Miljöpartiet anser att i utformandet och reviderandet av
trygghetssystemen måste hänsyn tas till människans hela
livssituation. Det går inte att dela upp människan i en del
som är sjuk, en annan som är arbetslös och en tredje som
kanske har sociala problem. Regeringens nuvarande
inriktning mot renodling som metod att reformera
socialförsäkringarna avvisar vi. Det innebär bland annat att
vi går emot regeringens linje att utestänga allt fler från de
generella försäkringarna. I de kortvariga försäkringarna vill
vi höja garantinivåerna och ha en högre procentuell
ersättning vid låga inkomster än vid högre, ett så kallat
"brutet tak". I den långvariga försäkringen vid ohälsa och
arbetslöshet samt i ålderspensionerna föreslår vi en
ersättning lika för alla, oberoende av tidigare inkomst.
Grundtryggheten behövs av ekologiska, fördelningspolitiska och ekono-
miska skäl. Det viktigaste målet skall vara att tillförsäkra människor ett
grundläggande socialt skyddsnät i livets olika skeden. Däremot är det ingen
uppgift för det statliga trygghetssystemet att tillförsäkra alla att kunna
behålla
en uppnådd högre levnadsstandard! Miljöpartiets grundsyn är att alla
människor har samma värde och att de har gemensamma grundläggande
behov. Människan är aktiv och skapande och vill och kan ta ansvar.
Samhället ska garantera en ekonomisk bastrygghet när människor inte kan
försörja sig själva. Däremot är det inte samhällets uppgift att garantera att
alla
kan behålla den högre levnadsstandard de tidigare kanske uppnått. Människor
har både rättigheter och skyldigheter gentemot samhället. Rättigheten till en
grundtrygghet baseras på att vi är medlemmar i samhället, inte i första hand
på vår position i arbetslivet. Det betyder att även arbetslösa, sjuka, och
handikappade som inte har möjlighet att försörja sig skall kunna lita på att de
inte blir lämnade utanför. Samtidigt måste alla som har möjlighet svara för
sin egen försörjning. Vi måste solidariskt hjälpa dem som inte har denna
möjlighet. I vår stora partimotion "Helhetssyn och grundtrygghet i
socialförsäkringar" (1996/97:Sf225) redovisar vi ingående vårt förslag med
"brutet tak" i socialförsäkringarna och grundtrygghet i långvariga
sjukdomsfall. De effekter dessa har vad gäller våra motförslag till regeringens
budgetproposition redovisas enbart summariskt nedan.
Utgiftsområde 10
Ekonomisk trygghet vid
sjukdom och handikapp
A 1 Sjukpenning och rehabilitering
m.m.
I vår partimotion om socialförsäkringarna yrkas att
ersättningen i bland annat sjukförsäkringen skall vara 80
procent för inkomster upp till 4,2 basbelopp och för
inkomstdelar därutöver 40 procent. Vi föreslår att denna
förändring införs från den 1/7 1997. I samband med
förändringen sänks också taket i försäkringen till 6,5
basbelopp. Förslaget innebär jämfört med regeringens förslag
minskade bruttoutgifter 1997 med 300 miljoner kronor och
1998 och 1999 minskade bruttoutgifter med 1 850 miljoner
kronor vardera året.
A 3 Förtidspensioner
Regeringen har i en särskild proposition aviserat stora
förändringar i rätten till förtidspension. Vi kommer att
redovisa våra ställningstaganden till regeringens förslag
närmare där. Miljöpartiets förslag till skatteväxling, som
redovisas ingående i en särskild motion, innebär högre
kostnader för energi. Detta beräknas medföra en höjning av
basbeloppet, och kostnaderna inom anslaget ökar därmed
med 65 miljoner kronor för 1998 och 135 miljoner kronor för
1999.
