att undervisningen i svenska för invandrare bör kompletteras med
kulturkompetensfrågor,1
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tvåspråkighet som kompetens.