Motion till riksdagen
1996/97:Sf612
av Pär-Axel Sahlberg och Juan Fonseca (s)

Flyktingbarnen


Nästan hälften av alla flyktingar som kommit till vårt land
och flyttat ut i kommunerna är barn och ungdomar under 18
år. Tillsammans med en rad andra länder har också Sverige
skrivit på en FN-konvention som reglerar barns rättigheter
oavsett status och nationalitet. Det innebär en rad
förpliktelser. Konventionens tillämpning när det gäller barn
som sökt eller erhållit flyktingstatus kan sammanfattas på
följande sätt: Dessa barn ska ha samma rättigheter och
förmåner som svenska barn. Flyktingbarn är i första hand
barn, i andra hand flyktingar.
Det speciella med flyktingbarnen är att de blivit uppryckta ur sitt sociala
sammanhang. De flesta har också andra  trauma, fysiska och psykiska, i sin
historia. Många har farit illa före eller under flykten. För en del har
situationen förvärrats under väntetiden i Sverige. Oavsett bakgrund och
skälen till flykten är de alla offer för vuxenvärldens manipulationer.
Barn som kommunplaceras utan uppehållstillstånd har erfarenhetsmässigt
också stora behov, psykosociala skäl ligger ofta bakom denna placering. Det
kan vara svårigheter för barnen att klara förläggningsmiljön, psykiska besvär
hos föräldrarna, förlust av familjemedlemmar med behov av stöd från
anhöriga etc.
I Sverige har frivilligorganisationerna spelat en stor roll när det gäller att
nå
ut till barn och ungdomar. När det gäller myndigheter är det sämre ställt.
Barnets bästa ska komma i främsta rummet när det gäller åtgärder, vare sig
de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar
eller administrativa myndigheter eller lagstiftande organ.
Alla asylutredningar ska göras individuellt, som lagen föreskriver, på ett
tidigt stadium i samarbete med socialtjänsten. Socialtjänstlagens bestämmel-
ser om socialtjänstens ansvar för alla som vistas i kommunen ska tillämpas
även på asylsökande barn, med eller utan familj. Hänsyn ska tas till mödrar
med små barn och till gravida kvinnor. Sådana omständigheter bör betraktas
som synnerliga humanitära skäl. Ensamkommande flyktingbarn bör oavsett
uppehållstillstånd erbjudas samma skydd, bistånd och vård som bofasta barn.
De behöver insatser från landstingen i samverkan med kommunerna.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att asylhantering bör baseras på varje individ,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om socialtjänstens ansvar för asylsökande och flyktingar,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att stor hänsyn bör tas till små barns och gravida kvinnors
möjlighet till asyl,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ensamma flyktingbarn bör ha samma rätt till skydd, vård och
bistånd som bofasta barn.

Stockholm den 2 oktober 1996
Pär-Axel Sahlberg (s)

Juan Fonseca (s)