B 2 Allmänna försäkringskassor
I en särskild motion redovisar vi vår syn på
försäkringskassorna. Vi föreslår att en ny, gemensam
organisation bestående av försäkringskassan,
arbetsförmedlingen samt vissa delar av kommunens
socialtjänst och landstingens öppensjukvård slås samman till
en lokal organisation. Detta kommer att leda till att
människor som är i behov av dessa förvaltningars tjänster
ges ett helhetsbemötande. Det kommer dessutom att leda till
effektiviseringsvinster vad gäller administration och
förvaltning. Miljöpartiet beräknar att vid en sammanslagning
av dessa förvaltningar på det sätt vi beskriver, kommer en
effektiviseringsvinst om cirka 220 miljoner att kunna föras
över till andra angelägna områden fr.o.m. 1999.
Budgettabell 1
Förslag till anslag 1997 och beräkningar 1998 och 1999, milj. kr.
10
Ekonomisk trygghet
Regeringen
Miljöpartiet
vid sjukdom
Förslag
Beräknat
Beräknat
Avvikelse från regeringen
1997
1998
1999
1997
1998
1999
Totalt utgiftsområdet
35 833
36 578
38 317
-300
-1 785
-1 935
Anslag
A 1
Sjukpenning och rehabilitering m.m.
16 359
17 237
18 552
-300
-1 850
-1 850
A 2
Handikappersättningar
979
999
1 024
A 3
Förtidspensioner
13 389
13 297
13 524
65
135
B 1
Riksförsäkringsverket
727
735
778
B 2
Allmänna försäkringskassor
4 380
4 310
4 440
-220
Utgiftsområde 11
Ekonomisk trygghet vid
ålderdom
Vi anser att även den statliga ålderspensionen bör bygga på
principen om en grundtrygghet, lika för alla. Riksdagen har
dock fattat principbeslut om att dagens ATP-system skall
ersättas av ett nytt reformerat system från år 2000, som är
annorlunda uppbyggt och enligt Miljöpartiet ett steg i helt fel
riktning Vi menar att det systemet har stora brister och inte
håller vad det lovar. Eftersom vi närmare redovisar vår syn
på pensionssystemet i vår partimotion om
socialförsäkringarna ska vi nedan bara kortfattat redovisa vår
syn på regeringens avgivna budgetproposition vad gäller
pensioner.
A1 Ålderspensioner
Miljöpartiets förslag till skatteväxling, som redovisas
ingående i en särskild motion, innebär högre kostnader för
energi. Detta beräknas medföra en höjning av basbeloppet,
och kostnaderna inom anslaget ökar därmed med 265
miljoner för 1998 och 530 miljoner för 1999.
A 3 Bostadstillägg för pensionärer
Regeringen aviserade redan i sin vårproposition en sänkning
av bostadstillägget för pensionärer från 85 % till 83 %.
Pensionärer tillhör en av de grupper som återkommande
drabbas av regeringens budgetbesparingar. Eftersom det
kompletterande kommunala bostadstillägget dessutom skall
fasas ut under de närmaste åren medför detta extra
påfrestningar på pensionärernas ekonomi. Vi anser även att
det är tveksamt om man ska ta upp värdet av pensionärers
fritidsbostäder i beräkningsunderlaget för bostadstillägg.
Generellt anser Miljöpartiet att beräkningsmodeller för
bostadsbidrag och bostadstillägg i de flesta avseenden bör
utformas på ett likartat sätt. Idag missgynnas pensionärer när
värdet av förmögenhet beräknas.
Som framgår av tabell 2 tillskjuter vi 1997-1999 250 miljoner årligen för
att bostadstillägget skall kunna bevaras på nuvarande nivå.
Budgettabell 2
Förslag till anslag 1997 och beräkningar 1998 och 1999, milj. kr.
11
Ekonomisk trygghet
Regeringen
Miljöpartiet
vid ålderdom
Förslag
Beräknat
Beräknat
Avvikelse från regeringen
1997
1998
1999
1997
1998
1999
Totalt utgiftsområdet
63 975
64 305
65 007
250
515
780
Anslag
A 1
Ålderspensioner
53 148
53 419
53 814
265
530
A 2
Efterlevandepensioner till vuxna
857
616
623
A 3
Bostadstillägg till pensionärer
9 970
10 270
10 570
250
250
250
Utgiftsområde 12
Ekonomisk trygghet för
familjer och barn
Många barnfamiljer har genom försämringar av
socialförsäkringsnivåer, minskningar av bostadsbidragen
samt borttagandet och försämrandet av flerbarnstilläggen
drabbats hårt av de senaste årens nedskärningar. Barnfamiljer
är dock inte en homogen grupp, och i vårt förslag till
förändring av trygghetssystemen tar vi avstamp i
ståndpunkten att de som är låginkomsttagare skall skyddas
från ytterligare försämringar av sin ekonomi.
Denna ståndpunkt resulterar i ett antal konkreta förslag som vi mer
ingående redovisar i andra motioner, nedan redovisas enbart de förändringar
vi genomför i vårt budgetförslag.
A 1 Barnbidrag
80 % av Sveriges föräldrar betalar inte statlig inkomstskatt.
För dessa vore ett beskattat allmänt barnbidrag gentemot
dagsläget en ekonomisk förbättring. Vi anser att detta i ett
första steg kan genomföras inom ramarna för anslag A 1
genom att ett höjt, beskattat barnbidrag på 970 kronor per
barn och månad införs. Detta medför att större delen av
barnbidragsmottagarna får en förstärkning i sin
privatekonomi.
A 2 Föräldraförsäkring
Brutet tak i föräldraförsäkringen
I vår partimotion om socialförsäkringarna yrkas att
ersättningen i föräldraförsäkringen uner de första tolv
månaderna skall vara 80 procent på inkomster upp till 4,2
basbelopp och för inkomstdelar därutöver 40 procent. Vi
föreslår att denna höjning införs från 1/7 1997. Detta medför
en kostnadsminskning just vad gäller denna post med 110
miljoner för 1997 och 1 340 miljoner för vardera 1998 och
1999.
Sänkt tak i föräldraförsäkringen
Vi anser även att taket i föräldraförsäkringen bör sänkas till
6,5 basbelopp. Detta medför en budgetförstärkning med 70
miljoner för 1997 samt med 140 miljoner för åren 1998 och
1999.
Höjd garantinivå
Cirka 40 000 föräldrar erhåller varje år ersättning från
föräldraförsäkringen på enbart garantinivå. Denna har under
många år legat kvar på 60 kronor per dag. Dessa föräldrar,
som till 99 procent är kvinnor, är unga, studerande eller
nyanlända flyktingar som genom försäkringens arbetslinje
inte hunnit kvalificera sig för en högre ersättning.
Miljöpartiet anser att föräldraförsäkringen bör innehålla ett
högre mått av grundtrygghet, och vi föreslår därför en
höjning av garantinivån till 180 kronor per dag. Genomfört
från och med den 1/7 1997 medför det att budgeten måste
förstärkas med 480 miljoner för år 1997, samt med 960
miljoner per år för 1998 och 1999.
Utökad rätt till ledighet - avvecklade
garantidagar
För att delvis finansiera vårt förslag till ökad grundtrygghet i
föräldraförsäkringen vill vi avskaffa de 90 dagar med
ersättning enligt enbart garantinivå som finns i försäkringen
idag. I stället vill vi införa lagstadgad rätt till föräldrar att
vara lediga i sammanlagt 18 månader. Garantidagarna
används idag i stor utsträckning till att kunna genomföra
besök i skola och hos barnomsorg, samt till att möjliggöra
sporadisk ledighet i andra fall. Detta är en mycket viktig
möjlighet för småbarnsföräldrar och den måste kvarstå.
Avvecklandet av garantidagarna i föräldraförsäkringen medför en
budgetförstärkning med 250 miljoner för år 1997 samt med 500 miljoner per
år för 1998 och 1999.
Underhållsstöd
Miljöpartiet anser att regeringens nya lagförslag om
underhållsstöd i stort sett är positivt. Det kommer att skapa
större säkerhet vad gäller uppföljande av utgivna bidrag. Vi
instämmer i regeringens ansats, där man menar att
försörjandet av egna barn måste vara ett högt prioriterat
åtagande, lika angeläget som att betala inkomstskatt. Vi
menar dock att den nya lagen riskerar att genom sina hårt
ställda krav på återbetalning av utgivet underhållsstöd
medföra att den underhållsskyldige föräldern inte får råd att
träffa sitt barn. Vi vill bl.a. att man i högre utsträckning än
vad som tagits upp i lagförslaget ska kunna göra avdrag för
resor till och från umgänge med barnen, samt att den
ursprungliga promemorians högre grundavdrag bör
bibehållas. Det medför att vi förstärker vår budget med 100
miljoner årligen från och med 1997 för att möjliggöra en
tillämpning av lagen ur barnens perspektiv. Det är inte bara
försörjandet av barnen som är en angelägen uppgift; att
bibehålla umgänget är ur ett barnperspektiv minst lika
angeläget.
Budgettabell 3
Förslag till anslag 1997 och beräkningar 1998 och 1999, milj. kr.
12
Ekonomisk trygghet för
Regeringen
Miljöpartiet
familjer och barn
Förslag
Beräknat
Beräknat
Avvikelse från regeringen
A 4
Bidrag till kostnader för
internationella adoptioner
24
24
24
A 5
Barnpensioner
305
313
321
A 6
Vårdbidrag för handikappade barn
1 575
1 619
1 667
Socialförsäkringar utanför
statsbudgeten
Även vad gäller de socialförsäkringar som ligger utanför
statsbudgeten medför vårt förslag till skatteväxling att
basbeloppet höjs med 0,5 procent för 1998, samt med 1
procent för 1999. Vi förstärker därför vår budget med 630
miljoner för 1998 och med 1 300 miljoner för 1999.
Tabell 4
Förslag till anslag 1997 och beräkningar 1998 och 1999, milj. kr.
Socialförsäkrings-
Regeringen
Miljöpartiet
sektorn vid sidan av
Förslag
Beräknat
Beräknat
Avvikelse från regeringen
statsbudgeten
1997
1998
1999
1997
1998
1999
Totalt utgiftsområdet
131 957
136 712
142 082
0
630
1300
Anslag
1.1
Allmän tilläggspension, ATP
124 251
129 610
135 323
630
1 300
1.2
Delpensionsförsäkringen
1 579
1 010
623
1.3
Arbetsskadeförsäkringen
Arbetsskadeförsäkringen
6 127
6 092
6 136
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1997 anvisa anslagen under
utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp enligt
Miljöpartiets förslag i budgettabell 1,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om beräknad fördelning på utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid
sjukdom och handikapp för åren 1998 och 1999 enligt budgettabell 1,
3. att riksdagen beslutar att ersättningen i sjukförsäkringen från och med
1997-07-01 skall utgå med 80 procent på inkomster upp till 4,2 basbelopp
och med 40 % på överskjutande inkomstdelar,
4. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1997 anvisa anslagen under
utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom enligt Miljöpartiets
förslag i budgettabell 2,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om beräknad fördelning på utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid
ålderdom för åren 1998 och 1999 enligt budgettabell 2,
6. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1997 anvisa anslagen under
utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn enligt
Miljöpartiets förslag i budgettabell 3,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om beräknad fördelning på utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för
familjer och barn för åren 1998 och 1999 enligt budgettabell 3,
8. att riksdagen beslutar att ersättningen i föräldraförsäkringen från och
med 1997-07-01 skall utgå med 80 % på inkomster upp till 4,2 basbelopp och
med 40 % på överskjutande inkomstdelar,
9. att riksdagen beslutar att garantinivån i föräldraförsäkringen från och
med 1997-07-01 skall vara 180 kr per dag,
10. att riksdagen vid bifall till yrkande 9 beslutar att avskaffa de 90
dagarna i föräldraförsäkringen med garantinivåersättning från och med 1997-
07-01,
11. att riksdagen vid bifall till yrkande 9 beslutar att i föräldraförsäkringen
införa garanterad rätt till ledighet i 18 månader,
12. att riksdagen hos regeringen begär förslag om beskattat barnbidrag
enligt vad som i motionen anförts,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om beräknad fördelning vad gäller socialförsäkringar utanför
statsbudgeten för åren 1997, 1998 och 1999 enligt budgettabell 4.1.1
Stockholm den 6 oktober 1996
Birger Schlaug (mp)
Marianne Samuelsson (mp)
Ragnhild Pohanka (mp)
Thomas Julin (mp)